Jag byggde Medicinakuten för att kunskapen på akuten finns, men ligger utspridd i PM, appar och länkar man aldrig hittar tillbaka till. Den som behöver svaret snabbt har sällan tid att leta. Det här är det jag själv saknade som ny: kortfattat, handlingsinriktat och förankrat i svensk akutsjukvård. Allt bygger på Internetmedicin och Akut internmedicin, sammanfattat och sammanlänkat med kopplingar mellan tillstånd.
ABCDE: strukturerat omhändertagande
Systematisk bedömning av den akut sjuka patienten. Åtgärda problem direkt när de upptäcks innan du går vidare.
- Talar patienten normalt? Då är luftvägen fri och det finns sällan något akut A-problem
- Stridor, snarkning, gurglande andning, heshet = hotad luftväg
- Åtgärd: haklyft/käklyft, rensugning, näskantarell/svalgtub, O₂
- Hotad luftväg → larma narkos/IVA omedelbart. Vid trauma: stabilisera halsrygg (Akut internmedicin)
- AF, SpO₂, auskultation, andningsmönster, hjälpmuskulatur
- Inspektera: symmetri, halsvenstas, trachea i medellinje?
- Åtgärd: O₂ (mål SpO₂ 92-96 %, KOL 88-92 %), inhalation vid obstruktivitet
- Livshot: övertryckspneumothorax → larma narkos/IVA och kirurgjour. Nålavlastning i väntan på hjälp, om thorakostomi inte kan göras direkt. Thorakostomi och drän av den som har kompetensen (ERC 2025). Ta artärblodgas vid påverkad andning
- Puls, BT, kapillär återfyllnad, hudfärg/temp, urinproduktion
- 2 grova PVK. Ta blodprover + blodgas. Koppla EKG/telemetri
- Åtgärd vid chock: vätskebolus Ringer-acetat 500 ml och ny bedömning, upprepa vid behov. Oklar chock: 1 000-2 000 ml första timmen. Sepsis med cirkulationspåverkan: 1 000 ml Ringer-acetat snabbt, sedan upp till cirka 30 ml/kg de första 3 timmarna efter svar (Internetmedicin, SSC 2026). Restriktivt vid blödning, försiktigt vid kardiogen chock. Stoppa blödning
- Identifiera chocktyp (hypovolem, kardiogen, distributiv, obstruktiv), behandla orsak. Hypotension trots vätska: kontakta IVA. Vasopressor startas i samråd med IVA enligt lokalt PM (Akut internmedicin)
- Medvetandegrad RLS 1-8 (alt. GCS 3-15), se skalan. Pupiller (storlek, ljusreaktion)
- RLS 4 eller sämre (GCS 8 eller lägre): medvetslös, överväg att säkra luftvägen med intubation, larma narkos/IVA (Läkemedelsboken)
- Mät alltid P-glukos vid påverkat medvetande
- Fokalneurologi? Nackstyvhet? Kramper?
- Tänk AEIOU TIPS vid medvetslöshet (se Neurologi). Hypoglykemi → glukos direkt. Malnutrition: även vitamin B1 (tiamin) 100 mg iv (Akut internmedicin). Kramp över 5 min → bensodiazepin, se Neurologi
- Kläd av patienten, inspektera hud (utslag, petekier, sår, trauma)
- Temp. Undvik nedkylning: täck patienten efter undersökning
- Buk, ben (ödem, DVT-tecken), rygg (vänd patienten vid behov)
- Sammanfatta fynd, formulera arbetshypotes, planera utredning (Akut internmedicin)
Anamnestagning
Klicka på punkterna för att bocka av under konsultationen.
- Site: Var sitter smärtan? Strålar? Be patienten peka.
- Onset: Plötslig (sekunder) eller smygande (timmar/dagar)?
- Character: Tryck, stickande, brännande, huggande, krampartad?
- Radiation: Arm, käke, rygg, skuldra, ljumske?
- Associated: Dyspné, illamående, svimning, feber, svett?
- Time course: Konstant, intermittent, progressiv?
- Exacerbation/Lindring: Ansträngning, andning, läge, mat?
- Severity: NRS 0-10. Värsta smärtan patienten upplevt?
- Hjärtsjukdom (IHD, HF, arytmi, klaffsjukdom)
- Hypertoni, diabetes, dyslipidemi
- KOL, astma, annan lungsjukdom
- DVT/LE: tidigare episoder?
- Njursjukdom, leversjukdom
- Malignitet: aktiv behandling?
- Neurologisk sjukdom (stroke, epilepsi)
- Tidigare operationer/ingrepp
- Fullständig läkemedelslista (Pascal)
- Antikoagulantia (Waran, NOAK)? Senaste INR?
- Steroider, immunosuppressiva?
- Nytt läkemedel eller dosändring nyligen?
- Compliance: tar patienten sina mediciner?
- OTC, naturläkemedel, kosttillskott?
- Allergier: reaktionstyp (snabb/fördröjd)?
- Rökning: paketår (år × paket/dag)
- Alkohol: gram/dag, mönster, AUDIT?
- Droger: typ, IV-användning (endokarditrisk)?
- Boende: ensam/partner, trapphus?
- ADL-nivå baseline
- Reseanamnes: var, när? (ESBL/legionella)
- Djurkontakt, sjuka i omgivningen (Internetmedicin, Akut internmedicin)
- Hjärt-kärl i familjen: ålder vid debut?
- Malignitet, koagulopati
- P-piller, HRT (tromboemboli-risk)
- Graviditet möjlig? Senaste mens? (Internetmedicin)
- H: Herpesencefalit
- U: Uremi
- S: Status epilepticus
- K: (Wernicke-)Korsakoff → ge tiamin
- M: Meningit
- I: Intoxikation
- D: Diabetes (hypo-/hyperglykemi)
- A: Andningsinsufficiens (CO₂-retention)
- S: Stroke / subaraknoidalblödning (Akut internmedicin)
- Kliniska tecken på DVT (+3)
- LE lika/mer sannolik än andra diagnoser (+3)
- Puls >100 (+1,5)
- Immobilisering >3 dygn / kirurgi inom 4 v (+1,5)
- Tidigare verifierad LE/DVT (+1,5)
- Hemoptys (+1)
- Malignitet, behandlad senaste 6 månaderna eller under palliation (+1)
Organstatus
Mät vitalparametrar alltid först. ABC-prioritering gäller.
- Rytm: regelbunden/oregelbunden?
- Blåsljud: grad I-VI, systoliskt/diastoliskt
- S3 (gallop = HF) / S4 (styvt VK)
- Perikardiellt gnidningsljud?
- Karotislyssning bilateralt
- Perifera ödem: pitting, höjd, bilateralt?
- JVD (halsvenstas)?
- Kapillär återfyllnad förlängd? (Internetmedicin)
- Inspektion: takypné, bröstkorgens form
- Hjälpmuskulatur, suprasternala indragningar?
- Tracheas position: midlinje?
- Perkussion: normalt/dämpat/hypersonort
- Auskultation: symmetriskt vesikulärt?
- Krepitationer basalt (ödem/konsolidering)?
- Ronki/pip = obstruktivitet (astma/KOL)?
- Ensidigt reducerat: PTX/pleuravätska?
- Inspektion: distension, ärr
- Auskultation: tarmljud normala/reducerade?
- Perkussion: ascites (dämpning), ileus (tympanism)
- Palpation: muskelförsvar, ömhet?
- Blumberg (rekylömhet) = peritonit
- Murphy (gallblåsa): RUQ inspirationshämning (Internetmedicin)
- Dunkömhet över njurlogerna bilateralt
- Medvetandegrad enligt RLS 1-8 (RLS 1 = vaken; ≥4 = medvetslös) (Läkemedelsboken), se skalan.
- Pupiller: iso/aniso, ljusreaktiva?
- Ögonmotorik: blickdeviering, nystagmus?
- Facialispares: central (nedre 2/3) vs perifer (hela)? (Internetmedicin)
- Arm-drift test (håll ut armarna 10 sek) (NIHSS)
- Plantar: Babinski = extensor (patologiskt)
- Nackstyvhet: meningism?
- Tal: dysartri (artikulation) eller afasi (språk)?
- Inspektion: rodnad, svullnad, missfärgning (violett/grå = alarmerande)
- Lokalvärme, fluktuation (abscess)?
- Svår smärta i otakt med måttligt lokalstatus → misstänk nekrotiserande fasciit (Internetmedicin)
- Sår: djup, underminering, lukt
- Kompartment: hård muskelloge, smärta vid passiv rörelse? Nedsatt puls och känsel är sena tecken, normal puls utesluter inte (Internetmedicin)
Fullständigt neurologstatus
Systematisk genomgång: högre funktioner, kranialnerver, motorik, reflexer, koordination, sensibilitet. Anamnesen styr hur fokuserad undersökningen behöver vara.
- Vakenhet (RLS 1-8), orientering till tid/rum/person
- Uppmärksamhet, minne, exekutiv förmåga
- Tal/språk: dysartri (artikulation) vs afasi (impressiv/expressiv)
- Neglekt, apraxi, agnosi vid misstanke om kortikal skada
| Nerv | Namn | Undersökning |
|---|---|---|
| I | N. olfactorius | Lukt (testas sällan rutinmässigt), ett doftämne i taget per näsborre |
| II | N. opticus | Visus, synfält (konfrontation), pupillstorlek, direkt/indirekt ljusreflex, ögonbotten (papillödem?) |
| III, IV, VI | Oculomotorius, trochlearis, abducens | Ögonmotorik i alla riktningar (H-test), dubbelseende, nystagmus, ptos, pupillreaktion (III). IV = ned/inåt, VI = abduktion |
| V | N. trigeminus | Sensibilitet ansikte (V1 panna, V2 kind, V3 underkäke), tuggmuskulatur (massetertonus), kornealreflex (afferent V1) |
| VII | N. facialis | Mimik: rynka panna, blunda hårt, visa tänderna, blåsa upp kinder. Central pares sparar pannan, perifer drabbar hela halvan |
| VIII | N. vestibulocochlearis | Hörsel (gnugga fingrar), Weber/Rinne med stämgaffel. Balans/nystagmus (se avsnittet Yrsel) |
| IX, X | Glossopharyngeus, vagus | Gombågar symmetriska? Säg ”ah”: uvula dras mot friska sidan vid pares. Svalgreflex, sväljning, heshet |
| XI | N. accessorius | Kraft m. sternocleidomastoideus (vrid huvud mot motstånd) och m. trapezius (höj axlar mot motstånd) |
| XII | N. hypoglossus | Räck ut tungan: deviering mot sjuka sidan vid pares. Atrofi/fascikulationer? |
- Inspektion: atrofi, fascikulationer, ofrivilliga rörelser, tremor
- Tonus: spasticitet (övre motorneuron), rigiditet (extrapyramidal), slapphet (nedre motorneuron)
- Kraft enligt MRC-skala 0-5: 0 ingen · 1 muskelryckning · 2 rörelse utan gravitation · 3 mot gravitation · 4 mot motstånd · 5 normal
- Pronationsdrift: håll armarna utsträckta med slutna ögon 10 sek. Drift = lätt central pares
- Systematiskt per myotom (se tabell nedan)
| Nivå | Rörelse |
|---|---|
| C5 | Abduktion i axel / flexion armbåge |
| C6 | Flexion armbåge / extension handled |
| C7 | Extension armbåge / flexion handled |
| C8 | Fingerflexion |
| T1 | Fingerabduktion/-adduktion |
| L2 | Flexion i höften |
| L3 | Extension i knät |
| L4 | Dorsalflexion fotled |
| L5 | Dorsalflexion stortå / hälgång |
| S1 | Plantarflexion fotled (tågång) |
| Reflex | Segment |
|---|---|
| Biceps | C5-C6 |
| Brachioradialis | C5-C6 |
| Triceps | C7-C8 |
| Patellar (knä) | L2-L4 |
| Achilles (häl) | S1-S2 |
- Gradering 0-4: 0 utsläckt · 1 nedsatt · 2 normal · 3 stegrad · 4 klonus
- Jämför alltid sida mot sida. Stegrade reflexer + Babinski = övre motorneuron
- Babinski: dra trubbig sticka lateralt på fotsulan framåt. Dorsalflexion av stortå (extensorsvar) = patologiskt
- Fotklonus: snabb dorsalflexion. Ihållande ryckningar = patologiskt (övre motorneuron)
- Vid behov: bukreflexer, kornealreflex, käkreflex (jaw jerk). OBS: stegrade reflexer kräver intakt periferi
- Finger-näs: dysmetri/intentionstremor = cerebellär
- Häl-knä: patient drar häl längs motsatt skenben
- Diadochokinesi: snabba alternerande rörelser. Dysdiadochokinesi vid cerebellär skada
- Romberg: stå med fötterna ihop och slutna ögon. Faller = sensorisk ataxi (baksträng/proprioception) eller vestibulär skada. Positiv Romberg ses vid akut vestibulärt syndrom
- Gång: normal, tågång (S1), hälgång (L4-L5), tandemgång (cerebellär). Bredspårig? Småstegig (Parkinson)?
- Ytlig: beröring (bomull), smärta (sticka), temperatur. Testa per dermatom, jämför sidor
- Djup: vibration (stämgaffel 128 Hz på malleol/stortå), ledsinne (proprioception)
- Leta efter sensorisk nivå (ryggmärgsskada), strump-/handsk-utbredning (polyneuropati), dermatommönster (rizopati)
- Vid medvetslös patient: perifer smärtstimulering i alla extremiteter för sidoskillnad
| Nivå | Lokalisation |
|---|---|
| C6 | Tummen / radialt underarm |
| C7 | Långfinger |
| C8 | Lillfinger / ulnart hand |
| T4 | Bröstvårtsnivå |
| T10 | Naveln |
| L3 | Insida knä |
| L4 | Insida vad / mediala malleolen |
| L5 | Stortå / fotrygg |
| S1 | Lilltå / laterala foten / häl |
EKG: systematisk tolkning
Tolka i samma ordning varje gång så du inte missar något. Guiden lär ut systematik och gränsvärden, inte utseende.
- Regelbunden eller oregelbunden? Oregelbundet oregelbunden → tänk förmaksflimmer
- Frekvens: kolla pappershastigheten först. Svensk standard 50 mm/s → 600 / antal stora rutor mellan R-R (3000 / små rutor). 25 mm/s → 300 / stora rutor (1500 / små rutor). Oregelbunden rytm: räkna QRS på 10-sekundersremsan × 6.
- Sinusrytm? P-våg före varje QRS, positiv i II/aVF, en P per QRS
- Takykardi >100, bradykardi <50/min (Internetmedicin, Akut internmedicin). Vid takykardi: smal eller bred (steg 4)?
- Finns P-våg? Saknas vid FF (flimmervågor), fladder (sågtand), nodal rytm
- Morfologi: bred/kluven (P-mitrale, vänster förmak) · hög/spetsig (P-pulmonale, höger förmak)
- Relation P-QRS: en P per QRS? Fler P än QRS → AV-block (steg 3)
- Normal 120-200 ms (6-10 små rutor vid 50 mm/s, 3-5 vid 25 mm/s)
- AV-block I: PQ >200 ms, konstant. Oftast benignt
- AV-block II Mobitz I (Wenckebach): gradvis förlängd PQ tills QRS faller bort
- AV-block II Mobitz II: plötsligt bortfall utan förlängning. Risk för progress, kontakta bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns)
- AV-block III (totalt): ingen relation P-QRS (AV-dissociation). Pacing-beredskap: bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och narkos
- Kort PQ + deltavåg = preexcitation (WPW)
- Bredd: smal <120 ms, bred ≥120 ms (6 små rutor vid 50 mm/s, 3 vid 25 mm/s)
- Bred + takykardi = VT tills motsatsen bevisad (se Arytmier/HLR)
- LBBB: brett QRS, breddökad/kluven R i I, aVL, V5-V6. LBBB (nytt eller känt) vid stark ischemimisstanke = handlägg som STEMI. Bedöm ischemi med Sgarbossa (se Bröstsmärta)
- RBBB: brett QRS, RSR' (”kaninöron”) i V1-V2, bred S i V5-V6
- Patologisk Q-våg: ≥40 ms bred och djup ≥25 % av R-vågen i ≥2 intilliggande avledningar: genomgången infarkt
- Låg amplitud (perikardvätska, hypotyreos)? Hög (LVH)? (Internetmedicin, Akut internmedicin)
- ST-höjning ≥ gränsvärde i ≥2 angränsande avledningar → STEMI (se Bröstsmärta för kriterier per kön/ålder + Sgarbossa vid LBBB)
- ST-sänkning: ischemi, reciprok förändring, digoxin, hypokalemi
- Diffus konkav ST-höjning + PR-sänkning → perikardit (se Bröstsmärta)
- Lokalisation: II/III/aVF inferior · V1-V4 anteroseptal · I/aVL/V5-V6 lateral. Inferior STEMI → ta V4R (högerkammar). Bakvägg → V7-V9, ST-höjning ≥0,5 mm (Internetmedicin, Akut internmedicin)
- Normalt positiv (utom aVR, ofta V1). T-invertering: ischemi, belastning, gammal infarkt
- Hyperakuta (höga, breda) T-vågor: tidigaste STEMI-tecknet, lätt att missa
- Toppiga, smala T-vågor → hyperkalemi (se Elektrolytrubbningar). Följs av breddökat QRS vid progress
- Platta T + U-våg → hypokalemi (Internetmedicin)
- Mät QT i alla avledningar och använd den längsta, exkludera U-våg. Beräkna QTc. Formler och trösklar finns under Poäng & referenstabeller
- Förlängd: >450 ms (man), >460 ms (kvinna). ≥500 ms = hög arytmirisk (Internetmedicin)
- Orsaker: läkemedel (se Janusmed), hypokalemi/-magnesemi/-kalcemi, medfött LQTS
- Kort QT (<340 ms) ovanligt: hyperkalcemi, hyperkalemi, acidos, digitalis, medfött (Internetmedicin)
- Snabbtolkning via avledning I + aVF:
- I positiv + aVF positiv → normal axel
- I positiv + aVF negativ → vänsterställd om även II är negativ (LAFB, LVH, inferior infarkt)
- I negativ + aVF positiv → högerställd (RVH, LE, lateral infarkt)
- Båda negativa → extrem axeldeviation
Rytmatlas
Animerade, schematiska rytmer för mönsterigenkänning. Kurvorna ritas i realtid som på en monitor.
POCUS: akut ultraljud
Snabbreferens för bedside-ultraljud: probval, vyer, fynd och fallgropar. Hjärta · lunga · FAST · VCI · aorta.
- Parasternal lång axel (PLAX): prob vänster om sternum I3-I4, markör mot höger axel. Ser VK, vänster förmak, aorta- och mitralisklaff, perikard
- Parasternal kort axel (PSAX): rotera 90° från PLAX. ”Donut”: bedöm VK-kontraktion symmetriskt, septumrörelse
- Apikal 4-kammar (A4C): prob över ictus, markör mot vänster axel. Jämför VK vs HK-storlek, alla fyra rum
- Subxifoidal (S4C): prob under processus xiphoideus, platt vinkel. Bra vid HLR (stör ej kompressioner), ser perikard + VCI
- Nedsatt VK-funktion: ögonmått (”eyeballing”) av kontraktilitet. Svaga väggrörelser → svikt/kardiogen chock
- Högerkammarbelastning: dilaterad HK, septumavplaning → tänk lungemboli vid chock eller dyspné (Internetmedicin)
- Perikardvätska / tamponad: ekofritt rum runt hjärtat. Tamponadtecken: kollaps av höger förmak och/eller kammare, dilaterad VCI (högt centralt ventryck), cirkulatorisk påverkan (Internetmedicin)
- Vid hjärtstopp: bara van operatör. Leta behandlingsbara orsaker som tamponad och övertryckspneumothorax. Subxifoidal under rytmkontrollen, utan extra eller förlängda avbrott i kompressionerna. Avsaknad av hjärtrörelse är inte ensamt skäl att avbryta HLR, och dilaterad HK ensam räcker inte för diagnosen lungemboli (ERC 2025)
- Teknik: skanna systematiskt bilateralt (BLUE-punkter: främre, övre + nedre, samt lateralt). Pleura ses som glittrande linje
- Lung sliding: pleura ”glider” med andning → normalt. Avsaknad → misstänk pneumothorax (eller atelektas, intubation i höger huvudbronk m.m.)
- A-linjer (horisontella repetitioner) = normalt luftinnehåll / torra lungor
- B-linjer (vertikala ”kometsvansar”): multipla B-linjer spridda över lungfälten talar för interstitiellt ödem. Jämnt fördelade talar för kardiogent lungödem, heterogent mönster med sparade områden och konsolideringar för icke-kardiogent (Internetmedicin). Fokalt → pneumoni/kontusion
- Pleuravätska: ekofritt ovan diafragma. Kvantifiera grovt, markera för ev. tappning
- Lung point: övergång sliding/icke-sliding, talar för pneumothorax. Positivt fynd hos stabil patient: lungröntgen (Akut internmedicin). Instabil patient med misstänkt övertryckspneumothorax: vänta inte på röntgen (ERC 2025)
- RUQ (Morisons grop): höger flank, leverns/njurens gräns. Vanligaste platsen för fri vätska. Ofta första fyndet
- LUQ (perisplenisk): vänster flank, mjälte/njure. Sätt proben mer dorsalt/kranialt än du tror
- Suprapubiskt (lilla bäckenet): bakom blåsan (Douglas/retrovesikalt). Fri vätska samlas lägst
- Subxifoidalt (perikard): perikardvätska/tamponad
- eFAST: lägg till bilateral lunga (pneumothorax/hemothorax)
- Vy: subxifoidalt, långaxel av VCI där den mynnar i höger förmak. Mät i slutet av utandningen, 0,5-3 cm från mynningen i höger förmak (ASE 2025)
- Normal VCI (≤2,1 cm, >50 % kollaps vid sniff) → normalt högerförmakstryck, cirka 3 mmHg. Liten, kollaberad VCI → sannolikt lågt tryck, talar för hypovolemi (ASE 2025). Tolkas tillsammans med klinik och övriga fynd
- Vid, stillastående VCI (>2,1 cm, <50 % kollaps vid sniff) → högt högerförmakstryck, cirka 15 mmHg, till exempel vid högersvikt eller tamponad (ASE 2025, Internetmedicin). Kollapsen går inte att värdera vid övertrycksventilation (ASE 2025)
- Tolka i kontext: enskilt VCI-mått är trubbigt. Kombinera med eko + lunga + klinik
- Teknik: konvex prob, transversellt från processus xiphoideus ned till bifurkationen. Följ aorta hela vägen
- Mät yttervägg till yttervägg (inkl. ev. tromb). Normal <3 cm
- AAA: diameter över 3 cm. Symtomgivande AAA → kirurgjour, som kontaktar regionens kärlkirurg. Symtomfritt AAA över 4,5-5 cm → remiss till kärlkirurg. Operationsindikation över 5,5 cm hos män och över 5 cm hos kvinnor (Internetmedicin)
- Misstänkt rupturerande AAA (buk-/ryggsmärta + hypotoni + pulserande resistens): kirurgjour och narkos/IVA på plats, som kontaktar regionens kärlkirurg. Fördröj inte för ultraljud. DT av aorta görs bara på stabil eller stabiliserad patient (Internetmedicin)
Dikteringsmallar
Snabba stödmallar. Fyll i de kursiverade platshållarna. Tryck Kopiera för att klistra in i journalen. Anpassa alltid till patienten.
Bröstsmärta & AKS
EKG inom 10 minuter (ESC 2023). Uteslut livshotande diagnoser aktivt och systematiskt.
AKS: bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns).
Hemodynamisk instabilitet: IVA.
Aortadissektion: puls och blodtryck sänks i samråd med bakjour medicin och IVA. Typ A: kirurgjour och narkos/IVA på plats, som kontaktar regionens thoraxkirurg. Typ B: kirurgjour, som kontaktar regionens kärlkirurg.
Lungemboli med chock: bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och IVA inför trombolys.
Tamponad: bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och IVA.
Övertryckspneumothorax: larma narkos/IVA och kirurgjour, nålavlastning i väntan på hjälp, thorakostomi och drän av den som har kompetensen.
Esofagusruptur: kirurgjour och narkos/IVA på plats, som kontaktar regionens thoraxkirurg.
| Diagnos | Kliniska ledtrådar | EKG | Lab / Bilddiag |
|---|---|---|---|
| STEMI | Tryckande, utstrålning arm/käke, svett, illamående. Plötslig debut | ST-höjning ≥1 mm ≥2 angränsande avledn. LBBB, RBBB eller pacad rytm vid stark ischemimisstanke (nytt eller känt). Sgarbossa | Troponin. KAG omgående. Aktivera PCI-larm |
| NSTEMI/UA | Likt STEMI. Viloangina. EKG kan vara normalt | ST-sänkning, T-invertering, normalt | Troponin enligt lokal algoritm (0 h/1 h eller 0 h/2 h). GRACE-score |
| Aortadissektion | Plötslig kraftig bröstsmärta, ofta med utstrålning mot ryggen, ibland vandrande. Pulsbortfall. Blodtrycksskillnad mellan armarna har låg sensitivitet (Internetmedicin, Akut internmedicin) | Ofta normalt. Ev. ischemi vid typ A | DT-aorta akut. Bakjour medicin och IVA |
| Lungemboli | Plötslig dyspné + pleuritsmärta. DVT-symtom. Riskfaktorer | S1Q3T3, takykardi, RBBB, normalt | Wells ≤4 → D-dimer. Wells >4 → DT-pulm direkt, behandla i väntan. Wells LE i Poäng |
| Pneumothorax | Oftast yngre män, rökning ökar risken för recidiv. Plötslig andningskorrelerad smärta + dyspné. Nedsatt andningsljud (Akut internmedicin) | Normalt, ev. takykardi | Lungröntgen. Lungultraljud, vid positivt fynd även lungröntgen (Akut internmedicin). Övertryck: diagnos kliniskt, larma narkos/IVA och kirurgjour |
| Perikardit | Ofta yngre, föregående ÖLI. Andnings- och lägesrelaterad smärta, gnidningsljud | Utbredd ST-höjning, PR-sänkning | CRP kan vara förhöjt. Förhöjt troponin talar för myokardpåverkan (myoperikardit). UKG (Internetmedicin) |
| Esofagusruptur | Efter kraftiga kräkningar. Dov thoraxsmärta, ofta andningsbesvär och feber | Uteslut AKS | Lungröntgen visar ofta pneumothorax, pneumomediastinum, subkutant emfysem eller pleuravätska (Akut internmedicin). Kirurgjour och narkos/IVA |
| Esofagealt/GERD | Oftast lindrigare än vid infarkt men kan ha samma utbredning. Matrelaterat, värre i liggande och nattetid (Akut internmedicin) | Normalt | Uteslut AKS först |
| Muskuloskelettalt | Palpationsömhet, rörelserelaterat. Palpationsömhet utesluter inte hjärtinfarkt (Internetmedicin) | Normalt | Uteslut farliga diagnoser |
ST-höjning ≥1 mm (frånvaro av LVH/LBBB) i ≥2 angränsande avledningar, utom V2-V3:
≥2,5 mm i V2-V3
≥2,0 mm i V2-V3
≥1,5 mm i V2-V3
Sgarbossa (vid LBBB eller kammarpacad rytm), positiv vid summa ≥3 poäng:
- AKonkordant ST-höjning ≥1 mm i avledning med positivt QRS (5 p)
- BKonkordant ST-sänkning ≥1 mm i V1-V3 (3 p)
- CDiskordant ST-höjning >5 mm i avledning med negativt QRS (2 p)
Sgarbossa har 90 % specificitet men bara 38 % sensitivitet, så en låg summa utesluter inte infarkt. Vid inferior STEMI: ta V4R (HK-engagemang). Vid bakväggsinfarkt: ta V7-V9 (Akut internmedicin).
- EKG inom 10 min → STEMI, eller LBBB, RBBB eller pacad rytm vid stark ischemimisstanke (Sgarbossa som stöd) → aktivera PCI-larm direkt
- IV-access × 2, monitorering, defibrillator nära
- Antitrombotisk behandling (ASA, P2Y12-hämmare, antikoagulantia) och smärtlindring: doser och val enligt PCI-beslut, se Internetmedicin, STEMI.
- Antikoagulation enligt lokalt AKS-PM. Vid PCI styrs dosen av PCI-operatören.
- Sjukhus utan PCI: kontakta PCI-jour/kardiolog direkt för beslut om transport eller trombolys. Trombolys är aktuell om PCI inte kan nås inom 2 timmar (Internetmedicin).
- Nitroglycerin vid behov mot smärta. Ges inte vid högerkammarinfarkt, hypotoni, uttalad bradykardi eller takykardi, känd tät aortastenos eller PDE5-hämmare (sildenafil m.fl.) senaste 24-48 h (ESC 2023)
- ASA direkt när aortadissektion bedömts osannolik. P2Y12-hämmare ges inte rutinmässigt före KAG om KAG planeras inom 24 h: stäm av med bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns). Fondaparinux om KAG inte väntas inom 24 h (ESC 2023). Doser och smärtlindring: se Internetmedicin, Instabil kranskärlssjukdom.
- Nitroglycerin vid behov mot smärta (samma kontraindikationer som STEMI)
- Troponin enligt lokal algoritm, 0 h/1 h eller 0 h/2 h (Internetmedicin)
- KAG omedelbart vid mycket hög risk (kontakta PCI-jour/kardiolog direkt): chock eller hemodynamisk instabilitet, smärta trots behandling, akut hjärtsvikt av ischemi, livshotande arytmi, mekanisk komplikation, återkommande dynamiska ST-förändringar. Inom 24 h vid hög risk: säkerställd NSTEMI, dynamiska ST-T-förändringar, övergående ST-höjning, GRACE >140. Övriga under vårdtiden (ESC 2023)
5 mg IV vid takykardi och/eller hypertoni, kan upprepas med minst 2 minuters mellanrum till högst 15 mg (FASS, Akut internmedicin). Endast vid systoliskt BT >120 mmHg och utan tecken på hjärtsvikt (Internetmedicin, ESC 2023). Var vaksam på tidiga tecken på nedsatt kammarfunktion.
Arytmier
Takyarytmier indelas efter QRS-bredd och regelbundenhet. Instabil patient → elkonvertering. Kontakta bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns).
- Breda QRS (≥120 ms), regelbunden takykardi. Betrakta bredkomplextakykardi som VT tills motsatsen är bevisad. Verapamil iv är kontraindicerat vid VT: kan ge markant hemodynamisk försämring och ventrikelflimmer (produktresumé)
- Pulslös VT eller VF → starta HLR + defibrillering omedelbart (se HLR & Hjärtstopp)
- VT med puls, instabil → synkroniserad elkonvertering, men osynkroniserad elchock vid polymorf VT (bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns), sedering: narkos)
- VT med puls, stabil → kontakta bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns). Bryts skyndsamt: elkonvertering i sedering, eller amiodaron 300 mg iv (50 mg/ml, 6 ml) under 10-60 min om sedering bedöms riskabel (ERC 2025)
- Korrigera reversibelt: elektrolyter (K, Mg), ischemi, läkemedel/QT-förlängning (Akut internmedicin)
- Torsades de pointes: magnesiumsulfat 8 mmol (2 g) iv under 10 min, även vid normalt P-Mg, kan upprepas en gång (ERC 2025). Telemetri, sätt ut QT-förlängande läkemedel och korrigera kalium. Därefter isoprenalininfusion eller temporär pacemaker i samråd med bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och narkos (Akut internmedicin)
- Smala QRS (<120 ms), regelbunden, vanligen 120-220/min. Plötslig debut och slut (Akut internmedicin)
- Vagusmanöver först (Valsalva, modifierad Valsalva, karotismassage om ej blåsljud/stroke-anamnes)
- Adenosin 5 mg snabb IV bolus + flush (NaCl) → vid utebliven effekt 10 mg, därefter ev. 15 mg. Varna patienten (obehag, kort asystoli)
- Försiktighet med adenosin vid KOL och astma: kan utlösa eller förvärra bronkospasm, och astma kan försämras. Försiktighet vid preexcitation (produktresumé)
- Utebliven effekt eller snabbt recidiv: metoprolol 1 mg/ml, 5 ml långsamt IV, kan upprepas två gånger (Akut internmedicin). Ges inte iv vid systoliskt blodtryck under 110 mmHg (FASS). Instabil → synkroniserad elkonvertering. Stabil utan effekt → bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns)
- Oregelbundet oregelbunden rytm, inga tydliga P-vågor
- Bred oregelbunden takykardi: preexciterat förmaksflimmer tills motsatsen är visad. AV-nodsblockerande läkemedel är kontraindicerade, elkonvertering i första hand (Internetmedicin). Kontakta bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns)
- Instabil → akut synkroniserad elkonvertering med maximal energi (Internetmedicin, ERC 2025). Ring bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns), sedering: narkos.
- Debut säkert <24 h: konvertering kan ske utan föregående antikoag, men ge OAK-dos före och fortsätt OAK ≥4 v efteråt. De 4 veckorna är valfria bara om tromboemboliska riskfaktorer saknas (ESC 2024). Konvertering beslutas i samråd med bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns)
- Stabil patient: vänta och se upp till 48 h efter debut är ett alternativ till omedelbar konvertering (ESC 2024)
- Debut >24 h eller okänd: antikoag ≥3 v före elkonvertering (alt. TEE-ledd). Planeras med bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns)
- Tillräcklig antikoagulation före konvertering: oavbruten NOAK de senaste 3 v, eller warfarin med INR minst 2 i 3 v. Samma krav gäller vid farmakologisk konvertering
- Frekvenskontroll: betablockerare (alla EF) · digoxin (alla EF) · diltiazem/verapamil (LVEF >40 %)
- Bedöm symtomgrad enligt modifierad EHRA-skala (se Poäng & referenstabeller). Den styr symtomlindrande rytmkontroll. Vid nyupptäckt FF och vid nedsatt EF ska konvertering ändå övervägas
- CHA₂DS₂-VA styr antikoagulation (se Poäng & referenstabeller). HAS-BLED för blödningsrisk
- Sågtandsmönster (fladdervågor), ofta förmaksfrekvens ~300/min med 2:1-block → kammarfrekvens ~150/min
- Antikoagulation som vid förmaksflimmer. Frekvensreglering med betablockerare i första hand. Undvik flekainid; vernakalant saknar visad effekt vid fladder
- Ofta svårare att frekvensreglera farmakologiskt. Elkonvertering ofta effektiv (låg energi)
- Instabil → synkroniserad elkonvertering. Kontakta bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns). Ablation kurativt på sikt (Akut internmedicin, Internetmedicin)
- Instabil bradykardi: atropin 0,5 mg IV (kan upprepas var 3-5 min, max 3 mg). Inte vid höggradigt AV-block med breda QRS: isoprenalin (dosering i samråd med kardiolog) eller transkutan pacing. Ring bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och narkos (ERC 2025)
- Vid utebliven effekt: isoprenalininfusion, dosering i samråd med kardiolog (som referens anger Akut internmedicin isoprenalin 0,2 mg/ml, 5 ml i 245 ml glukos 50 mg/ml, startdos 0,01 µg/kg/min, och ERC 2025 startdos 5 µg/min; risk för ventrikulära arytmier), adrenalininfusion (i samråd med IVA) eller transkutan pacing. Ring bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och narkos
- AV-block II Mobitz II / III → bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns), ofta pacemakerindikation (Akut internmedicin)
HLR & Hjärtstopp
Svenska HLR-rådet 2026 / ERC 2025. Prioritera kompressioner och defibrillering. Minimera alla avbrott, sträva efter <5 sek.
- Defibrillera × 1 → HLR 30:2 i 2 min
- Analysera EKG-rytm var 2:e min
- Efter 3:e defibr: Adrenalin 1 mg IV + Amiodaron 300 mg IV (amiodaron 50 mg/ml: 6 ml)
- Fortsätt: Adrenalin 1 mg IV var 4:e min (HLR-rådet 2026)
- Efter 5:e defibr: Amiodaron 150 mg IV (3 ml)
- Rytmövervakad patient + defibrillator direkt tillgänglig: upp till 3 stackade stötar möjliga. De tre stötarna räknas som en när adrenalin och amiodaron ska ges
- Kvarstående VF efter tre defibrilleringar: kontrollera elektrodernas läge och överväg byte till anterior-posterior placering
- HLR 30:2 i 2 min utan avbrott
- Adrenalin 1 mg IV direkt → var 4:e min (HLR-rådet 2026)
- Pulskontroll bara vid organiserad rytm
- Sök och behandla 4H+4T parallellt (ERC 2025)
Adrenalin: 1 mg IV/IO = 10 ml av 0,1 mg/ml. Flusha med NaCl.
- H1Hypoxi: säkra luftväg, FiO₂ 100 %
- H2Hypovolemi: vätska iv bara vid misstänkt hypovolemi, Ringer-acetat eller NaCl 9 mg/ml (ERC 2025). Blödning → blodprodukter enligt massiv transfusion, larma kirurgjour
- H3Hypo-/hyperkalemi, hypoglykemi. Vid hyperkalemi: calciumklorid 10 % 10 ml IV och natriumbikarbonat 50 mmol IV, i skild infart eller med spolning emellan, i samråd med IVA eller teamledaren. Insulin 10 E och glukos 25 g IV (ERC 2025). Vid hypokalemi: kaliumklorid 20 mmol IV under 2-3 min, därefter 10 mmol under 2 min (ERC 2025). Korrigera samtidigt magnesiumbrist: magnesiumsulfat 8 mmol (2 g) IV under 15 min (ERC 2025), i samråd med narkos/IVA eller kardiolog. Vid hypoglykemi: glukos IV
- H4Hypotermi: fortsätt HLR. Under 30 °C: högst 3 defibrilleringar tills temperaturen är över 30 °C, och adrenalin 1 mg IV bara en gång (inte om ECMO-start är nära förestående). 30-35 °C: adrenalin var 6-10 min. Över 35 °C: vanlig algoritm (ERC 2025). Om <30 °C och reversibel: ECMO för uppvärmning. Kontakta IVA tidigt om ECMO och transportera om möjligt direkt till sjukhus med ECMO, även vid risk för hjärtstopp (ERC 2025). Hypertermi: aktiv nedkylning
- T1Tamponad: perikardiocentes UL-ledd av den som har kompetensen, larma bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns). Trauma → kirurgjour, akut thorakotomi
- T2Övertryckspneumothorax: larma narkos/IVA och kirurgjour. Nålavlastning i väntan på hjälp, om thorakostomi inte kan göras direkt. Thorakostomi och drän av den som har kompetensen (ERC 2025)
- T3Trombos (LE/STEMI). Misstänkt LE som orsak: trombolys beslutas av teamledaren med bakjour medicin och IVA. Alteplas (Actilyse) 50 mg IV som bolus, vid behov ytterligare 50 mg efter 30 min (ERC 2025). Efter trombolys: fortsätt HLR i minst 60-90 min. STEMI eller misstänkt koronarocklusion: kontakta PCI-jour/kardiolog. Utan bestående ROSC kan KAG eller ECPR under pågående HLR övervägas där det finns (ERC 2025)
- T4Toxiner: Giftinformationscentralen 010-456 67 19. Natriumbikarbonat/Intralipid/glukagon beroende på agens, i samråd med GIC
- Reevaluera ABCDE. Kontrollera EKG omgående
- STEMI/Sgarbossa → KAG akut, kontakta PCI-jour/kardiolog. Kardiogen chock med misstänkt akut koronarocklusion → KAG även utan ST-höjning
- Ingen ST-höjning och ingen stark misstanke om koronarocklusion: helkropps-DT (hjärna, thorax med lungartärer, buk) före ställningstagande till KAG
- Syremättnad mål 94-98 % efter hjärtstopp (ERC 2025). Målet är högre än det allmänna målet 92-96 % i ABCDE. Undvik både hyperoxemi och hypoxi
- Medvetslös patient: narkos/IVA säkrar luftväg, sedering och ventilation med kapnografi. Undvik hyperventilation (mål normokapni)
- Undvik hypotoni: MAP >60-65 mmHg. Vid behov vätska, noradrenalin och dobutamin i samråd med IVA
- Temperaturkontroll hos fortsatt medvetslös patient: förebygg feber aktivt, mål ≤37,5 °C i 36-72 h. Värm inte aktivt en patient som är 32-36 °C
- P-glukos enligt sedvanlig rutin, undvik hypoglykemi (ERC 2025)
- Kontakta IVA för postresusciteringsvård. Neuroprognostisering görs tidigast 72 h efter ROSC (ERC 2025)
- A-HLR enligt standardalgoritm
- Under HLR: skjut livmodern manuellt åt vänster (manuell uterusförskjutning) för att minska kompressionen av vena cava. Infart ovanför diafragma om möjligt (ERC 2025)
- Larma gynjour, barnjour (neonatal) och narkos/IVA omedelbart (ERC 2025)
- Fr.o.m. graviditetsvecka 20: förbered perimortem kejsarsnitt direkt och gör det så snart som möjligt om ROSC uteblir (tidigare riktmärke 4 min). Fortsatt A-HLR
Dyspné: akut bedömning
Ta artärblodgas tidigt. Behandla hypoxi omgående. DS-CRB-65 stödjer val av vårdnivå vid pneumoni.
| Diagnos | Ledtrådar | Fynd | Initial åtgärd |
|---|---|---|---|
| Akut hjärtsvikt | Känd hjärtsvikt/ischemisk hjärtsjukdom. Benödem, ortopné, nattlig dyspné | Krepitationer, tredje hjärtton, halsvenstas, ödem | O₂, furosemid IV, CPAP, nitrater om systoliskt BT >100 mmHg (Internetmedicin, Akut internmedicin). Dos enligt lokalt PM. Stäm av med bakjour medicin; kardiogen chock: bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och IVA. Internetmedicin |
| Astmaexacerbation | Känd astma, triggare | Pipande utandning, sänkt PEF, takypné | Inhalerad beta-2-agonist + ipratropium, samt systemisk steroid p.o., eller iv om patienten inte kan svälja. Doser enligt lokalt PM. Svårt eller livshotande anfall: tillkalla narkos/IVA. Internetmedicin |
| KOL-exacerbation | Rökanamnes (paketår), ökat/förändrat slem, feber | Förlängd utandning, fatformad bröstkorg, cyanos | Kontrollerad O₂ (mål 88-92 %), bronkdilatation (beta-2-agonist + ipratropium), systemisk steroid, antibiotika vid missfärgat sputum och samtidigt ökad sputummängd, ökad dyspné eller båda (Internetmedicin), och alltid vid NIV (GOLD 2026). Doser enligt lokalt PM. Internetmedicin |
| Lungemboli | Akut debut, pleuritsmärta, DVT-riskfaktorer | Takykardi, hypoxemi oproportionerlig | LMH, DT lungemboli. Instabil hemodynamik (högrisk-LE): överväg trombolys (Internetmedicin), kontakta bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och IVA. Internetmedicin |
| Pneumoni | Feber, produktiv hosta, pleuritsmärta | Dämpning, krepitationer, RTG-konsolidering | Vårdnivå enl. DS-CRB-65 (4-6 poäng: kontakta IVA), antibiotika, O₂, vätska. Internetmedicin |
| Anemi | Trötthet, yrsel, kronisk sjukdom | Blek, takykardi, kompensatorisk hyperventilation | Utred genes. Transfusion vid Hb under 60-65 g/L, cirkulationspåverkan eller organischemi. Vid ischemiska symtom: sikta på Hb över 100 g/L. Övre GI-blödning har egna gränser (≤70 g/L, ≤80 g/L vid hjärt-kärlsjukdom), se Snabb handläggning. Internetmedicin |
- pH <7,38Acidos
- pH >7,42Alkalos
- pCO₂↑ + acidosRespiratorisk acidos (hypoventilation)
- HCO₃↓ + acidosMetabol acidos → anjongap = Na−(Cl+HCO₃), norm 12 ± 3 mmol/L
- pO₂ <8 kPaHypoxemi: åtgärda omgående
- Laktat >2 mmol/LFörhöjt: hypoperfusion, sepsis. Över 4 mmol/L: laktatacidos (Akut internmedicin, Läkartidningen 2021)
- DAllvarlig grundsjukdom (känd hjärtsvikt, lung-, njur-, leversjukdom, neurologisk eller cerebrovaskulär sjukdom, aktuell malignitet)
- SSpO₂ <90 % vid luftandning
- CKonfusion (nytillkommen)
- RAndningsfrekvens ≥30/min
- BBT syst <90 eller diast ≤60 mmHg
- 65Ålder ≥65 år
- KOL-exacerbation med respiratorisk acidos: pH <7,35 med pCO₂-stegring trots optimal medicinsk behandling. BiPAP är förstahandsval och minskar behovet av intubation. Ge antibiotika till alla som behöver NIV (GOLD 2026).
- Akut kardiogent lungödem: CPAP förbättrar syresättning och andningsarbete snabbt. Komplement till nitrater och diuretika.
- Överväg vid hypoxemisk svikt hos selekterade patienter, men var vaksam och ha låg tröskel för intubation om ingen snabb förbättring (Akut internmedicin, Internetmedicin).
- Efter HLR, var försiktig: bröstkompressioner ger ofta revbensfrakturer som kan orsaka pneumothorax. Positivt tryck via CPAP/NIV kan då blåsa upp en pneumothorax till en livshotande övertryckspneumothorax. Auskultera, överväg lungultraljud och uteslut pneumothorax innan du sätter positivt tryck på en thorax som komprimerats.
- Kontraindikationer: medvetslös eller inkooperabel patient, misstänkt eller manifest barotrauma (odränerad pneumothorax, pneumomediastinum, subkutant emfysem), lågt blodtryck av hypovolemi och terminalt tillstånd (Akut internmedicin). Illamående, kräkningar och sänkt medvetandegrad är relativa kontraindikationer mot CPAP (Internetmedicin).
- Följ tätt: upprepa blodgasen för att följa effekten, flera gånger per dygn så länge läget är instabilt (Internetmedicin). Förbättrat pH och pCO₂ talar för fortsatt NIV.
- Ha en plan: om ingen förbättring, eskalera. Bestäm tidigt med bakjour medicin och IVA om patienten är kandidat för intubation eller om NIV är högsta nivå.
- Ta tidigt ställning till vårdnivå och behandlingsbegränsningar, särskilt hos sköra patienter.
Infektion & Sepsis
Antibiotika enligt Strama. Verifiera mot regionala PM.
1 poäng per kriterium. ≥2 poäng: misstänk sepsis och bedöm organdysfunktion (SOFA). Lågt qSOFA utesluter inte sepsis. Screena med NEWS2. NEWS2 ≥5 vid misstänkt infektion: fråga om det är sepsis och agera snabbt. Sepsislarm vid NEWS2 ≥7 eller RETTS röd enligt lokal rutin (Surviving Sepsis Campaign 2026, Löf 2026, RCP 2017).
- Andningsfrekvens ≥22/min
- Förändrat medvetande (GCS <15 / RLS ≥2)
- Systolisk BT ≤100 mmHg
- Laktat: mät tidigt. Vid förhöjt värde: ta om efter 3-4 h (Akut internmedicin)
- Blododlingar × 2 före antibiotika
- Antibiotika omedelbart, helst inom 1 h vid hotande eller manifest septisk chock och vid sannolik eller säker sepsis. Inom 3 h endast vid möjlig sepsis utan chock, efter snabb utredning. Empirisk bred täckning (Surviving Sepsis Campaign 2026)
- Vid systoliskt BT <90 mmHg, MAP <65 mmHg, laktat ≥4 mmol/L eller kapillär återfyllnad >3 sekunder: ge 1 000 ml Ringer-acetat snabbt, sedan upp till cirka 30 ml/kg under de första 3 timmarna efter svar (Internetmedicin, SSC 2026)
- MAP <65 mmHg trots adekvat vätska: kontakta IVA. Noradrenalin startas i samråd med IVA enligt lokalt PM (Akut internmedicin)
- Svår smärta oproportionerlig mot yttre fynd
- Knaster i vävnaden av subkutan gas kan förekomma
- Snabb spridning och missfärgning trots antibiotika
- Blåsbildning och nekros
Neurologi: akuttillstånd
Tid är hjärna. Trombolys inom 4,5 h, vid 4,5-9 h eller okänd debut efter DT-perfusion. Trombektomi 0-24 h vid central kärlocklusion (DT-perfusion vid debut 6-24 h eller okänd debut).
- P-glukos före trombolys. Hypoglykemi kan ge strokeliknande bortfall
- Antikoagulantia? Kontrollera PK(INR), APT-tid och faktor Xa-aktivitet. Pågående dabigatran: reversering med idarucizumab för att möjliggöra trombolys görs bara inom kliniska studier, i samråd med strokejour (NAG Stroke 2022)
- DT-huvud utan kontrast: uteslut blödning
- DT-angio hjärna + hals (LVO?)
- BT <185/110 mmHg inför trombolys
- Trombolys inom 4,5 h (4,5-9 h eller okänd debut efter DT-perfusion): alteplas 0,9 mg/kg (max 90 mg) alt. tenecteplas 0,25 mg/kg (max 25 mg). Beslutet tas av trombolyskunnig läkare, i samråd med strokejour
- Trombektomi vid LVO, också när trombolys är kontraindicerad: strokejour eller bakjour medicin enligt lokal rutin, som kontaktar trombektomicentrum enligt Rädda hjärnan-PM
- Temp ≤37,5 °C. Normalisera glukos.
- Inget heparin/ASA om trombolys planeras, och inte inom 24 h efter trombolys. Trombocythämmare först efter kontroll-DT/MR 22-36 h efter trombolys
Källa: Internetmedicin, Stroke akut och Akut internmedicin, Hjärninfarkt.
- Poängsätt det patienten faktiskt gör.
- Ta patientens första svar.
- Gå igenom delmomenten i fast ordning och ändra inte en poäng i efterhand, även om patienten korrigerar sig.
- Coacha inte. Poängsätt det som syns vid undersökningen, även bortfall från tidigare stroke. Undantag: vid sensibilitet (moment 8) räknas bara känselbortfall från aktuell stroke.
- 0-5 min: Trygg position, O₂, P-glukos, IV-access. Notera tidpunkt för anfallsstart. Vid hypoglykemi glukos 30 % 50 ml iv. Tiamin 100 mg iv eller im vid hypoglykemi eller misstänkt alkoholabstinens (Internetmedicin)
- 5 min: Diazepam 10 mg iv (5 mg/ml, 2 ml) på cirka 2 min, över 75 år 5 mg (1 ml). Alternativt lorazepam 4 mg iv (4 mg/ml, 1 ml). Utan venväg: midazolam 10 mg im (5 mg/ml, 2 ml) eller intranasalt (1 ml i varje näsborre), i andra hand 10 mg buckalt
- Kvarstående anfall 5 min efter första dosen: upprepa bensodiazepin en gång. Därefter ett av andra linjens läkemedel iv. De är likvärdiga, och levetiracetam är ofta förstahandsval. Kontakta bakjour medicin nu (neurolog där sådan jour finns), och förvarna narkos/IVA om anfallet inte bryts
- Levetiracetam 60 mg/kg iv, max 4 500 mg (100 mg/ml, 45 ml), på 5-10 min, spätt i 100 ml Ringer-acetat eller natriumklorid 9 mg/ml
- Natriumvalproat 40 mg/kg iv, max 3 000 mg (100 mg/ml, 30 ml), på 5-10 min. Inte till kvinna i fertil ålder eller vid leversvikt
- Fosfenytoin 20 mg FE/kg iv, max 1 500 mg FE (50 mg FE/ml, 30 ml), högst 150 mg FE/min. EKG och blodtryck under infusionen och 30 min efter
- Ge aldrig mer än maxdosen. Ge lägre dos vid hög ålder, njursvikt eller om patienten redan står på preparatet
- 30 min: Refraktärt → narkos/IVA för anestesibehandling: propofol eller midazolam, tiopental vid terapisvikt
- Utred genes: metabola prover, DT hjärna om orsaken inte är känd, toxikologi och LP vid behov
Källa: Internetmedicin, Status epilepticus och Akut internmedicin, Epilepsi.
- DT hjärna skiljer blödning från infarkt. Hematomet ökar ofta under första dygnet: följ vakenhetsgraden tätt
- Antikoagulantia: reversering omgående, preparat enligt lokalt PM, i samråd med strokejour och bakjour medicin (koagulationskonsult där sådan finns)
- Blodtryckssänkning: mål och preparat i samråd med strokejour och bakjour medicin
- Neurokirurg via bakjour medicin vid hematom 20 ml eller mer, vakenhetssänkning eller neurologisk försämring, intraventrikulär blödning, blödning i bakre skallgropen eller misstänkt kärlmissbildning
- Inläggning på strokeenhet eller IVA/IMA efter svårighetsgrad
Källa: Internetmedicin, Stroke akut och Akut internmedicin, Intracerebral blödning.
- Övergående fokala symtom från hjärna eller retina. Hög risk för stroke de närmaste dagarna: TIA inom de senaste 2-3 veckorna utreds akut på sjukhus
- P-glukos: hypoglykemi kan ge övergående bortfall som liknar TIA
- DT hjärna först. Trombocythämning startas när DT uteslutit blödning, i samråd med strokejour och bakjour medicin
- Telemetri minst 24 h för att leta förmaksflimmer
- Avbilda halskärlen: ultraljud (duplex) av karotiderna vid TIA i karotisområdet, DT-angiografi bland annat vid TIA i vertebrobasilarisområdet (Internetmedicin). Symtomgivande karotisstenos (minst 50 % enligt NASCET): karotiskirurgi inom 1 vecka, senast inom 2 veckor. Kärlkirurg kontaktas i samråd med strokejour och bakjour medicin
Källa: Internetmedicin, TIA och Akut internmedicin, TIA.
- 1: vaken och orienterad
- 2: slö, vaknar på tilltal eller beröring
- 3: mycket slö, vaknar först på kraftig stimulering
- 4: medvetslös, lokaliserar smärta men avvärjer inte
- 5: medvetslös, drar undan vid smärta
- 6: medvetslös, böjer stereotypt (dekortikering)
- 7: medvetslös, sträcker stereotypt (decerebrering)
- 8: medvetslös, ingen reaktion på smärta
Yrsel
Viktigaste frågan: central (farlig) eller perifer (oftast godartad)?
- När började det, och är patienten yr just nu?
- Hur länge varar en episod: sekunder, minuter, timmar, kontinuerligt?
- Vad utlöser det: lägesändring, uppresning, ingenting alls?
- Vad följer med: hörsel, huvudvärk, nacksmärta, neurologi, palpitationer?
- Kontinuerlig yrsel med nystagmus som pågår nu (akut vestibulärt syndrom): vestibularisneurit eller stroke i bakre cirkulationen. → HINTS + hörsel + gång
- Korta attacker utlösta av lägesändring: BPPV, ortostatism, central lägesyrsel. → Dix-Hallpike, supine roll test, ortostatiskt prov. HINTS används inte här
- Spontana attacker, symtomfri nu: vestibulär migrän, Ménière, TIA i bakre cirkulationen, arytmi. → anamnes, riskstratifiering, EKG. Ingen bedside-undersökning har meningsfull sensitivitet här
- Kronisk yrsel över veckor: PPPD (persisterande postural-perceptuell yrsel), bilateral vestibulopati, läkemedel, polyneuropati. Sällan akut
- HI, Head Impulse (vestibulärt impulstest): patologiskt test (korrektionssackad) talar för perifer genes men utesluter inte stroke, eftersom AICA-infarkt kan slå ut labyrinten och ge korrektionssackad. Normalt impulstest vid akut vestibulärt syndrom talar för central genes, vilket är motintuitivt.
- N, Nystagmus: riktningsbestämd horisontell-torsionell som inte växlar riktning och dämpas av fixation = perifer. Riktningsväxlande blickframkallad, ren vertikal (downbeat/upbeat) eller ren torsionell utan horisontell komponent = central. Perifer nystagmus har normalt en torsionell komponent. Det är den isolerade torsionen som är oroande.
- TS, Test of Skew (covertest): vertikal inställningssackad (skew) = central
Källa: Akut internmedicin, Akut vestibulärt syndrom, Internetmedicin, Yrsel och GRACE-3, Acad Emerg Med 2023.
Diktering central (oroande): "Normalt impulstest, riktningsväxlande nystagmus och skew vid covertest. HINTS talar för central genes. Handläggs som misstänkt bakre cirkulationsstroke."
- Hörsel: viskningstest, Weber, Rinne. Akut ensidig hörselnedsättning tillsammans med akut vestibulärt syndrom är AICA-infarkt tills motsatsen är bevisad. Labyrinten försörjs av a. labyrinthi från AICA. Kalla det inte labyrintit reflexmässigt
- Gång och bålstabilitet, gradera: grad 0 normal gång · grad 1 lätt ostadighet, klarar tandemgång med svårighet · grad 2 kan gå men behöver stöd · grad 3 kan inte sitta utan stöd (bålataxi)
- Grad 3 vid akut vestibulärt syndrom är i praktiken aldrig vestibularisneurit. Specificiteten för central genes är mycket hög, men sensitiviteten låg: att patienten kan gå betyder ingenting. Svårt att gå och stå är vanligt även vid vestibularisneurit, det är bålataxi i sittande som talar för central genes
- Låt alltid patienten gå. Det är det enskilt mest underskattade testet vid yrsel
- Tar bort patientens möjlighet att fixera blicken och gör nystagmus tydligare
- Nystagmus som förstärks när fixation tas bort (med Frenzel) talar för perifer genes. Central nystagmus undertrycks inte lika tydligt av fixation
- Ren vertikal (downbeat/upbeat), ren torsionell eller riktningsväxlande nystagmus i Frenzel → misstänk central genes
- Kan också avslöja nystagmus vid lägesyrsel som annars är svår att se (Internetmedicin)
- Akut ihållande rotatorisk yrsel, debut sekunder-timmar, duration 1-3 dygn. Illamående, kräkningar
- Horisontell spontannystagmus (snabb fas mot friska sidan), patologiskt impulstest mot sjuka sidan
- Inga andra neurologiska symtom, ingen hörselpåverkan. Normalt neurologstatus förutom nystagmus + positiv Romberg
- Behandling: antiemetika (metoklopramid/ondansetron), vätska iv vid behov. Tidig mobilisering och balansträning
- Steroider, till exempel prednisolon 50 mg i 5 dagar och därefter nedtrappning under 5 dagar, i samråd med ÖNH-jour (Internetmedicin). Svårbedömda fall / terapisvikt → kontakta ÖNH-jour
- Korta attacker (sekunder) av rotatorisk yrsel utlösta av lägesförändring. Patienten kan hitta yrselfritt läge
- Vanligast bakre båggången. Diagnostiseras med Dix-Hallpike
- Patient sitter, vrid huvudet 45° mot sidan som undersöks
- Lägg snabbt ner patienten ryggliggande med huvudet lätt bakåtböjt (hängande utanför britskanten)
- Positivt: uppåtslående torsionell nystagmus efter några sekunders latens, klingar av inom en minut, uttröttbar
- Upprepa åt andra hållet. Frenzels glasögon gör nystagmus lättare att se
- Latens: yrsel och nystagmus startar efter några sekunder (inte direkt)
- Riktning: uppåtslående (mot pannan) + torsionell, snabb fas mot det undre/testade örat (geotrop)
- Duration: crescendo-decrescendo, klingar av inom en minut
- Reversering: nystagmus byter riktning när patienten sätts upp igen
- Uttröttbarhet: svagare svar vid upprepning, diagnostiskt för BPPV
- Sidan som utlöser kraftigast yrsel = sjuka sidan. Horisontell nystagmus talar istället för lateral båggång
- Steg 1: Utgå från Dix-Hallpike-positionen (huvud 45° mot sjuka sidan, ryggliggande, huvud lätt bakåt). Ligg kvar cirka 3 minuter efter att yrseln upphört
- Steg 2: Vrid huvudet 90° mot motsatta (friska) sidan, nacken fortsatt bakåtböjd. Vänta 1-3 minuter
- Steg 3: Vrid huvud + kropp ytterligare 90° så patienten ligger på friska sidan, blicken snett ned mot golvet. Vänta cirka 3 minuter
- Steg 4: Sätt upp patienten långsamt med huvudet lätt framåtböjt
- Upprepa vid behov. Informera om att yrsel kan återkomma. Övningar kan ges för hemmabruk (Läkemedelsboken)
Akut buk
Peritonit = kirurgjour omgående. Smärtlindring är inte kontraindicerad, ge den tidigt.
- Epigastriet: pankreatit, ulcus, gallväg, hjärtinfarkt (tänk på det), aortadissektion.
- Höger övre kvadrant: kolecystit, kolangit, leverpatologi, basal pneumoni.
- Höger fossa: appendicit, ileit, gynekologiskt (ovarialtorsion, ektopisk graviditet), njursten.
- Vänster fossa: divertikulit, obstipation, gynekologiskt, njursten.
- Diffus/central: tidig appendicit, mesenterialischemi, ileus, peritonit, AAA, ketoacidos.
- Flank → ljumske: njursten, men uteslut AAA hos äldre förstagångsfall (Internetmedicin).
- Anamnes: debut (plötslig vs gradvis), karaktär, vandring, feber, kräkning, avföring/gaser, miktion, senaste mens.
- Status: palpation (ömhet, släppömhet, défense), tarmljud, bråckportar, per rektum vid indikation.
- Alltid: graviditetstest hos fertil kvinna, EKG vid epigastralgi, vitalparametrar och NEWS2.
- Prover: blodstatus, CRP, elektrolyter, njure, lever, lipas, laktat, urinsticka. Blododling vid feber.
- Peritonit (bukväggsförsvar, släppömhet, tyst buk): kontakta kirurgjour omgående (Internetmedicin).
| Tillstånd | Presentation | Utredning | Handläggning |
|---|---|---|---|
| Appendicit | Periumbilikal → höger fossa. Feber, illamående. AIR-score | LPK↑, CRP↑. Bilddiagnostik vid intermediär AIR-score (4-8) eller oklar diagnos, frikostigt hos äldre. Ultraljud hos gravida | Kirurgjour akut. Fasta. Smärtlindring. Antibiotika preop |
| Kolangit | Charcots triad: feber + ikterus + smärta i höger övre kvadrant | ALAT, ALP, bili↑↑. UL-buk. DT | Blododling, sedan antibiotika iv omedelbart enligt Strama och lokalt PM. Svår kolangit eller utebliven förbättring: kirurgjour, som beslutar om avlastning och kontaktar ERCP-enhet (regionens där egen saknas). Septisk chock: IVA |
| Pankreatit | Epigastralgi → rygg. Alkohol/gallsten. Kräkningar | Lipas/amylas >3×ULN. UL buk (gallsten) inom de första dygnen. DT buk vid oklar diagnos, och vid misstänkta komplikationer tidigast 3-5 dygn efter debut | Individualiserad vätskebehandling, smärtlindring, oral näring så snart patienten tål det. Kirurgjour (eller bakjour medicin enligt lokal rutin). Organsvikt (cirkulatorisk påverkan, oliguri eller hypoxi): IVA |
| Ileus | Kräkningar, uppstoppning, distension | DT-buk | V-sond, IV-vätska, elektrolyter. Kirurgjour |
| Njurkolik | Krampaktig flanksmärta, hematuri | Urinsticka, DT urinvägsöversikt lågdos | NSAID IV/supp. Opioid vid behov. Feber eller cirkulationspåverkan: misstänk avstängd pyelit. Odla blod och urin och ge antibiotika redan på akutmottagningen, före röntgen. Akut avlastning: kirurgjour (urolog där sådan jour finns). Urologremiss |
| GI-blödning övre | Hematemesis, meläna. Synkope, takykardi | Hb, koagulation, blodgruppering och bastest. Beställ 2-6 enheter erytrocyter (Internetmedicin). Glasgow-Blatchford ≤1: låg risk, kan remitteras för gastroskopi i öppenvård (SGF 2023) | Två grova PVK. Ringer-acetat vid cirkulationspåverkan. Påverkad cirkulation: kontakta IVA och kirurgjour. Ventrikelsond läggs inte rutinmässigt (SGF 2023). PPI iv kan ges före gastroskopin men får inte fördröja den (SGF 2023, Internetmedicin). Blod restriktivt: transfundera vid Hb ≤70 g/L, mål 70-90 g/L. Vid hjärt-kärlsjukdom transfusion vid ≤80 och mål ≥100 g/L (SGF 2023). Reversering av antikoagulantia i samråd med bakjour medicin (koagulationskonsult där sådan finns). Misstänkta varicer: terlipressin och antibiotika före gastroskopin, i samråd med bakjour medicin (gastroenterolog där sådan jour finns). Gastroskopi inom 24 h, snarast vid kvarstående instabilitet eller misstänkta varicer, i samråd med kirurgjour/endoskopist (SGF 2023, Nationellt vårdprogram levercirros 2022, Internetmedicin). Internetmedicin |
| Mesenterialischemi | Svår smärta > statusfynd. Äldre, förmaksflimmer | D-dimer (normalt talar starkt emot), LPK ofta >20. Laktat↑ (sent). DT-angio buk | Kirurgjour och narkos/IVA på plats akut, som kontaktar regionens kärlkirurg. Tidsfönstret är kort |
| Perforerat ulcus | Plötslig svår epigastralgi, brädhård buk | Fri gas på DT (slätröntgen missar 20-30 %) | Kirurgjour akut. Tidig smärtlindring med iv opioid. Fasta, V-sond, vätska, PPI iv. Antibiotika iv efter blododling |
| Kolecystit | Smärta i höger övre kvadrant, feber, Murphys tecken | UL-buk. CRP↑, LPK↑ | Antibiotika vid sepsis eller lokal komplikation, kirurgjour. Ofta kolecystektomi |
| Divertikulit | Smärta i vänster fossa, feber, ändrade avföringsvanor | CRP↑. DT-buk | Antibiotika enligt Strama och lokalt PM vid allvarlig sjukdom. Opåverkad patient: avvakta med antibiotika under övervakning. Kirurgjour vid komplikation |
| Ektopisk graviditet | Fertil kvinna, buksmärta, blödningsrubbning, ev. cirkulationspåverkan | Pos graviditetstest. UL | Gynjour akut. Instabil: gynjour och narkos/IVA, direkt till operation |
| Rupturerande AAA | Äldre, rygg-/buksmärta, pulserande massa, hypotoni | Stabil eller stabiliserad: urakut DT av aorta. Instabil: ingen fördröjning | Kirurgjour och narkos/IVA på plats, som kontaktar regionens kärlkirurg, direkt. Två grova infarter. Vätska bara vid manifest chock, annars tillåtande hypotension: systoliskt 80-100 mmHg och talbar patient. Smärtlindra med opioid iv i små upprepade doser (Internetmedicin) |
Endokrint
Kontrollera P-glukos och blodgas tidigt vid alla endokrina presentationer (Akut internmedicin).
standardbikarbonat 15-18 mmol/L
standardbikarbonat 10-14 mmol/L
standardbikarbonat <10 mmol/L
Blodketoner >3 mmol/L ingår i definitionen, och under 0,6 mmol/L är normalfynd. Gradering med pH eller standardbikarbonat (Läkemedelsboken). Bedöm utlösande orsak: nydebuterad diabetes, bristande följsamhet, infektion. Misstänkt akut buk: överväg kirurgjour eller gynjour (Internetmedicin). SGLT2-hämmare kan ge ketoacidos med normalt eller lätt förhöjt P-glukos: mät ketoner oavsett glukosnivå. Sätt ut SGLT2-hämmaren tillfälligt.
| Timme | Vätska | Takt |
|---|---|---|
| 1 | NaCl 9 mg/ml 1 000 ml | 1 000 ml/h |
| 2-3 | Ringer-acetat 1 000 ml | 500 ml/h |
| 4-11 | Ringer-acetat 1 000 ml var 4:e timme | 250 ml/h |
- Kalium (Internetmedicin): eget dropp i NaCl 9 mg/ml, 10 mmol/h. Perifer infart: högst 40 mmol/L, till exempel 20 mmol kalium i 500 ml NaCl 9 mg/ml, 250 ml/h. Högre koncentration bara via central infart, företrädesvis på IVA (nationell vägledning parenteralt kalium 2026). Ges när S-kalium är under 5,2 mmol/L. Första S-kalium över 6,0: vänta. S-kalium under 3,0: IVA och telemetri, 20 mmol/h via CVK. Känd njursvikt med GFR under 30 ml/min, och dialyspatienter: ingen kaliumtillförsel enligt schemat, kalium ges då i samråd med bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns). S-kalium var 1-2 h, mål 4-5 mmol/L
- Systoliskt blodtryck under 100 mmHg: diskutera IVA. Risk för övervätskning hos äldre och vid hjärt-kärlsjukdom (Internetmedicin)
- S-kalium under 3,3 mmol/L: vänta med insulin och ge kalium tills S-kalium är över 3,6 mmol/L (Internetmedicin). Gäller patient utan känd njursvikt. Känd njursvikt eller dialys med lågt kalium: kalium och start av insulin i samråd med bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns)
- Insulininfusion (Internetmedicin): 100 E snabbverkande insulin i 500 ml NaCl 9 mg/ml ger 0,2 E/ml. Spola ut cirka 20 ml innan infusionen kopplas till patienten. Dos 0,1 E/kg/h. Ingen bolusdos. Mål: P-glukos sjunker cirka 4 mmol/L och B-ketoner minst 0,5 mmol/L per timme. Sjunker de inte: kontrollera tillförseln och överväg högre dos i samråd med bakjour medicin. Se Internetmedicin, Diabetesketoacidos. Kalium enligt punkten ovan
- P-glukos varje timme. S-kalium var 1-2 timmar de första 12 timmarna, därefter efter kaliumvärdena (Internetmedicin)
- P-glukos under 15 mmol/L och kvarstående acidos: fortsätt insulininfusionen och ge glukos 100 mg/ml 125 ml/h parallellt, helst i separat infart. Sikta på P-glukos 10-12 mmol/L så länge B-ketoner är förhöjda (Internetmedicin, Akut internmedicin)
- Fortsätt ordinarie långverkande insulin sc. parallellt med insulininfusion
- Avsluta insulininfusion när acidosen är hävd: pH >7,30 och B-ketoner <0,6 mmol/L, och patienten kan äta och dricka
- Vid övergång till subkutant insulin ges snabbverkande insulin subkutant till en måltid 45 minuter innan insulininfusionen avslutas (Internetmedicin). Subkutana doser: stäm av med bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns) vid behov
P-glukos >33 mmol/L + P-osmolalitet >320 mosm/kg utan ketoacidos (Internetmedicin).
- Vätska (Internetmedicin): NaCl 9 mg/ml eller Ringer-acetat 1 000 ml första timmen. Vid hypotension NaCl 9 mg/ml 1 000 ml på 1-2 timmar tills blodtrycket är stabilt. Därefter, utan hjärtsvikt: timme 2-3 1 000-2 000 ml, timme 4-7 1 000-2 000 ml, timme 8-11 500 ml. Vid hjärtsvikt 250 ml/h, och långsammare även till äldre. Hälften av vätskebristen ersätts de första 12 timmarna, resten under följande 36 timmar
- Kalium (Internetmedicin): 10-40 mmol per liter NaCl 9 mg/ml (5-20 ml Addex-Kalium 2 mmol/ml per liter) när S-kalium är under 5,5 mmol/L. Ringer-acetat används inte som bärare för kalium, och koncentration och takt anpassas så att taket nedan hålls (nationell vägledning parenteralt kalium 2026). Ingen kaliumtillförsel enligt schemat vid känd njursvikt eller dialys: kalium i samråd med bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns). Kaliumbristen är ofta större än vid DKA. På vårdavdelning normalt högst 10 mmol/h. Snabbare tillförsel kräver hjärtrytmövervakning. Undantagsvis upp till 20 mmol/h, i samråd med bakjour medicin och med rytmövervakning (nationell vägledning parenteralt kalium 2026). Över 10 mmol/h rekommenderas även telemetri och CVK (Internetmedicin, Hypokalemi). Stäm av vårdnivå med bakjour medicin eller IVA
- Insulin ges i lägre dos än vid DKA. Sänk P-glukos högst 3 mmol/L per timme: snabbare sänkning ger risk för hjärnödem (Akut internmedicin). Tillsätt glukos när P-glukos är under 15 mmol/L (Internetmedicin). Doser enligt Internetmedicin, HHS.
- Trombosprofylax med lågmolekylärt heparin i profylaxdos (Akut internmedicin), till exempel dalteparin (Fragmin) 5 000 E sc dagligen (Internetmedicin).
- Kontakta bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns). Överväg MAVA eller IVA för övervakning av blodtryck, puls, temperatur och diures (Internetmedicin)
- Vaken: druvsocker, sockerbitar, juice (1,5 dl) eller annat sött peroralt, därefter mer långverkande kolhydrater, till exempel 2 dl mjölk och en smörgås (Internetmedicin)
- IV: 30-50 ml glukos 300 mg/ml
- Upprepa glukos iv tills P-glukos är över 4-6 mmol/L (Akut internmedicin). Vaken patient: upprepa vid behov efter 10 minuter (Internetmedicin). Vaknar patienten inte inom 5-10 minuter trots P-glukos över 6 mmol/L: leta annan orsak, till exempel intoxikation eller cerebrovaskulär sjukdom. Kvarstående medvetslöshet efter långvarig svår hypoglykemi är indikation för IVA-vård (Akut internmedicin)
- Om infart saknas: Glukagon 1 mg im. Recidiverande: glukosinfusion 100 mg/ml vid fortsatt risk
- Utred orsak: insulindosering, intag, njurfunktion, leversjukdom
- Sulfonylurea (t.ex. glimepirid) eller repaglinid: risk för ny hypoglykemi. Lägg alltid in 1-2 dygn och överväg glukosinfusion. Misstänkt långverkande basinsulin: lägg in (Akut internmedicin, Internetmedicin). Avsiktlig insulinöverdos är ett intensivvårdsfall: kontakta IVA och GIC (Akut internmedicin)
- Hydrokortison (Solu-Cortef) 100 mg IV (alt. IM om IV-infart saknas) omgående
- Därefter hydrokortison 100-200 mg per dygn som infusion, sedan nedtrappning i takt med förbättring. Se Internetmedicin, Addisons sjukdom.
- Riklig isoton vätska: NaCl 9 mg/ml 1 000 ml, sedan efter behov, upp till 5 000 ml NaCl 9 mg/ml och glukos första dygnet (Internetmedicin). Korrigera hypoglykemi (glukos)
- Ta prover före steroid om möjligt (kortisol, ACTH, Na, K, glukos), men fördröj aldrig behandlingen. Vidare utredning efter kontakt med endokrinolog via bakjour medicin (Akut internmedicin)
- Identifiera och behandla utlösande orsak (ofta infektion). Följ BT, puls, elektrolyter. Kvarstående cirkulationssvikt trots vätska och hydrokortison: kontakta bakjour medicin och IVA
- Vid känd binjurebarkssvikt + feber/gastroenterit: samma akutbehandling. Kontakta bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns)
- Mineralkortikoid (fludrokortison) behövs inte akut: hydrokortison i dessa doser ger även tillräcklig mineralkortikoid effekt (Läkemedelsboken)
- Känn igen: feber, vanligen >38,5 °C och ofta >40 °C. Takykardi (kan vara >140/min), förmaksflimmer, hjärtsvikt, blodtrycksfall. Buksmärta, kräkningar, diarré. Tremor, motorisk oro, delirium, kramper, koma
- Prover med akutsvar: TSH, fritt T4 och T3. Blod-, lever- och elektrolytstatus, kalcium, CRP, glukos. EKG. Odlingar och lungröntgen vid infektionsmisstanke
- Vårdnivå: IVA eller MIVA. Kontakta IVA och bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns) direkt vid misstanke
- Betablockad: propranolol tabl, vanligen 60-80 mg × 4-6. Sikta på puls cirka 90/min. Intravenösa alternativ (esmolol, metoprolol): se källan. Hjärtsvikt, hypotension eller astma: betablockad, och alla iv-alternativ, i samråd med bakjour medicin och IVA
- Tyreostatika: propyltiouracil 200 mg × 6, alternativt tiamazol. Val av preparat i samråd med bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns)
- Hydrokortison (Solu-Cortef) 100 mg × 3 IV, eller 300 mg/dygn som infusion
- Kolestyramin 4 g × 4. Loperamid vid lös avföring, så att tyreostatika tas upp bättre
- Behandla utlösande infektion. Vid dehydrering: glukos 50 mg/ml med elektrolyter och högt kaloriintag. Vid hjärtsvikt och övervätskning: diuretika
- Jodlösning ges bara efter beslut av endokrinolog (kontakt via bakjour medicin) och kontakt med endokrinkirurg. Plasmaferes kan övervägas vid kraftig cirkulationspåverkan, i samråd med IVA och bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns)
- Källa och fullständiga doser: Akut internmedicin, Tyreotoxisk kris.
- Symtom: hjärtklappning, darrhänthet, svettningar, värmeintolerans, viktminskning trots ökad aptit, frekvent avföring, sömnsvårigheter. Förmaksflimmer hos 10-20 %
- Prover: TSH och fritt T4. Vid hypertyreos är fritt T4 och/eller fritt T3 förhöjt och TSH <0,1 mE/L. TRAK vid misstänkt Graves sjukdom
- Orsaker: Graves sjukdom, toxisk knölstruma, tyreoidit (subakut, post partum, tyst), läkemedel (amiodaron, jodkontrast, litium, interferon, immunhämmare)
- Symtomlindring kan som regel påbörjas direkt: propranolol 20-40 mg × 3-4 eller metoprolol 50-100 mg × 1-2. Hjärtsvikt, hypotension eller astma: betablockad i samråd med bakjour medicin
- Tyreostatika vid Graves sjukdom: remiss till endokrinolog eller medicinmottagning med förtur. Uppföljning inom 1-2 veckor
- Graviditet eller post partum: bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns) i samarbete med gynjour. Börja med propranolol
- Misstänkt oftalmopati: akut remiss till ögonläkare. Rökstopp
- Tyreotoxisk periodisk paralys: uttalad hypokalemi och muskelsvaghet, framför allt hos män från Sydostasien
- Källa: Akut internmedicin, Tyreotoxikos. Fördjupning: Internetmedicin, Hypertyreos.
- Känn igen: sänkt medvetandegrad, hypotermi, hypotension, bradykardi, hypoventilation och hypoxi, hyponatremi, hypoglykemi. EKG med små QRS-utslag och flacka T-vågor
- Prover: TSH, fritt T4, fritt T3 och TPO-antikroppar. Blod-, elektrolyt-, koagulations- och leverstatus, kalcium, CRP, glukos, CK, blodgas, kortisol. Odlingar vid behov. EKG
- Ofta krävs intensivvård: kontakta IVA och bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns) tidigt. Andningsunderstöd kan behövas: enbart syrgas ger risk för ökad hyperkapni. EKG- och blodtrycksövervakning. Överväg trombosprofylax
- Hydrokortison (Solu-Cortef) 100 mg IV som bolus, därefter 50 mg IV var 6:e timme (eller 200 mg/dygn som infusion). Trappas ut när kortisolsvikt uteslutits
- Levotyroxin IV 200-400 µg första dygnet, därefter 50-100 µg × 1 tills patienten kan svälja tabletter. Den lägre dosen vid låg vikt, hög ålder eller hjärtsvikt. Hydrokortison ges före levotyroxin (Internetmedicin). Levotyroxin iv ges i samråd med bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns)
- Hypotermi behandlas med långsam uppvärmning. Risk för övervätskning. Långsam läkemedelsmetabolism: minimera övriga läkemedel
- Antibiotika vid misstänkt infektion
- Källa: Akut internmedicin, Myxödemkoma.
Elektrolytrubbningar
Natrium, kalium, kalcium, magnesium och fosfat. Akut internmedicin och Internetmedicin.
- Lindrig 130-135 · måttlig 125-129 · uttalad ≤124 mmol/L (Svenska Endokrinologföreningen 2024)
- Måttliga symtom: huvudvärk, förvirring, illamående. Svåra symtom: kräkningar, kramper, medvetandesänkning, koma, andningsstopp → akut behandling oavsett nivå (SEF 2024)
- Bedöm volymstatus (hypo-/eu-/hypervolem). Den styr utredning och behandling
- Prover: P-glukos, S-Na, S/U-osmolalitet, U-Na, TSH, kortisol. Bedöm läkemedel (tiazider, SSRI, karbamazepin)
- Svåra symtom (kräkningar, kramper, medvetandesänkning, koma): hyperton NaCl 3 %, 100 ml IV under 20 min, kan upprepas 1-2 gånger med 15-20 min mellanrum (SEF 2024). Höjningen räknas in i dygnets tak. Följ lokalt PM, tät kontroll. Hyperton NaCl ges i samråd med bakjour medicin (endokrinolog eller njurmedicinare där sådan jour finns) och IVA
- Hypovolem: isoton NaCl. Euvolem (ofta SIADH): vätskerestriktion. Hypervolem: loopdiuretika vid vattenöverskott och behandla grundsjukdomen
- Följ S-Na tätt (varje till varannan timme initialt, minst två gånger första timmen efter bolus). Dokumentera korrigeringstakt
- För snabb stigning: minska eller stoppa natriumtillförseln och kontakta bakjour medicin (endokrinolog eller njurmedicinare där sådan jour finns). Hypoton vätska (Internetmedicin), till exempel natriumfri vätska, och desmopressin vid hög diures (SEF 2024) kan behövas för att bromsa stegringen
- Definition: S-Na över 145 mmol/L. Neurologiska symtom vid S-Na 150-160 eller högre: förvirring, nedsatt vakenhet, muskelsvaghet, kramper
- Orsak oftast vattenbrist: äldre, nedsatt törst eller vakenhet, feber, kräkningar, diarré, osmotisk diures, loopdiuretika, litium, diabetes insipidus
- Chock eller grav hypovolemi: först NaCl 9 mg/ml 1 000-2 000 ml på 1-2 timmar
- Därefter vatten per os eller via sond om möjligt. Annars hypoton vätska, till exempel glukos 50 mg/ml med natrium 40 och kalium 20 mmol/L. Extra försiktighet vid hjärt- eller njursvikt
- Akut uppkommen hypernatremi (under 24 timmar, till exempel iatrogen natriumtillförsel): snabbare korrigering
- Behandla orsaken: sänk feber, korrigera hyperglykemi och hyperkalcemi, sätt ut diuretika. Följ S-Na tätt. Central diabetes insipidus behandlas med desmopressin (Internetmedicin), i samråd med bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns). Neurologiska symtom eller svår hjärt- eller njursvikt: stäm av vätskeplanen med bakjour medicin
- P-K över 5,6 mmol/L är hyperkalemi. Opåverkad patient utan EKG-förändringar: uteslut falskt förhöjt värde (hemolys, lång stas, ansträngning vid provtagningen, uttalad leukocytos eller trombocytos). Ta om provet eller mät S- och P-kalium samtidigt (Internetmedicin)
- Calciumglukonat 10 % 10 ml IV under 2-3 min vid EKG-förändringar. Effekten varar 20-30 min. Dosen kan upprepas (Internetmedicin). Skyddar hjärtat men sänker inte K (Akut internmedicin). Digitalisbehandlad patient: kalcium iv kan förvärra digitalisintoxikation. Vid intoxikation ges digitalisantidot. Handlägg enligt Internetmedicin i samråd med GIC och bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns)
- Insulin-glukos: 10 E snabbverkande insulin IV som bolus + 25 g glukos (50 ml glukos 50 % eller 250 ml glukos 10 %). Flyttar K in i cellerna. Skör patient, kronisk njursjukdom eller dialys: 5 E insulin + 25 g glukos kan övervägas. P-K efter 30-60 min, sedan minst varje timme i 4-6 h. Kapillärt P-glukos var 30:e minut i 2 h, sedan minst varje timme upp till 6 h, längre vid njursvikt eller hög insulinkänslighet. Överväg glukos 10 % 50-100 ml/h i 4-5 h om P-glukos före behandlingen är under 7 mmol/L eller vid hög hypoglykemirisk (Internetmedicin)
- Beta-2-stimulerare: vid akuta tillstånd terbutalin 0,5 mg IV eller subkutant. Annars salbutamol 10-20 mg i nebulisator. Maxeffekt ofta efter 60-90 min. Ge gärna tillsammans med insulin-glukos för additiv effekt (Internetmedicin)
- Uttalad metabol acidos: överväg natriumbikarbonat 100 ml IV under 5-15 min, med försiktighet (Internetmedicin). Lösningen är 50 mg/ml (Akut internmedicin). Effekten är måttlig och långsammare än insulin-glukos och beta-2-stimulerare. Aldrig i samma infart som calciumglukonat (Internetmedicin)
- Eliminera: furosemid 40 mg IV hos njurfriska, ingen snabb effekt. Lokelma 10 g × 3 p.o. första dygnet, sedan nedtrappning. Effekt efter cirka 1 timme. Lokelma innehåller natrium och kan ge ödem: följ vätskestatus och blodtryck. Ge andra perorala läkemedel 2 h före eller efter. Alternativ: patiromer (Veltassa) 8,4 g p.o. dagligen, effekt efter 4-7 h. Resonium rekommenderas inte rutinmässigt (risk för tarmischemi och nekros). Det ges, 15 g × 3-4 dagligen p.o., via sond eller rektalt, bara vid allvarlig hyperkalemi när annan behandling inte fungerat eller inte finns. Kaliumbindare ersätter inte akutbehandlingen (Internetmedicin)
- Avancerad njursvikt med oligo- eller anuri: samma behandling, men överväg akut dialys. Kontrollera residualurin. Dialys bedöms i samråd med bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns) (Internetmedicin)
- Behandla orsaken. Sätt ut bidragande läkemedel: ACE-hämmare, ARB, kaliumsparande diuretika (spironolakton, eplerenon, amilorid), NSAID, trimetoprim, heparin, kaliumtillskott. Prover: P-glukos (uteslut ketoacidos), kreatinin, urea, Na, Ca och blodgas. Riktat efter klinik: Hb, LPK, TPK, CK, LD, kortisol (Internetmedicin)
- Peroralt kalium är förstahandsval (Internetmedicin). Lätt till måttlig hypokalemi utan symtom: Kaleorid 750 mg (10 mmol) 2-4 × 3 per dag (Akut internmedicin). P-K 3,0-3,5 mmol/L ger ofta inga symtom. Sök orsaken. Mål: P-K över 3,0, omkring 4,0-4,5 vid ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt eller uttalad arytmirisk (Internetmedicin)
- Iv kalium vid P-K under 3,0, EKG-förändringar, betydande arytmirisk, om peroralt inte går eller om snabb korrigering behövs. Kaliumklorid i NaCl 9 mg/ml med pump, inte i glukos (Internetmedicin, Hypokalemi). Perifer venkateter: högst 40 mmol/L i infusionen (nationell vägledning parenteralt kalium 2026)
- Magnesium: terapiresistent hypokalemi betraktas som magnesiumbrist tills motsatsen är visad. Ge magnesium även vid normalt P-Mg (Internetmedicin). Akut: Addex-Magnesium 10 mmol iv, vid arytmi under 10 min (Akut internmedicin). Torsades de pointes: magnesiumsulfat 8 mmol (2 g) iv under 10 min (ERC 2025)
- Kontrollera P-K tätt under substitution, initialt var 4:e timme (Internetmedicin). På vårdavdelning normalt högst 10 mmol/h. Snabbare tillförsel kräver hjärtrytmövervakning. Undantagsvis upp till 20 mmol/h, i samråd med bakjour medicin och med rytmövervakning (nationell vägledning parenteralt kalium 2026). Över 10 mmol/h rekommenderas även telemetri och CVK (Internetmedicin). Stäm av vårdnivå med bakjour medicin eller IVA. P-K under 2,5: överväg EKG-övervakning (Akut internmedicin)
- Orsaker: diuretika, GI-förluster (kräkning/diarré), refeeding, alkalos, hyperaldosteronism
- Definition: joniserat Ca >1,33 mmol/L (beror på metod). P-Ca (totalt) >2,5 mmol/L används ofta för screening. Joniserat Ca är säkrast. Albuminkorrigerat Ca rekommenderas inte längre, och okorrigerat totalkalcium stämmer oftast bättre med joniserat (EFLM/IFCC/IOF 2026, Desgagnés m.fl. 2025).
- Måttlig: törst, polyuri, illamående, förstoppning, trötthet, muskelsvaghet, nedstämdhet.
- Svår: huvudvärk, kräkningar, konfusion, dehydrering, arytmi, koma, njursvikt.
- Rehydrering med NaCl 9 mg/ml, 3 000-6 000 ml första dygnet vid 70 kg. Volymen anpassas efter grad av dehydrering, hjärt- och njurfunktion.
- Prover så snart som möjligt efter rehydrering (Internetmedicin): joniserat kalcium eller totalkalcium, albumin, kreatinin, PTH, fosfat och 25-hydroxivitamin D. PTH kan bli missvisande lätt förhöjt vid dehydrering eller sänkt njurfunktion.
- Svår hyperkalcemi och kris: kalcitonin efter rehydrering, bisfosfonat (zoledronsyra eller pamidronat) när patienten är rehydrerad. Bisfosfonatens effekt kommer efter 3-5 dygn (Internetmedicin). Kalcitonin (Miacalcic) 4-8 IE/kg i 500 ml NaCl 9 mg/ml iv under minst 6 h, effekt efter 3-6 h, avtar efter 3-5 dygn (Internetmedicin). Doser enligt Internetmedicin, Hyperkalcemi. Zoledronsyra 4 mg iv vid GFR över 60 (Internetmedicin). Nedsatt njurfunktion: bisfosfonat och eventuell dialys i samråd med bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns).
- Definition: joniserat Ca under nedre referensvärdet 1,15 mmol/L (beror på metod).
- Tetani: stickningar runt munnen, i tungan, fingrar och fötter, karpopedala spasmer, kramp i ansiktsmuskler.
- Calciumglukonat 10 % (0,226 mmol/ml): 10 ml outspätt IV under 5 minuter, eller 10-20 ml spätt i NaCl 9 mg/ml eller glukos 50 mg/ml långsamt IV under 5 minuter (Internetmedicin).
- Upprepas vid joniserat Ca <0,8 mmol/L tills patienten är symtomfri, under kontroll av hjärtfrekvens och vid behov EKG-övervakning.
- Svår magnesiumbrist kan ge hypokalcemi genom för låg PTH-insöndring. Kontrollera magnesium (Internetmedicin).
- Mer: Akut internmedicin, Hypocalcemi, Internetmedicin, Hypokalcemi.
- Definition: P-Mg under 0,7 mmol/L (normalt 0,75-1,25). P-Mg speglar kroppens förråd dåligt. Kontrollera Mg vid hypokalemi, och Mg och Ca vid K under 3,0 mmol/L och vid alkohol, diarré eller diuretika
- Peroralt: magnesiumhydroxid (Emgesan) 250 mg (10 mmol), 1-2 tabletter 2 gånger dagligen
- Infusion: Addex-Magnesium 1 mmol/ml, 20-40 ml (20-40 mmol) per dygn i elektrolyt- eller glukoslösning
- Ge Addex-Magnesium även vid normalt P-Mg vid misstänkt Wernicke, digitalisförgiftning eller K under 2,5 mmol/L (Akut internmedicin)
- Arytmi vid hypokalemi: Addex-Magnesium 10 mmol iv under 10 min (Akut internmedicin). Torsades de pointes: magnesiumsulfat 8 mmol (2 g) iv under 10 min, även vid normalt P-Mg, kan upprepas en gång (ERC 2025). Telemetri, sätt ut QT-förlängande läkemedel, korrigera kalium och magnesium, bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) (Akut internmedicin)
- P-fosfat 0,3 mmol/L eller lägre, eller symtom: Glycophos 1 mmol/ml, 20 ml i 500-1 000 ml glukos 50 mg/ml eller NaCl 9 mg/ml. Ge 20-40 mmol per dygn, högst 3 mmol/h
- P-fosfat 0,3-0,6 mmol/L och misstänkta symtom: peroralt om möjligt, 30-80 mmol per dygn fördelat på 3 doser (Akut internmedicin)
- Följ kalcium vid fosfattillförsel (Internetmedicin, Ketoacidos)
Intoxikation
Alltid ABCDE först. Behandla patienten och ring Giftinformationscentralen tidigt.
- ABCDE, monitorering, IV-access. P-glukos, EKG, blodgas, temp
- Anamnes: preparat, mängd, tidpunkt, blandintox? Alkohol? Suicidavsikt?
- Prover: blodstatus, elektrolyter, krea, leverstatus, PK-INR, paracetamol (rutin vid oklar intox), etanol, ev. tox-screening urin
- Aktivt kol 25-50 g om patienten själv kan dricka kolet, annars via ventrikelsond hos intuberad patient: inom 1 h efter intag av vätska och 2 h efter tabletter. Vissa preparat har längre gräns, till exempel paracetamol 4 h (se nedan). Kol binder dåligt järn, litium, kalium, etanol och metanol. Diskutera med GIC. Se Giftinformationscentralen, Medicinskt kol.
- Identifiera toxidrom (opioid, sedativt, sympatomimetiskt, antikolinergt). Antidot vid indikation, val och dos i samråd med GIC
- Suicidriskbedömning + psykiatrikonsult när somatiskt stabil
- S-paracetamol tas 4 h efter intag (tidigare prov ej tolkbart). Har det gått mer än 4 h, eller är tidpunkten okänd: ta provet direkt vid ankomst (Giftinformationscentralen 2026)
- Depot (Alvedon 665 mg): nytt prov efter 2 timmar och även 12 och 18 timmar efter intag
- Aktivt kol om toxisk dos (≥10 g eller ≥200 mg/kg, den lägsta gäller) tagits mindre än 4 h före ankomst. Ny dos efter 2-4 h vid depot eller över 30 g (Giftinformationscentralen 2026)
- Behandlingsgräns (icke-depot): S-paracetamol >1000 µmol/L vid 4 h, >700 vid 6 h, >500 vid 8 h, >350 vid 10 h
- Riskpatient eller depotpreparat: lägre gränser, >650 µmol/L vid 4 h, >450 vid 6 h, >325 vid 8 h, >230 vid 10 h. Riskpatient: svält eller malnutrition, dehydrering, leversjukdom, kronisk alkoholöverkonsumtion, gastric bypass, aktiv HIV-infektion, kronisk hepatit C, enzyminducerande läkemedel som fenobarbital och isoniazid, samt probenecid (Giftinformationscentralen 2026)
- Vid osäker tidpunkt eller om prov ej kan analyseras: starta acetylcystein direkt i väntan på svar. Detsamma vid misstänkt toxisk dos (≥10 g eller ≥200 mg/kg, den lägsta gäller) när S-paracetamol inte kan fås inom 8 h efter intag (Giftinformationscentralen 2026)
- Acetylcystein 200 mg/ml IV: startdos 200 mg/kg i 500 ml glukos 50 mg/ml eller NaCl 9 mg/ml under 4 h, därefter 6,25 mg/kg/h i minst 16 h. Vid vikt över 100 kg doseras för 100 kg. Följ GIC/lokalt schema. Ta S-paracetamol, ASAT, ALAT och PK innan infusionen avslutas: finns paracetamol kvar förlängs behandlingen. Kommer patienten 24-36 h efter misstänkt toxisk dos med symtom, påverkade levervärden eller påvisbart S-paracetamol: ge acetylcystein. Mer än 36 h efter intaget med normala levervärden kan behandlingskrävande förgiftning uteslutas (Giftinformationscentralen 2026)
- Depotpreparat (Alvedon 665 mg) eller massiv dos: underhållsdosen ska dubbleras. Ring GIC
- Mycket hög koncentration (>2000 µmol/L vid 4 h eller >1400 vid 6 h): högre acetylcysteindos kan bli aktuell, ring GIC. Vid svår leverpåverkan: kontakta GIC och bakjour medicin (gastroenterolog där sådan jour finns), som kontaktar transplantationsenhet. Följ PK-INR, ASAT/ALAT, laktat. Källa: Giftinformationscentralen, Paracetamol.
- Toxidrom: mios (små pupiller), andningsdepression, sänkt medvetande
- Prioritera andningen: assistera ventilation vid behov (mask/blåsa)
- Naloxon 0,1-0,4 mg IV, upprepa vid behov och titrera till tillfredsställande spontanandning. Därefter IM ca 0,8 mg. IM/intranasalt om IV saknas. Högre doser kan behövas vid metadon eller fentanyl
- Kort halveringstid på naloxon: risk för recidiv av andningsdepression, särskilt vid långverkande opioider (metadon) och depotpreparat. Övervaka minst 6 timmar efter senaste naloxondosen, ev. naloxoninfusion i samråd med GIC (Giftinformationscentralen). Se Giftinformationscentralen, Naloxon vid opioidförgiftning.
- Försiktig titrering hos opioidberoende (abstinens). Kontakta narkos/IVA vid behov
- Toxidrom: sänkt medvetande, sedering, oftast bevarad andning vid ren bensodiazepinintoxikation
- Vanligen stödjande behandling (observation, fri luftväg, andningsstöd). Övervaka till symtomregress och minst 3-4 timmar efter intaget, depåpreparat 8 timmar (Giftinformationscentralen). Antidot behövs sällan
- Flumazenil endast i utvalda fall. Undvik vid blandintox (särskilt med TCA eller vid krampbenägenhet/beroende: risk för kramper/arytmi). Diskutera med GIC före
- Var observant på dold blandintox. Ta paracetamol. Källa: Giftinformationscentralen, Bensodiazepiner.
- Vanligt vid suicidförsök. Anta blandintox tills motsatsen är bevisad
- Ta alltid paracetamol även vid till synes ren intox av annat
- EKG: QRS-breddning (TCA → natriumbikarbonat), QT-förlängning
- Var försiktig med antidoter som kan demaskera kramp/arytmi (flumazenil) vid blandintox
- Ring GIC 010-456 67 19 för samlad bedömning. Instabil → narkos/IVA (Akut internmedicin, Giftinformationscentralen)
- Immobilisera biten extremitet, högläge, lugn patient. Markera svullnadsfront och följ förloppet
- Observera minst 6-8 h (vuxna), barn i regel minst 24 h. Reaktion kan komma fördröjt. Helt utan lokal- och allmänsymtom (torrbett): kan gå hem efter 2 h. Små barn och gravida: antiserum på vida indikationer (Akut internmedicin)
- Symtom: lokal svullnad/smärta, illamående, buksmärta, hypotoni, GI-symtom, i svåra fall chock, angioödem och bronkospasm (Giftinformationscentralen)
- Prover: blodstatus, krea, CK, koagulation. EKG. Följ LPK (stiger ofta), trombocyter
- Antiserum (Viperfav, 1 ampull à 4 ml i 100 ml NaCl på 60 min) vid systemreaktion eller progredierande lokalreaktion ≥10 cm. Ring GIC före
- Smärtlindra. Antibiotika endast vid infektionstecken. Kortison och antihistamin ges inte rutinmässigt (Giftinformationscentralen)
- Källor: Giftinformationscentralen, Huggorm och Internetmedicin, Ormbett.
- Allvarlig förgiftning: koma, kramper, hypotension, arytmier och antikolinerga symtom (stora pupiller, takykardi, torr varm hud, urinretention). Intag över 1 g de senaste 6-8 timmarna: telemetri eller IVA även om patienten är vaken och EKG är normalt
- Upprepade EKG: QRS-bredden speglar svårighetsgraden. QRS över 100 ms ger hög risk för kramper, över 160 ms risk för ventrikulära arytmier
- Breddökat QRS och cirkulatorisk påverkan: natriumbikarbonat 50 mg/ml 200 ml iv under 10 minuter. Ring GIC
- Kramper eller oro: diazepam 5-10 mg iv, upprepa vid behov. Undvik acidos och hypoventilation: låg tröskel för intubation, kontakta narkos/IVA
- Hypotension: vätska iv i första hand, vasopressor eller inotropi i samråd med GIC och IVA. Undvik flekainid, kinidin, betablockerare och kalciumantagonister (Internetmedicin)
- Arytmiövervakning minst 8 timmar efter intaget. Vid breddökat QRS: fortsätt till minst 12 timmar efter att EKG normaliserats. Allvarlig förgiftning: IVA (GIC, Akut internmedicin). Se Giftinformationscentralen, Tricykliska antidepressiva.
- Kronisk förgiftning (dehydrering, nedsatt njurfunktion) ger allvarliga symtom redan vid P-litium 2-3 mmol/L. Akut överdos hos den som inte står på litium ger sällan svåra symtom trots högt värde
- Symtom: tremor, rastlöshet, nystagmus, konfusion, illamående, kräkning, diarré. Svår förgiftning: kramper, koma, hypotension. Förloppet kan ta flera dygn
- Åtgärd: sätt ut litium. Ringer-acetat med kaliumtillsats efter behov. Sikta på P-Na 140-145 mmol/L och diures 100-150 ml/h. Forcerad diures anses kontraindicerad. Kol binder inte litium
- Hemodialys i samråd med GIC och bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns): P-litium över 5 mmol/L, eller över 2,5 mmol/L med njursvikt eller neurologiska symtom. P-litium över 1 mmol/L med symtom: diskutera med GIC och bakjour medicin
- P-litium var 4:e till 8:e timme (Akut internmedicin)
- Bild: hyperventilation med respiratorisk alkalos, senare metabol acidos. Tinnitus, hörselnedsättning, yrsel, svettning, illamående, kräkning, hypertermi, förvirring. Hypokalemi är regel, hypoglykemi förekommer
- Prover: P-salicylat var 4:e timme tills värdet sjunker. Blodgas med elektrolyter och glukos. PK-INR
- Åtgärd: upprepat kol, 50 g först och sedan 12,5 g varannan timme. Glukos 50 mg/ml med elektrolyter, 3 000-4 000 ml per dygn. Håll P-glukos strax över normalvärdet. Konakion 10 mg iv om PK-INR över 2,0
- Urinalkalinisering kan övervägas efter samråd med GIC. Den kan förvärra hypokalemin
- Hemodialys i samråd med GIC och bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns) övervägs vid P-salicylat över 5,5 mmol/L och ges vid över 7,3 mmol/L med metabol acidos. Medvetandepåverkan och stigande pCO₂: respirator (IVA). Ring GIC (Akut internmedicin)
- Misstänk vid metabol acidos med högt anjongap och högt osmolalitetsgap. Metanol: dimsyn och synpåverkan. Etylenglykol: berusning, sedan acidos, hypokalcemi och njursvikt. Samtidigt etanolintag fördröjer symtomen
- Prover: upprepade blodgaser med laktat, etanol, metanol och etylenglykol (om tillgängligt), osmolalitet, elektrolyter, kalcium, kreatinin
- Antidot: fomepizol eller etanolinfusion, dos enligt GIC. Natriumbikarbonat 50 mg/ml 200 ml iv vid metabol acidos, kan upprepas. Metanol: även folinsyra 100 mg × 6 iv vid acidos
- Hemodialys i samråd med GIC och bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns): metanol vid BE under −15 eller synpåverkan. Etylenglykol vid P-etylenglykol över 20 mmol/L, eller pH under 7,3 med BE under −14, anjongap eller osmolalitetsgap över 25, kreatininstegring eller oliguri
- Ring GIC tidigt. Kontakta IVA vid påverkad patient (Akut internmedicin)
- Laktatacidos med hög dödlighet om behandlingen dröjer. Vanligast är ansamling vid vanlig dos när njurfunktionen akut försämras. Efter överdos hos metforminbehandlad med nedsatt njurfunktion kan acidosen komma sent, 10-20 timmar efter intaget
- Prover: blodgas med laktat (pH kan vara normalt i lindriga fall), elektrolyter, kreatinin, glukos
- Åtgärd: sätt ut metformin. Ringer-acetat, cirka 2 000 ml de första timmarna efter hydreringsgrad, njurfunktion och diures. pH under 7,0: natriumbikarbonat 50 mg/ml 200 ml iv under 30 minuter. Ofta IVA vid laktat över 5 mmol/L
- Hemodialys i samråd med bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns) vid pH under 7,0 som inte svarar på behandling, laktat över 15 mmol/L eller laktat över 5 mmol/L som stiger. Diskutera med GIC (Akut internmedicin)
- Bild: bradykardi och blodtrycksfall, som kan leda till hjärtsvikt och, vid betablockerare, kardiogen chock. Blandförgiftning med båda grupperna är särskilt farlig. Betablockerare kan ge hypoglykemi, kalciumantagonister typiskt hyperglykemi. Kalciumantagonister i depotform kan ge symtom först efter 12-24 timmar
- Atropin mot bradykardi. Hypotension trots vätska: dobutamin vid betablockerare och noradrenalin vid kalciumantagonister, och högdos insulin-glukos läggs till om hypotensionen består. Inotropi, vasopressor och högdos insulin i samråd med GIC och IVA
- Glukagon vid hypotension och bradykardi av betablockerare, kalciumglukonat iv vid kalciumantagonister, båda i samråd med GIC
- Övervakning: symtomfri patient 6 timmar efter betablockerare, 8 timmar efter depotberedning och 12 timmar efter sotalol. Efter kalciumantagonist i depotform minst 24 timmar
- Ring GIC. Kalciumantagonist med allvarlig cirkulationspåverkan: larma IVA. Källor: Akut internmedicin, Betablockerare och Akut internmedicin, Calciumantagonister.
- Bild: illamående, kräkningar, synrubbningar (dimsyn, gulgrönseende), omtöckning och alla typer av arytmier, hos hjärtfriska framför allt bradyarytmi. Kronisk förgiftning är vanligare och oftast lindrigare. Hypokalemi, hypotyreos och njursvikt kan bidra
- Hyperkalemi vid akut förgiftning speglar svårighetsgraden. Korrigera elektrolytrubbningar (kalium, magnesium). Kalcium iv kan övervägas vid livshotande hyperkalemi när antidot saknas, i samråd med GIC
- Antidot, digoxinspecifika antikroppar (DigiFab): vid taky- eller bradyarytmi, hjärtsvikt, chock, hyperkalemi (över 5 mmol/L utan annan förklaring) eller progredierande CNS-symtom. Dos i samråd med GIC. Kalium sjunker snabbt efter antidot, och P-digoxin efter antidot visar falskt högt värde
- Atropin vid bradykardi och AV-block. Pacemaker vid indikation, även om antidot givits: bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och narkos. Elkonvertering bara på vitalindikation. Källa: Akut internmedicin, Digoxin.
- Misstänk vid huvudvärk, illamående, yrsel eller medvetandepåverkan, i grupp eller vid brand. Vanlig pulsoximeter visar falskt normalt: mät COHb i blodgas. EKG, och infarktmarkörer vid misstänkt hjärtpåverkan
- 100 % syrgas direkt med tättslutande mask, vanligen minst 6 timmar (tills COHb är under 5 %), gravida 12 timmar. CPAP eller NIV kan användas, i samråd med bakjour medicin och IVA (Akut internmedicin)
- Medvetslöshet eller kramper: intubation och ventilation med 100 % syrgas, larma narkos/IVA
- Brandrök: tänk samtidig cyanidförgiftning (laktatacidos), ring GIC. Hyperbar syrgas övervägs vid medvetslöshet, neurologi eller grav förgiftning, och graviditet innebär särskild risk: kontakta GIC. Källor: Internetmedicin, Kolmonoxidförgiftning, Akut internmedicin, Kolmonoxid.
Huvudvärk
De flesta är godartade, men några är livshotande. Uppgiften är att fånga de farliga snabbt och inte missa dem i mängden.
- Subaraknoidalblödning: åskknallshuvudvärk, max intensitet inom någon minut. DT akut. Negativ DT gjord >6 h efter symtomdebut: LP måste utföras. Negativ DT inom 6 h utesluter SAB bara om undersökningen är av god kvalitet och patienten saknar neurologiska bortfall, medvetandeförlust och isolerad nackvärk, annars LP. LP bör också utföras om den kliniska misstanken ändå är hög. LP (xantokromi) görs tidigast 12 h efter insjuknandet.
- Meningit/encefalit: feber, nackstyvhet, påverkat medvetande. LP direkt om inga kontraindikationer. Behandlingen får inte fördröjas av DT eller av en LP som drar ut på tiden. Antibiotika inom 30 min, betametason strax före eller samtidigt med första dosen (Strama Nationell).
- Sinustrombos: huvudvärk med akut, subakut eller kronisk debut, ofta hos yngre kvinnor, p-piller, graviditet. DT/MR-venografi.
- Halskärlsdissektion: smärta i hals, nacke eller huvud (ofta bakom ögat), Horners syndrom, TIA eller stroke. Misstänk under 65 år vid akut smärta i huvud, hals eller nacke, TIA/stroke eller sväljnings- och talsvårigheter. DT hjärna och DT-/MR-angiografi av hjärna och halskärl akut. Handläggs som stroke/TIA: strokejour och bakjour medicin.
- Temporalisarterit: ålder >50 år, ömmande tinning, käkclaudicatio, synpåverkan. SR/CRP. Starta kortison direkt vid kvarstående misstanke utan att invänta utredning (prednisolon 40-60 mg/dygn). Vid synpåverkan: ögonjour akut och högdos steroid iv, metylprednisolon 500-1 000 mg iv per dygn i tre dygn, i samråd med bakjour medicin och ögonjour. Ögonbedömningen får inte fördröja behandlingen. Reumatolog för fortsatt utredning enligt vårdförlopp GCA.
- Akut glaukom: ensidig svår värk, rött öga, dimsyn, illamående. Ögonjour akut.
- Stroke/blödning: fokala bortfall. Subduralhematom: efter skalltrauma, särskilt vid antikoagulantia. Patienten minns inte alltid traumat. Kolmonoxid: huvudvärk, illamående, yrsel eller omtöckning. Blodgas med COHb, pulsoximetrin visar normala värden. Maximalt med syrgas, 100 % med tättslutande mask, och kontakta GIC.
- Migrän: pulserande, ensidig, ljus- och ljudkänslig, illamående, aura vid varje anfall hos omkring 10 % och vid vissa anfall hos omkring 30 %. Kommer i attacker. Akut behandling: ASA, paracetamol eller NSAID, vid svårare anfall triptan. Metoklopramid mot illamående. Triptan är inget diagnostiskt test, eftersom det kan lindra även huvudvärk vid SAB och meningit (Internetmedicin).
- Spänningshuvudvärk: bilateral, tryckande, inget illamående, mild till måttlig.
- Hortons huvudvärk: svår ensidig kring ögat, autonoma symtom (tårflöde, rinnande näsa), attacker i serier.
- Diagnos ställs när röda flaggor uteslutits. En känd, oförändrad huvudvärk hos en opåverkad patient kräver sällan akut bildtagning.
Källa: Internetmedicin, Migrän, Internetmedicin, Spänningshuvudvärk och Internetmedicin, Klusterhuvudvärk.
Synkope
Övergående medvetslöshet med spontan återhämtning. De flesta är godartade, men kardiell synkope kan vara första tecknet på något livshotande. Källa: Internetmedicin, Synkope och övergående medvetandeförlust.
- Reflexmedierad (vasovagal): vanligast och godartad. Utlöses av smärta, stress, långvarigt stående. Prodrom med illamående, svettning, synfältsmörkning.
- Ortostatisk: vid uppresning. Läkemedel (diuretika, blodtrycksmedel), dehydrering, blödning, autonom dysfunktion. Mät liggande och stående blodtryck.
- Kardiell: farligast. Arytmi (brady eller taky), strukturell sjukdom (aortastenos, HOCM), lungemboli. Ofta utan prodrom, ibland under ansträngning (Internetmedicin, Akut internmedicin).
- EKG på alla. Leta efter arytmi, AV-block, grenblock eller QRS ≥120 ms, sinusbradykardi under 50/min, pauser ≥3 s, lång eller kort QT, tecken på ischemi, Brugadamönster, preexcitation (Akut internmedicin).
- Ortostatiskt prov: blodtryck och puls liggande, direkt efter uppresning och sedan varannan minut i 3-6 minuter stående. Positivt vid systoliskt blodtrycksfall på mer än 20 mmHg, diastoliskt fall på mer än 10 mmHg eller fall till under 90 mmHg (Internetmedicin), bedömt efter 3 minuter stående (Akut internmedicin).
- Riktad anamnes: omständigheter, prodrom, vittnesbeskrivning, läkemedel, hereditet för plötslig död.
- Hb (blödning), glukos, elektrolyter. Graviditetstest hos kvinna i fertil ålder (uteslut ektopisk graviditet).
- Skilj från epileptiskt anfall: tungbett på tungans sida, postiktal förvirring och gradvis återhämtning talar för epileptiskt anfall. Korta ryckningar (under cirka 15 s) och bett i tungspetsen förekommer vid synkope (Internetmedicin).
Nedsatt allmäntillstånd
Den diffusa presentationen hos den äldre patienten är en av de farligaste, för den saknar ett tydligt fokus och allvarlig sjukdom presenterar sig ofta tyst.
- Infektion: urinvägar, lunga, hud/sår, buk, CNS. Tyst urosepsis och pneumoni utan hosta är vanligt hos äldre.
- Kardiellt: tyst hjärtinfarkt, hjärtsvikt, arytmi. Ta EKG.
- Metabolt: elektrolytrubbning, hypo-/hyperglykemi, njursvikt, tyreoidea, binjurebarksvikt.
- Läkemedel: nyinsatta preparat, interaktioner, intoxikation, biverkningar. Gå igenom listan.
- Neurologiskt: stroke, blödning, subduralhematom (särskilt efter fall), delirium.
- Annat: malignitet, anemi, dehydrering, förstoppning, urinretention, smärta.
- Vitalparametrar och NEWS2. En avvikande andningsfrekvens är ofta första tecknet.
- Full status inklusive hud, buk, lungor, hjärta och neurologi. Inspektera hela patienten.
- Blodprover brett: blodstatus, CRP, elektrolyter, kalcium, njure, lever, glukos och troponin. Blododling vid infektionsmisstanke.
- Urinsticka och urinodling vid urinvägssymtom eller misstänkt febril UVI; positiv sticka utan urinvägssymtom förklarar oftast inte försämringen. EKG. Överväg lungröntgen.
- Jämför med tidigare. Vad är nytt? Anhöriga och hemtjänst är ovärderliga källor.
Anafylaxi & allergi
Från livshotande anafylaxi till godartat nässelutslag. Den första uppgiften är alltid att skilja den akuta reaktionen från den som kan vänta.
- Adrenalin 1 mg/ml, 0,5 mg IM i lateralt lår: primär åtgärd utan dröjsmål. Vuxen: 0,5 mg = 0,5 ml. Kan upprepas med 5-10 minuters mellanrum. OBS 1 mg/ml (ej 0,1 mg/ml som vid hjärtstopp)
- O₂. Vid hypotoni: Ringer-acetat 1 000 ml snabbt iv. Liggande med höjd fotända. Vid andningsbesvär eller kräkning sittande med höjd fotända. Res inte patienten hastigt
- Observation tills minst 4 timmars symtomfrihet, på akutmottagning i lättare fall, annars IMA/IVA (Akut internmedicin)
- S-tryptas under reaktionen, helst 45-60 minuter efter symtomdebut och senast inom 4-7 timmar (Internetmedicin)
- Adrenalinpenna vid anafylaxi av födoämne, bi- eller getingstick eller oklar orsak. Remiss till allergolog (SFFA 2024)
- Adjuvans efter adrenalin (bronkdilaterare, vid stridor även inhalation av adrenalin, antihistamin): doser enligt Internetmedicin: Anafylaxi. Antihistamin ges först när patienten är stabiliserad, icke-sederande i dubbel dos (Internetmedicin). Steroider ges inte rutinmässigt, bara vid astmatiska inslag med luftvägsobstruktion (Internetmedicin).
- Kliande, upphöjda kvaddlar som migrerar. En enskild kvaddel försvinner inom 24 timmar utan att lämna spår.
- Bedöm alltid tecken på anafylaxi först: vitalparametrar, luftväg, andning. Utslag plus systempåverkan handläggs som anafylaxi.
- Behandling: icke-sederande antihistamin, dos kan ökas upp till fyrdubbel vid otillräcklig effekt hos vuxna. Perorala steroider vid svåra besvär.
- Akut urtikaria varar <6 veckor. Råd att undvika NSAID.
- Röd flagga: en enskild kvaddel som står kvar mer än 24 timmar talar emot vanlig urtikaria. Överväg annan diagnos (Akut internmedicin).
- Djupare svullnad i hud och slemhinna, ofta läppar, ögonlock, tunga, svalg. Kan förekomma med eller utan urtikaria.
- Livshotande vid larynxengagemang. Svullen tunga, klumpkänsla, sväljnings- eller andningssvårighet, stridor → adrenalin IM direkt, kan upprepas efter 5-10 min. Larma narkos och ÖNH-jour samtidigt.
- Angioödem utan urtikaria och utan klåda: tänk ACE-hämmare eller ARB (kan komma efter flera års behandling) och hereditärt angioödem (C1-esterasinhibitorbrist).
- Histaminmedierat (allergiskt) angioödem svarar på adrenalin, antihistamin och steroid. Bradykininmedierat (ACE-hämmare, ARB, hereditärt) svarar dåligt på dessa, kräver specifik behandling (ikatibant, C1-INH-koncentrat) i samråd med bakjour medicin, ÖNH-jour och narkos.
- Sätt ut ACE-hämmare eller ARB vid misstanke. Vid hereditärt angioödem: bakjour medicin, som stämmer av med särskild mottagning för HAE enligt lokal rutin. Patienten förbättras inte snabbt: tillkalla narkos/IVA (Akut internmedicin).
Smärta och svullnad i extremitet
Oftast ett svullet, ömt ben. Uppgiften är att skilja DVT och de extremitetshotande tillstånden från de godartade orsakerna.
- Akut artärischemi, de 5 P:na: plötslig smärta, blekhet, pulslöshet, parestesi och paralys, ofta med kyla. Ofta emboli från förmaksflimmer. Kontakta kirurgjour omgående, som kontaktar regionens kärlkirurg. Heparin 5 000 IE iv i samråd med kärlkirurg (via kirurgjour) och narkosläkare, med tanke på val av bedövningsform (Internetmedicin).
- Kompartmentsyndrom: uttalad vilosmärta utan proportion till skadan, värst vid passiv sträckning, spänd svullen loge. Oftast efter trauma/fraktur i underben. Akut fasciotomi: kontakta ortopedjour. Diagnosen är klinisk, och ett fullt utvecklat kompartmentsyndrom kan föreligga trots normal puls och känsel. Tryckmätning används hos medvetslösa eller vid tveksamhet (Internetmedicin).
- Flegmasia cerulea dolens: utbredd proximal DVT med svår smärta, massiv svullnad, cyanos och hotad artärcirkulation. Kontakta kirurgjour akut, som kontaktar regionens kärlkirurg för bedömning av lokal trombolys eller aspirationstrombektomi.
- Septisk artrit: akut röd, svullen och varm led, oftast en stor led, ofta med feber. Ledpunktion med odling före antibiotika, och blododling × 2. Obehandlad kan leden förstöras på några dygn. Antibiotika enligt Strama och lokalt PM. Kontakta ortopedjour.
- Nekrotiserande fasciit: smärta utan proportion till hudfynd, snabbt förlopp, allmänpåverkan. Kirurgi och bredspektrumantibiotika akut. Bilddiagnostik får aldrig fördröja antibiotika och kirurgi (Internetmedicin). Omedelbar kontakt med kirurgjour eller ortopedjour och IVA, och bakjour medicin (infektionsjour där sådan jour finns).
- Ensidig svullnad, ömhet över djupa vener, värmeökning, ev. subfebrilia. Smärta lokaliserad längs venens förlopp.
- Wells-score DVT/LE → D-dimer endast vid låg sannolikhet. Ultraljud vid hög sannolikhet eller positiv D-dimer.
- DVT: NOAK är förstahandsval. Apixaban (10 mg × 2 i 7 dagar, sedan 5 mg × 2) eller rivaroxaban (15 mg × 2 i 3 veckor, sedan 20 mg × 1) startas direkt vid diagnos. Dabigatran och edoxaban kräver minst 5 dagars LMH först. LMH i behandlingsdos i väntan på ultraljud vid stark misstanke. Vid cancer är FXa-hämmare ofta förstahandsval, men LMH väljs bland annat vid esofagus- eller ventrikelcancer, hjärntumör, akut leukemi och interagerande cytostatika (Internetmedicin). Internetmedicin: DVT
- LE låg risk (sPESI 0 eller PESI I-II): poliklinisk behandling med NOAK kan vara möjlig enligt lokal rutin. Intermediär risk: inläggning. Högrisk-LE (chock eller ihållande hypotoni): trombolys övervägs, kontakta bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och IVA. Internetmedicin: lungemboli
- Andningspåverkan eller bröstsmärta hos DVT-patient → misstänk lungemboli. Ett smalt ben utesluter inte DVT, ett tjockt ben betyder inte alltid DVT.
- Erysipelas/cellulit: snabbt förlopp (timmar), skarpt avgränsad rodnad (erysipelas), värme, feber. Antibiotika.
- Tromboflebit: öm, palpabel ytlig kärlsträng. Utesluter inte samtidig DVT.
- Bakercysta (rupturerad): plötslig vadsmärta och svullnad, kan likna DVT.
- Muskelbristning/hematom: traumaanamnes, lokaliserad ömhet.
- Bilateral svullnad: tänk hjärtsvikt, njursvikt, leversvikt, lymfödem snarare än DVT. Malignitet i lilla bäckenet kan ge ensidig bensvullnad genom stas.
Feber
Oftast en självbegränsande infektion, men feber kan vara enda tecknet på livshotande sjukdom. Leta efter fokus, bedöm sepsisrisk, och fånga de få som inte tål att vänta.
- Sepsis: feber (eller hypotermi) med påverkade vitalparametrar. Mät NEWS2, ta laktat och blododla. Tidig behandling med bredspektrumantibiotika och vätska räddar liv.
- Neutropen feber: känd cytostatikabehandling eller hematologisk sjukdom. Bredspektrumantibiotika omgående efter odling, helst inom 60 min, enligt Strama och lokalt PM.
- Meningit/encefalit: feber, huvudvärk, nackstyvhet, konfusion. Antibiotika inom 30 min, oavsett om LP hunnit göras. Betametason strax före eller samtidigt med första dosen vid bakteriell meningit (Strama Nationell). Vid encefalitmisstanke även aciklovir iv.
- Endokardit: feber utan fokus, blåsljud, iv-missbruk, klaffprotes. Blododla i flera set.
- Importfeber: utlandsresa senaste tiden → tänk malaria (akut diagnostik), tyfoid, denguefeber.
- Nekrotiserande mjukdelsinfektion: smärta ur proportion till hudfynd, snabbt förlopp, allmänpåverkan. Kirurgjour och IVA omedelbart.
- Septisk artrit: röd, svullen, varm led. Ledpunktion med odling före antibiotika, kontakta ortopedjour.
- Luftvägar: hosta, dyspné, auskultationsfynd → pneumoni. Urinvägar: dysuri, flanksmärta → pyelonefrit.
- Buk: smärta, gallväg, divertikulit. Hud/mjukdelar: rodnad, sår, erysipelas, abscess.
- CNS: huvudvärk, nackstyvhet, medvetandepåverkan. Leder: svullen, röd, öm led → septisk artrit.
- Anamnes: duration, resa, djurkontakt, läkemedel (läkemedelsfeber), immunsuppression, fästingbett, sjuka i omgivningen.
- Status inklusive hela huden, lymfkörtlar, hjärta (blåsljud), buk och leder. Inspektera infarter och katetrar (Akut internmedicin).
- Vitalparametrar och NEWS2. Blodstatus med diff (neutropeni?), CRP, elektrolyter, njure, lever, laktat.
- Blododling × 2 före antibiotika (men fördröj inte vid sepsis). Urinsticka och urinodling.
- Riktad provtagning: NPH/svalg, sårodling, LP vid CNS-misstanke, malariautredning vid resa.
- Lungröntgen vid luftvägssymtom. Riktad bilddiagnostik efter klinisk misstanke.
- Feber utan fokus hos opåverkad, immunkompetent patient kan ofta följas. Sänk tröskeln vid neutropeni, hög ålder, klaffprotes eller utlandsresa (Akut internmedicin).
Diarré
De flesta är självbegränsande infektioner. Uppgiften är att känna igen den dehydrerade, den septiska, den blodiga och IBD-skovet som behöver något mer än vätska och tid.
- Duration och debut: akut (<2 v, oftast infektiöst) eller långvarig? Snabbt insjuknande talar för infektion, smygande för IBD.
- Blod och slem? Vid blodig diarré: avföringsprov, och fråga alltid efter EHEC (Internetmedicin). Nattlig diarré talar för organisk sjukdom.
- Feber, buksmärta, tenesmer? Talar för kolit (Campylobacter, Salmonella, Shigella, Clostridioides difficile, EHEC).
- Antibiotika senaste veckorna-månaderna? → tänk Clostridioides difficile. Utlandsresa? → turistdiarré, men även tyfoid, parasiter.
- Känd IBD? Ökad risk för skov vid gastroenterit. Sjuka i omgivningen? Smittspårning (Internetmedicin).
- Vitalparametrar och dehydreringsgrad: torra slemhinnor, hudturgor, takykardi, hypotoni, urinproduktion.
- Bukstatus: ömhet, resistens, peritonit, utspänd buk (tänk toxisk kolondilatation vid svår kolit).
- Per rektum: bekräfta blod eller melena, känn efter resistens, bedöm perianala förändringar (fistel, fissur, abscess talar för Crohn).
- Inspektera avföringen om möjligt: blod, slem, konsistens, melena, som talar för övre GI-blödning (Internetmedicin).
- Akut svårt skov av ulcerös kolit: fler än 6 blodiga avföringar per dag och minst ett av feber >37,8 °C, puls >90/min, Hb <105 g/L, CRP >30 mg/L (SGF 2026). Inläggning. Iv steroid och trombosprofylax med LMWH i samråd med bakjour medicin (gastroenterolog där sådan jour finns). Samma principer vid svårt Crohnskov, men vid feber eller fistel ska abscess uteslutas före steroider (Akut internmedicin). Redan måttlig CRP- eller SR-stegring och små fall i Hb och albumin är allvarliga tecken vid ulcerös kolit (Internetmedicin). DT buk vid frågeställning kolondilatation eller fri gas.
- C. difficile-kolit: antibiotikaanamnes, äldre, vårdrelaterad. Svårare infektion: LPK >15, akut njurskada eller temp ≥38,5 °C (Akut internmedicin). Blodig diarré är ovanligt och talar för svårare infektion. Toxinpåvisning.
- Ischemisk kolit: äldre, kärlsjuka, plötslig buksmärta följt av blodig diarré.
- EHEC: blodig diarré, risk för hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS), undvik antibiotika.
- Malignitet: ändrade avföringsvanor med blod hos äldre ska utredas.
- De flesta akuta diarréer är självbegränsande och behöver bara vätske- och elektrolytersättning.
- Vid dehydrering: gå igenom läkemedelslistan. Pausa ACE-hämmare, ARB, diuretika och SGLT2-hämmare. Sätt ut NSAID och metformin. Återinsätt när patienten är stabil. Blodgas med ketoner vid högt P-glukos, och vid SGLT2-hämmare oavsett P-glukos.
- Provtagning vid feber, blod, allmänpåverkan, immunsuppression, utlandsresa eller riskyrke: avföringsprov med PCR eller odling (Salmonella, Shigella, Campylobacter, EHEC, Yersinia), och ange alltid smittland (Internetmedicin), C. difficile-toxin vid antibiotikaanamnes.
- Undvik motilitetshämmande medel (loperamid) vid allmänpåverkan, hög feber eller blodig diarré (Internetmedicin), och vid C. difficile (Akut internmedicin).
- Tänk på anmälningsplikt enligt smittskyddslagen vid vissa agens (Internetmedicin).
Kräkningar och illamående
Oftast banal gastroenterit, men kräkning är ett ospecifikt symtom med stor bredd av orsaker. Uppgiften är att fånga den kirurgiska buken, den neurologiska och den metabola bland alla magsjukor.
- Hjärtinfarkt: kan ge enbart illamående, särskilt hos diabetiker och äldre. Ta EKG.
- Akut buk/ileus: buksmärta, utspänd buk, upphävd gasavgång, fekala kräkningar. Ge inte metoklopramid vid misstanke om ileus (Internetmedicin).
- Cerebral genes: förhöjt intrakraniellt tryck (tumör, blödning), meningit, stroke, subduralhematom. Kräkning utan illamående, morgonkräkning, huvudvärk, neurologi.
- Metabolt: diabetesketoacidos med acetondoft och Kussmauls andning (Akut internmedicin), hyperkalcemi, uremi, binjurebarksvikt (Addison), hyponatremi.
- Övrigt: pankreatit, gallväg, intoxikation (digoxin, alkohol, paracetamol), akut glaukom (rött, värkande öga och dimsyn), graviditet och hyperemesis gravidarum (graviditetstest hos kvinna i fertil ålder).
- Duration, frekvens, innehåll (blod/hematemesis, galla, fekalt). Relation till föda, samtidig diarré, buksmärta.
- Sjuka i omgivningen (gastroenterit), läkemedel (opioider, cytostatika, digoxin), senaste mens, huvudvärk eller neurologi.
- Bedöm dehydreringsgrad: vitalparametrar, slemhinnor, hudturgor, urinproduktion, ortostatism.
- Bukstatus, neurologiskt screeningstatus, EKG. Graviditetstest hos kvinna i fertil ålder.
- Vätska: vätskeersättningsmedel peroralt i första hand, annars Ringer-acetat iv efter grad av dehydrering. Vid hypokloremisk alkalos efter kräkningar: NaCl 9 mg/ml i stället, kontrollera blodgas och klorid (Akut internmedicin). Korrigera elektrolyter.
- Vid dehydrering: gå igenom läkemedelslistan. Pausa ACE-hämmare, ARB, diuretika och SGLT2-hämmare. Sätt ut NSAID och metformin. Återinsätt när patienten är stabil (Akut internmedicin).
- Långvariga eller profusa kräkningar ger risk för Wernicke-encefalopati: ge tiamin före eller samtidigt med i.v. glukos. Profylax: tiamin 200 mg per dygn iv eller im, uppdelat på två doser (50 mg/ml, 2 ml x 2), i minst 3 dygn. Misstänkt Wernicke-encefalopati: tiamin upp till 1 500 mg per dygn iv, uppdelat på tre doser (50 mg/ml, 10 ml x 3), i 2-3 dygn, därefter nedtrappning via 400 till 200 mg per dygn, totalt 7 dagar (Internetmedicin).
- Antiemetika riktat efter orsak, till exempel ondansetron eller metoklopramid iv. Ge inte metoklopramid vid misstanke om ileus (Internetmedicin).
- Prover vid allmänpåverkan: blodstatus, CRP, elektrolyter, njure, glukos, kalcium, leverstatus, troponin. Blodgas med ketoner även utan allmänpåverkan vid högt P-glukos, och vid SGLT2-hämmare oavsett P-glukos (Internetmedicin).
- Patienter med lättare gastroenterit som svarar på vätska kan ofta gå hem. Lägg in vid misstänkt akut buk, sepsis, neurologisk genes, hjärtinfarkt eller svårbedömd patient.
Akut konfusion (delirium)
Ett akut förvirringstillstånd som utvecklas under timmar till dagar och fluktuerar över dygnet. Konfusion är ett symtom på bakomliggande sjukdom och ska utredas skyndsamt.
- Akut debut (timmar till dagar) och fluktuerande förlopp över dygnet. Detta skiljer konfusion från demens och BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens).
- Påverkad uppmärksamhet, orientering, perception och kognition. Störd dygnsrytm, vänder på dygnet.
- Hyperaktiv (orolig, agiterad), hypoaktiv (slö, tyst, underdiagnostiserad) eller blandad form.
- 4AT är ett enkelt screeningverktyg (Akut internmedicin). Konfusion är en klinisk diagnos. Gör DT vid fokala neurologiska fynd, skalltrauma, fall hos antikoagulerad patient eller annan misstänkt akut CNS-orsak.
- Infektion: lunga, febril urinvägsinfektion, sepsis. En vanlig utlösare hos äldre. Förvirring utan urinvägssymtom beror oftast inte på cystit utan feber.
- Läkemedel: nyinsatta preparat, antikolinerga, opioider, bensodiazepiner, sömnmedel. Gå igenom listan kritiskt. Bensodiazepiner och opiater: minska dosen, sätt inte ut abrupt (Akut internmedicin).
- Metabolt: elektrolytrubbning, hypo-/hyperglykemi, njur- och leversvikt, hypoxi, hyperkalcemi, tyreoidea.
- Abstinens: alkohol (delirium tremens, ge tiamin), bensodiazepiner. Retention och smärta: urinretention, förstoppning, smärta.
- CNS: stroke, blödning, subduralhematom (särskilt efter fall och vid antikoagulantia), meningit, postiktalt, icke-konvulsivt status. Hjärta: hjärtinfarkt, hjärtsvikt, arytmi.
- Vitalparametrar, NEWS2, P-glukos. Blodstatus, CRP, elektrolyter, njure, lever, kalcium, ev. TSH, B12.
- Urinodling vid feber eller nytillkomna urinvägssymtom (bakterier i urinen utan symtom är vanligt hos äldre och förklarar inte konfusionen), EKG, blododling vid feber. Blåsskanning (urinretention). Saturation, och arteriell blodgas vid saturation 92 % eller lägre eller misstänkt hyperkapni.
- Anamnes från anhöriga och personal: tidigare kognition, debut, läkemedel, alkohol. Vad är nytt?
- Icke-farmakologiskt först: lugn miljö, orientering, syn- och hörhjälpmedel, mobilisering, sömn, närstående, undvik kateter och bältning.
- Läkemedel mot symtom endast vid svår oro eller fara, och till äldre efter avstämning med bakjour medicin. Undvik antipsykotika vid Lewykroppsdemens och Parkinsons sjukdom. Undvik bensodiazepiner, utom vid alkoholabstinens. Behandla alltid grundorsaken.
- Tiamin vid alkoholöverkonsumtion, undernäring eller annan risk för Wernicke-encefalopati, före eller samtidigt med i.v. glukos. Glukos vid hypoglykemi ska inte vänta. Profylax: tiamin 200 mg per dygn iv eller im, uppdelat på två doser (50 mg/ml, 2 ml x 2), i minst 3 dygn. Misstänkt Wernicke-encefalopati: tiamin upp till 1 500 mg per dygn iv, uppdelat på tre doser (50 mg/ml, 10 ml x 3), i 2-3 dygn, därefter nedtrappning via 400 till 200 mg per dygn, totalt 7 dagar (Internetmedicin).
Ryggsmärta
De allra flesta är godartad muskuloskeletal smärta. Uppgiften är att inte missa de få fallen där ryggsmärtan är fönstret mot något allvarligt.
- Cauda equina: sadelanestesi, urinretention eller inkontinens, nedsatt kontroll över analsfinktern, bensymtom i ett eller båda benen. Urakut MR och bakjour medicin, som kontaktar ryggkirurg, tidskritiskt för att rädda funktion.
- Rupturerande eller symtomgivande bukaortaaneurysm (AAA): äldre, plötslig rygg-/buksmärta, pulserande resistens i buken. Kan misstas för njursten.
- Spondylit/epidural abscess: feber, lokal ömhet, iv-missbruk eller immunsuppression. SR/CRP, MR, blododling. Instabil patient eller neurologiska bortfall: antibiotika iv direkt efter blododling. Stabil, okomplicerad patient: överväg att vänta med antibiotika till punktion eller blododlingssvar (Internetmedicin).
- Malign ryggmärgskompression: känd cancer, progredierande smärta värst nattetid, neurologi. Vid motorisk svaghet: betametason 16 mg × 2 initialt, därefter 16 mg × 1 dagligen, KAD, MR av hela ryggen inom 24 h, eller mer akut vid behov, kontakta ryggkirurg, onkolog eller hematolog omgående via bakjour medicin (onkologjour där sådan finns). Ryggsmärta hos cancerpatient utan svaghet: MR av hela ryggen inom en vecka (RCC).
- Fraktur: trauma, eller ringa trauma vid osteoporos eller kortisonbehandling. Lokal ömhet, oftast i nedre bröstryggen. Osteoporotisk kotkompression ger sällan neurologisk påverkan. DT kartlägger frakturen.
- Refererad smärta: aortadissektion, pankreatit, pyelonefrit, hjärtinfarkt kan alla göra ont i ryggen (Internetmedicin).
- Vanligast. Belastningsrelaterad, ingen röd flagga, normal neurologi. Ofta ingen bildtagning nödvändig akut.
- Ischias: utstrålande bensmärta i dermatom, ev. positivt Lasègue. Oftast konservativ behandling om ingen progress eller pares.
- Behandling: smärtlindring, bibehållen aktivitet, information. Tidig mobilisering. Undvik sängläge.
- Undersök alltid neurologi i benen och fråga om blås-/tarmfunktion innan du skickar hem (Internetmedicin).
Hyperglykemi
Patienten med högt P-glukos på akuten. Ketoner och blodgas skiljer den okomplicerade hyperglykemin från ketoacidos och hyperosmolärt syndrom, och utlösande orsak ska alltid letas.
- Diabetesketoacidos (DKA): B-ketoner över 3 mmol/L och pH under 7,3 hos en patient med diabetes. Hyperglykemi är vanligt men inte obligat (Internetmedicin). Törst, stora urinmängder, illamående, kräkningar, buksmärta, Kussmauls andning och sänkt medvetande, utvecklat under timmar till dagar (Internetmedicin). Buksmärtan kan förväxlas med akut kirurgisk buk (Akut internmedicin). En fjärdedel har ingen känd diabetes (Internetmedicin).
- Euglykemisk DKA: förhöjda blodketoner med P-glukos under 11,1 mmol/L. Ses vid SGLT2-hämmare, svält, lågt kolhydratintag, kräkningar, graviditet och leversjukdom (Internetmedicin). Patienten med diabetes och illamående kan ha allvarlig ketoacidos trots normalt P-glukos (Internetmedicin).
- Insulinpump och graviditet: grav acidos kan utvecklas snabbt redan vid P-glukos 11-15 mmol/L (Internetmedicin). Vid typ 1 utan insulintillförsel börjar blodketonerna stiga efter 3-4 timmar (Internetmedicin).
- Hyperosmolärt syndrom (HHS): P-glukos över 33 mmol/L och osmolalitet över 320 mosm/kg utan ketoacidos (Internetmedicin). Oftast en äldre patient med typ 2, uttalad dehydrering och sänkt medvetandegrad, och typ 2 kan debutera som HHS (Akut internmedicin). Upptäckten är ofta fördröjd och dödligheten hög (Internetmedicin).
- Annan ketos eller acidos: svältketos ger ketoner utan påverkan på pH, och alkoholketoacidos ger normalt eller lågt P-glukos. Tänk också på laktacidos, uremi och förgiftning med salicylat eller etylenglykol (Internetmedicin).
- Ketoner: B-ketoner med patientnära mätare. Urinketoner underskattar ketoacidosen och används inte för att följa behandlingen (Internetmedicin). B-ketoner 0,6-1,5 mmol/L ger låg risk för ketoacidos men patienten behöver mer insulin, 1,5-3 mmol/L ger risk för ketoacidos och över 3 mmol/L hög risk (Internetmedicin).
- Blodgas: venös blodgas räcker för pH, bikarbonat och base excess (Internetmedicin). Vid höga blodketoner kontrolleras pH oberoende av P-glukos (Internetmedicin).
- Osmolalitet: mätt S-osmolalitet tar ofta 1-2 timmar och kan uppskattas som 2 × S-Na + P-glukos + S-urea (Internetmedicin). S-Na sjunker genom utspädning vid högt P-glukos och stiger när P-glukos sjunker (Internetmedicin, Akut internmedicin).
- Vätskestatus: gradera alltid dehydrering och acidos, och bedöm allmänpåverkan, medvetandegrad och hur snabbt symtomen kommit (Akut internmedicin). Vätskebristen är ofta 4-6 liter vid DKA (Internetmedicin) och ofta så stor som 25 % vid HHS (Internetmedicin).
- Prover: blodstatus, elektrolyter, kreatinin, urea, CRP, HbA1c och urinsticka (Akut internmedicin). EKG, och odlingar och lungröntgen på vida indikationer (Akut internmedicin). Troponin vid misstanke om hjärtinfarkt och P-laktat hos patient på metformin (Internetmedicin).
- Patientens glukossensor: skiljer sig värdena åt gäller P-glukos. Sensorn är inte tillförlitlig vid chock eller annan svår sjukdom, styr inte intravenöst insulin och ställer inte diagnos (Internetmedicin).
- Infektion: vanligast. Feber saknas ofta vid DKA, och hypotermi förekommer trots infektion (Internetmedicin, Akut internmedicin).
- Hjärtinfarkt och stroke kan utlösa både DKA och HHS (Internetmedicin, Akut internmedicin). EKG frikostigt.
- Utsatt eller minskat insulin: vid gastroenterit minskar eller slutar en del patienter med typ 1 själva sitt insulin. Avbrott i insulinpumpen ger snabbt ketoner (Internetmedicin).
- Läkemedel: kortison, tiazider och andra diuretika, betablockare och neuroleptika vid HHS (Akut internmedicin, Internetmedicin). SGLT2-hämmare ökar risken för DKA två till tre gånger (Internetmedicin).
- Nydebuterad diabetes: typ 1 kan debutera som DKA, och HHS är första tecknet på typ 2 hos cirka 30 % (Internetmedicin).
- Övrigt: pankreatit, trauma, operation, alkohol, ätstörning, ketogen kost och graviditet (Akut internmedicin, Internetmedicin). Överväg tiamin vid alkoholöverkonsumtion eller malnutrition (Akut internmedicin).
- Läggs in: DKA och HHS, med vårdnivå enligt Endokrint. Misstänkt nydebuterad typ 1: se Nydebuterad diabetes nedan.
- Talar för inläggning: P-glukos över 20 mmol/L, intorkning, njurpåverkan, kaliumrubbning, infektion och ketonemi (Akut internmedicin).
- Kan skötas polikliniskt: opåverkad patient med blodketoner högst 1 mmol/L och P-glukos högst 20-25 mmol/L (Akut internmedicin).
- Råd vid hemgång: dricka 2-3 liter per dygn och avstå från sockerhaltiga drycker, mjölk, läsk och alkohol (Akut internmedicin).
- Uppföljning: nyupptäckt diabetes till diabetesdagvård eller primärvård snabbt, och typ 2 i övrigt via primärvården (Akut internmedicin). Typ 1 sköts på diabetesmottagning (Internetmedicin). Efter kortisonorsakad hyperglykemi behöver en tredjedel fortsatta kontroller av fasteglukos och HbA1c i primärvården (Internetmedicin).
- Typ 1 eller typ 2: tecken på insulinbrist talar för typ 1, med akut insjuknande, törst, stora urinmängder, ofrivillig viktnedgång och ketoner. Typ 1 är vanligast under 35 år men kan debutera i alla åldrar, och annan autoimmun sjukdom gör typ 1 mer sannolik. Typ 2 är vanligast efter 35 år, med bukfetma och ärftlighet. Mellanformer som LADA och ketosbenägen typ 2 förekommer (Praktisk Medicin).
- Prover: venöst P-glukos eller patientnära analys, eftersom diagnosen inte ställs med patientens egen mätare (Internetmedicin). B-ketoner och blodgas (Internetmedicin) och HbA1c (Akut internmedicin). Vid oklar typ tas GAD-antikroppar, eventuellt med IA2- eller ZnT8-antikroppar, och en förhöjd antikropp talar för typ 1. C-peptid går inte att tolka vid påtaglig hyperglykemi och tas i ett senare skede (Praktisk Medicin).
- Samma dag: den allmänpåverkade patienten ska till sjukhus (Praktisk Medicin), och DKA och HHS läggs in. Vid typ 1 ges insulin från diagnos (Internetmedicin). Misstänkt typ 1: stäm av samma dag med bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns), som beslutar om inläggning eller snabb insulinstart via diabetesmottagningen.
- Hem med snabb uppföljning: opåverkad patient utan tecken på insulinbrist, enligt kriterierna i kortet ovan. Nyupptäckt diabetes motiverar snabb kontakt med diabetesdagvård eller primärvård (Akut internmedicin), med ett snart återbesök (Praktisk Medicin). Läkemedelsval och eventuell insulinstart beslutas där, eller av bakjour medicin när behandlingen behöver börja på akuten. Kostråd: undvik snabba kolhydrater och söta drycker (Praktisk Medicin).
- Urspårad diabetes: högt P-glukos utan acidos kan behandlas som ketoacidos, med insulininfusion och vätska intravenöst, men med glesare kontroller och kortare behandlingstid. Minst två P-glukos ska vara under 10 mmol/L innan behandlingen avbryts (Internetmedicin).
- Kalium: insulin sänker kalium. Följ S-kalium när insulin ges (Akut internmedicin).
- Ökat insulinbehov: högt P-glukos ökar insulinresistensen, liksom infektion, feber, kortison, immobilisering och nyligen genomgången operation (Akut internmedicin). Vid typ 1 ökar behovet med cirka 25 % per grads temperaturstegring (Internetmedicin).
- Typ 1 med känd dygnsdos: tilläggsdos snabbverkande insulin motsvarande 5 % av dygnsdosen vid P-glukos över 10-12 mmol/L och 10 % över 15 mmol/L, med nytt P-glukos efter 1,5-2 timmar (Internetmedicin). Patienten har ofta egna korrektionsregler från sin diabetesmottagning.
- Inneliggande korrektionsdoser i övrigt enligt lokalt vårdprogram (Akut internmedicin). Osäker dosering: stäm av med diabetessjuksköterska, diabetesmottagning eller bakjour medicin.
- Nyinsatt insulin: övervägs vid faste-P-glukos över 15 mmol/L och kan ofta sättas ut senare om metformin sätts in parallellt (Akut internmedicin). Insulinstart i öppenvård förutsätter ett diabetesteam med daglig service (Internetmedicin). Val och start av tabletter beslutas vid uppföljningen hos diabetesmottagning eller vårdcentral.
- Kortison: prednisolon på morgonen höjer P-glukos från förmiddag till kväll, medan fastevärdet ofta är normalt. Kontrollera före lunch. Dexametason och betametason påverkar större delen av dygnet (Internetmedicin). Återkommande P-glukos över 12 mmol/L: kontroll minst fyra gånger per dygn, och NPH-insulin på morgonen är förstahandsval med målnivå 6-10 mmol/L (Internetmedicin). Start och titrering i samråd med diabetesmottagning eller bakjour medicin.
- Vid dehydrering: gå igenom läkemedelslistan. Pausa ACE-hämmare, ARB, diuretika och SGLT2-hämmare. Sätt ut NSAID och metformin. Återinsätt när patienten är stabil (Akut internmedicin).
- Typ 1: insulinbrist ger ketoner inom timmar (Internetmedicin). Långverkande basinsulin behålls i ordinarie dos också under DKA-behandling (Internetmedicin, Akut internmedicin).
- Typ 2: relativ insulinbrist. HHS är den typiska bilden, men långvarig typ 2 kan få DKA vid stress (Akut internmedicin). Efter HHS behöver en tredjedel insulin (Internetmedicin).
- Insulinpump: pumpen ger bara direktverkande insulin och har ingen depå. P-glukos över 14 mmol/L och B-ketoner över 0,5 mmol/L: stäng av pumpen, ge insulin med penna, kontrollera P-glukos och ketoner varje timme och låt patienten dricka. Dosen står i Internetmedicin: Övergång från insulinpump till penna (Internetmedicin). Be patienten felsöka pumpen. Reservdoser med penna enligt diabetesteamets ordination (Internetmedicin).
- Pump vid DKA och inläggning: vid DKA stängs pumpen av och insulin ges intravenöst (Akut internmedicin, Internetmedicin). Hos den påverkade inneliggande patienten görs oftast uppehåll med pumpen, och fortsatt pump förutsätter att patienten själv kan sköta den (Internetmedicin).
- SGLT2-hämmare: mät ketoner oavsett P-glukos. Vid ketoacidos sätts SGLT2-hämmaren ut tillfälligt och patienten får insulin, kolhydrater och vätska (Internetmedicin).
- Graviditet: ketonemi kan uppträda snabbt och DKA kräver särskild uppmärksamhet (Akut internmedicin), med ökad risk för fosterskada (Internetmedicin).
Vätska, insulininfusion, kalium, glukos och avslut står i Endokrint (DKA-behandling och Hyperosmolärt hyperglykemiskt syndrom) och på fickkorten Diabetesketoacidos och Hypoglykemi och HHS. Avslutet styrs av pH och B-ketoner. Kalium ges i NaCl 9 mg/ml, och övergången till subkutant insulin görs enligt Endokrint.
Snabb handläggning
Kort översikt per diagnos, med vem du stämmer av med. Baserat på Internetmedicin och Akut internmedicin. Följ lokalt PM.
- O₂ kontrollerat, mål SpO₂ 88-92 %. Obs koldioxidretention; ta artärblodgas vid högre flöden
- Bronkdilaterare, steroid och ev. antibiotika (vid missfärgat sputum och samtidigt ökad sputummängd, ökad dyspné eller båda, och alltid vid NIV): doser enligt Internetmedicin: KOL, akut exacerbation.
- Vätska vid dehydrering. Furosemid vid högersvikt/ödem. NIV vid hyperkapnisk andningssvikt, i samråd med bakjour medicin och IVA; bestäm tidigt om NIV är högsta vårdnivå. Trombosprofylax till inlagda (GOLD 2026)
- Var frikostig med EKG, lungröntgen, troponin. Differentialdiagnoser (pneumoni, LE, hjärtsvikt, pneumothorax) kan utlösa exacerbation
- Bedöm svårighetsgrad med DS-CRB-65 (se Dyspné). Stöd för vårdnivå och antibiotikaval
- Antibiotikaval enligt Strama och lokalt PM (Strama-länkarna i Infektion & Sepsis, och Internetmedicin: Pneumoni hos vuxna). 4-6 poäng: intensivvård bör övervägas, kontakta IVA.
- Sittande läge. O₂ vid hypoxi. CPAP vid lungödem med andningssvikt, i samråd med bakjour medicin och IVA
- Furosemid IV, dos enligt njurfunktion/hemmadiuretika, se Internetmedicin: Akut lungödem.
- Nitroglycerin om systoliskt BT >100 mmHg (Internetmedicin, Akut internmedicin): sublingualt eller som infusion, minskar förbelastning. Ges inte vid hypotension
- Identifiera utlösande orsak: AKS, arytmi (FF), infektion, bristande följsamhet till behandling. EKG + troponin + NT-proBNP
- Kardiogen chock → kontakta IVA och bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns). Inotropi/vasopressor i samråd med IVA; uteblivet svar: bakjour medicin och IVA tar tidig kontakt med ECMO-team eller thoraxkirurg
- O₂ kontrollerat, mål SpO₂ 93-95 % (GINA 2026). Bronkdilaterare, steroid och ev. magnesiumsulfat iv vid svår astma utan svar på initial behandling (GINA 2026): doser enligt Internetmedicin: Astma, akut vuxna. Kontakta narkos/IVA tidigt vid svår/livshotande.
- Följ PEF, artärblodgas. Tecken på utmattning/stigande pCO₂ → hotande andningssvikt
- Adrenalin 0,5 mg IM i lateralt lår omedelbart. Upprepa var 5-10 min vid behov. Hotad luftväg eller chock: larma narkos/IVA. Kvarstående hypotension eller medvetslöshet trots upprepade im-doser: tillkalla narkos/IVA
- O₂. Vid hypotoni: Ringer-acetat 1 000 ml snabbt iv. Liggande med höjd fotända. Salbutamol vid bronkospasm
- Antihistamin när patienten är stabiliserad: dos enligt Internetmedicin: Anafylaxi. Steroider ges inte rutinmässigt, bara vid astmatiska inslag med luftvägsobstruktion (Internetmedicin). Observation tills minst 4 timmars symtomfrihet. Allvarliga reaktioner följs upp inneliggande efter svårighetsgrad.
- Adrenalinpenna och allergologremiss, se Anafylaxi & allergi
- Första timmen: laktat, blododlingar × 2 före antibiotika, bred empirisk antibiotikabehandling omedelbart, helst inom 1 h vid hotande eller manifest septisk chock och vid sannolik eller säker sepsis; inom 3 h endast vid möjlig sepsis utan chock
- Vid systoliskt BT <90 mmHg, MAP <65 mmHg, laktat ≥4 mmol/L eller kapillär återfyllnad >3 sekunder: 1 000 ml Ringer-acetat snabbt, sedan upp till cirka 30 ml/kg under de första 3 timmarna efter svar (Internetmedicin, SSC 2026). MAP <65 mmHg trots adekvat vätska: kontakta IVA. Noradrenalin startas i samråd med IVA enligt lokalt PM
- Identifiera fokus. Antibiotikaval enligt fokus, se Infektion & Sepsis
- Septisk chock → kontakta IVA och bakjour medicin (infektionsjour där sådan jour finns)
- 2 grova PVK. Hb, koagulation, blodgruppering och bastest. Beställ 2-6 enheter erytrocyter (Internetmedicin). Cirkulationspåverkan: kontakta IVA och kirurgjour direkt
- Ringer-acetat vid cirkulationspåverkan. Blod restriktivt: transfundera vid Hb ≤70 g/L, mål 70-90 g/L. Vid hjärt-kärlsjukdom transfusion vid ≤80 och mål ≥100 g/L (SGF 2023). Gäller inte massiv blödning. Reversera antikoagulantia vid behov (se lokalt PM) i samråd med bakjour medicin (koagulationskonsult där sådan finns), särskilt vid faktor Xa-hämmare eller trombocythämmare utom ASA
- Ventrikelsond läggs inte rutinmässigt (SGF 2023).
- PPI iv kan ges före gastroskopin men får inte fördröja den (SGF 2023, Internetmedicin). Vid kända eller misstänkta varicer även terlipressin och antibiotika före gastroskopin, i samråd med bakjour medicin (gastroenterolog där sådan jour finns). Doser: Internetmedicin: Övre GI-blödning.
- Gastroskopi inom 24 h, snarast vid kvarstående instabilitet eller misstänkta varicer, i samråd med kirurgjour/endoskopist (SGF 2023, Nationellt vårdprogram levercirros 2022, Internetmedicin). Glasgow-Blatchford: vid ≤1 poäng kan patienten remitteras för gastroskopi i öppenvård (SGF 2023)
- NaCl 9 mg/ml 1 000 ml första timmen, sedan Ringer-acetat enligt protokollet under Endokrint (Internetmedicin). Kalium efter nivå. Vid S-kalium under 3,3 mmol/L: vänta med insulin och ge kalium tills S-kalium är över 3,6 mmol/L (Internetmedicin). Känd njursvikt med GFR under 30 eller dialys: inget kalium enligt schemat, kalium i samråd med bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns)
- Insulininfusion 0,1 E/kg/h: 100 E snabbverkande insulin i 500 ml NaCl 9 mg/ml. P-glukos under 15 mmol/L och kvarstående acidos: glukos 100 mg/ml 125 ml/h parallellt. Se Internetmedicin: Diabetesketoacidos.
- Svår DKA → bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns) och narkos/IVA. Ofta IVA (insulin-glukosinfusion + tät provtagning)
- Fullt protokoll: se Endokrint
- 0-5 min: trygg position, O₂, P-glukos, PVK
- 5 min: bensodiazepin (diazepam 10 mg iv (5 mg/ml, 2 ml), över 75 år 5 mg (1 ml); utan venväg midazolam 10 mg im (5 mg/ml, 2 ml) eller intranasalt, i andra hand 10 mg buckalt)
- Kvarstående anfall 5 min efter första dosen: upprepa bensodiazepin en gång. Därefter levetiracetam, natriumvalproat eller fosfenytoin IV. Kontakta bakjour medicin (neurolog där sådan jour finns), och förvarna narkos/IVA
- 30 min refraktärt → narkos/IVA för anestesibehandling (propofol eller midazolam, tiopental vid terapisvikt). Se Neurologi och Internetmedicin: Status epilepticus.
Konstatera dödsfall
Som underläkare får du ofta konstatera dödsfall på jouren. Här är arbetsgången från fastställande till intyg. Lokala rutiner och blanketter varierar mellan regioner.
Vid hjärtstillestånd fastställs döden med indirekta kriterier. Samtliga ska vara uppfyllda:
- Ingen palpabel puls
- Inga hörbara hjärtljud
- Ingen spontanandning
- Ljusstela, oftast vida, pupiller
Vid konstaterad eller misstänkt förgiftning eller hos nyfött barn: observera minst 20 minuter efter avslutad livsuppehållande behandling, med EKG-registrering. Vid nedkylning ska central kroppstemperatur vara minst 33 °C, också med EKG (SOSFS 2005:10).
Journalför datum och klockslag när döden fastställdes, hur den fastställdes och hur den avlidne identifierades, och sätt id-band på kroppen (HSLF-FS 2015:15). Vid förväntat dödsfall kan en sjuksköterska göra den kliniska kontrollen och läkaren fastställa döden utifrån dessa uppgifter, men där onaturlig död ska uteslutas fastställer läkare på plats. Misstanke om total hjärninfarkt under respiratorvård är en egen väg med direkta kriterier och två neurologiska undersökningar.
Gör en yttre undersökning av kroppen för att leta tecken på yttre våld, och känn efter pacemaker eller annat batteriimplantat på kroppens framsida.
Ta ställning till om det är ett onaturligt dödsfall. Kontakta polisen utan dröjsmål vid skäl för rättsmedicinsk undersökning, till exempel yttre påverkan som olycksfall, våld, suicid eller förgiftning, oklart dödsfall där tidigare sjukdom inte förklarar döden, misstanke om fel eller försummelse i vården, missbruk, framskriden förruttnelse eller okänd identitet. Då lämnas dödsbeviset till polisen, som beslutar om rättsmedicinsk obduktion. Är du osäker på om polisanmälan ska göras: rådfråga polisen och dokumentera det i journalen (HSLF-FS 2015:15).
Skriv dödsbeviset elektroniskt via Webcert, som nås via journalsystemet. Det skickas till Skatteverket senast första vardagen efter att dödsfallet konstaterats. Är det ett polisärende lämnas dödsbeviset i stället till polisen (begravningsförordningen, Internetmedicin).
Fyll i bårhusmeddelandet enligt lokal blankett. Ange:
- Batteridrivna implantat som pacemaker, ICD, insulinpump eller nervstimulator. Alla måste rapporteras eftersom de kan explodera vid kremering och därför ska avlägsnas före den (Internetmedicin).
- Om klinisk obduktion begärts
- Om polisanmälan gjorts
- Uppgift om vävnadsdonation
- Vem som avvisiterat värdesaker och var de förvaras
Ge samtalet med de närstående tid, några minuter extra betyder mycket. Ta ställning till organ- och vävnadsdonation och kontrollera donationsregistret. Organdonation förutsätter intensivvård: antingen efter total hjärninfarkt under respiratorvård (DBD) eller efter cirkulationsstillestånd när livsuppehållande behandling avslutats på IVA (DCD). Vävnadsdonation kan bli aktuell även utanför intensivvården; vävnadsdonationsutredare identifierar möjliga donatorer i vården och på bårhus (Socialstyrelsen). Kontakta donationsansvarig vid möjlig donation.
Ta ställning till klinisk obduktion om dödsorsaken är oklar. Den läkare som ska utfärda dödsorsaksintyget tar vid behov initiativ till den (begravningsförordningen).
Dödsorsaksintyget fylls i, också via Webcert, och skickas till Socialstyrelsen inom tre veckor. Ansvaret kan överlåtas till patientansvarig läkare. Görs en rättsmedicinsk undersökning utfärdar Rättsmedicinalverket intyget. Beslutar polisen att inte göra någon rättsmedicinsk undersökning ligger ansvaret kvar hos dig eller patientansvarig läkare (begravningsförordningen, Internetmedicin).
Poäng & referenstabeller
Klinisk bedömning väger alltid tyngst. Poängen ersätter inte avstämning med bakjour medicin.
| RLS 1 | Vaken. Ej fördröjd reaktion. Orienterad. |
| RLS 2 | Slö eller oklar. Kontaktbar vid lätt stimulering: tilltal, enstaka tillrop, beröring. |
| RLS 3 | Mycket slö eller oklar. Kontaktbar först vid kraftig stimulering: upprepat tilltal, skakning, smärtstimulering. |
| RLS 4 | Lokaliserar smärta men avvärjer inte. |
| RLS 5 | Undandragande rörelse vid smärta. |
| RLS 6 | Stereotyp böjrörelse vid smärta. |
| RLS 7 | Stereotyp sträckrörelse vid smärta. |
| RLS 8 | Ingen smärtreaktion. |
| Rubbning | pCO₂ | HCO₃⁻/BE |
|---|---|---|
| Metabol acidos | (↓ komp) | ↓ HCO₃ / BE <−2 |
| Respiratorisk acidos | ↑ >5,6 | (↑ komp) |
| Metabol alkalos | (↑ komp) | ↑ HCO₃ / BE >+2 |
| Respiratorisk alkalos | ↓ <5,1 | (↓ komp) |
- Metabol acidos: förväntat ΔpCO₂ = BE × 0,13 kPa (±0,7), räknat från 5,3 kPa. För högt pCO₂ → även respiratorisk acidos; för lågt → även respiratorisk alkalos
- Metabol alkalos: förväntat ΔpCO₂ = BE × 0,08 kPa (±0,7). Avviker pCO₂ mer än 0,7 kPa från det förväntade finns även en respiratorisk rubbning (Läkartidningen 2021)
- Respiratorisk rubbning: BE nära 0 → akut. BE klart förhöjt/sänkt → kronisk: förväntat BE = 3 × ΔpCO₂ (±3 mmol/L). Njurens kompensation tar 2-5 dagar att utvecklas fullt (Läkartidningen 2021)
- Högt AG-acidos (MUDPILES): Metanol, Uremi, DKA, Propylenglykol, Isoniazid, Laktat, Etylenglykol, Salicylat (Läkartidningen 2021)
- Normalt AG-acidos (hyperklorem): diarré, njurtubulär acidos, kolsyreanhydrashämmare som acetazolamid, stor tillförsel av natriumklorid (Akut internmedicin, Läkartidningen 2021)
- Laktat >4 mmol/L = laktatacidos (högt-AG). Normalt laktat är under 1-2 mmol/L (Akut internmedicin). Kontrollera om laktat förklarar hela AG-höjningen. Annars tänk ytterligare orsak (ketoner, intox). Laktat som klart överstiger AG-höjningen talar för etylenglykolförgiftning, eftersom vissa blodgasapparater läser glykolat som laktat: kontakta GIC (Läkartidningen 2021)
- ΔAG + HCO₃⁻ (ΔAG = uppmätt minus normalt AG): över 26 mmol/L → även metabol alkalos eller metabol kompensation för respiratorisk acidos · under 21 mmol/L → även acidos med normalt anjongap eller kompensation för respiratorisk alkalos (Läkartidningen 2021)
≥3 poäng = hög blödningsrisk. HAS-BLED ≥3 är inte en kontraindikation för antikoagulation; syftet är att identifiera modifierbara riskfaktorer.
| Grad | Beskrivning |
|---|---|
| I | Asymtomatisk |
| IIa | Milda symtom. Vardagen opåverkad och patienten besväras inte av symtomen. |
| IIb | Måttliga symtom. Vardagen opåverkad men patienten besväras av symtomen. |
| III | Symtom som påverkar det dagliga livet |
| IV | Handikappande symtom: dagliga aktiviteter omöjliga |
- Kontrollera först vikt, njurfunktion (eGFR) och trombocyter. eGFR <30, TPK <50 eller blödningstendens = komplicerad DVT: inläggning. Preparat och dos bestäms i samråd med bakjour medicin (koagulationskonsult där sådan finns). Vid samtidig lungemboli styr LE-risken vårdnivån: lågrisk-LE (sPESI 0) kan behandlas polikliniskt enligt lokal rutin, övriga läggs in.
- Vid stark klinisk misstanke ges LMH i behandlingsdos s.c. i väntan på ultraljud, utan att invänta svar.
- Preparatval och dos styrs av vikt och njurfunktion. Vid nedsatt eGFR skiljer sig preparaten åt, och vid uttalad njursvikt kan heparininfusion bli aktuell i stället.
- Vid hög blödningsrisk eller hög kroppsvikt används i vissa PM tvådosförfarande. Vikt- och dosgränser varierar mellan sjukhus. Följ ditt lokala PM.
- DVT utan särskilda riskfaktorer kan i många fall behandlas direkt med NOAK och remitteras till trombosmottagning (Akut internmedicin).
| Kriterium | Poäng |
|---|---|
| Kliniska tecken på DVT | 3 |
| Lungemboli minst lika sannolik som annan diagnos | 3 |
| Puls > 100/min | 1,5 |
| Immobilisering > 3 dygn eller kirurgi inom 4 veckor | 1,5 |
| Tidigare verifierad lungemboli eller DVT | 1,5 |
| Hemoptys | 1 |
| Malignitet, behandlad senaste 6 månaderna eller under palliation | 1 |
| Kriterium | Poäng |
|---|---|
| Ålder > 80 år | 1 |
| Cancer (aktiv eller i anamnesen) | 1 |
| Kronisk hjärt- eller lungsjukdom | 1 |
| Puls ≥ 110 slag/min | 1 |
| Systoliskt blodtryck < 100 mmHg | 1 |
| Syresaturation < 90 % | 1 |
- Ålder <50
- Hjärtfrekvens <100/min
- Sat ≥95 % på rumsluft
- Ingen tidigare DVT/LE
- Ingen operation/trauma med sjukhusvård <4 v
- Ingen hemoptys
- Ingen östrogenbehandling
- Ingen ensidig bensvullnad
Länkar & resurser
Kunskapsstöd, riktlinjer och referenssidor. Öppnar i ny flik.
Medicinakuten innehåller enbart tips och minnesstöd och ska inte betraktas som en officiell eller nationell riktlinje. Innehållet kan innehålla fel och kan vara inaktuellt. Den enskilda klinikern ansvarar alltid för att själv kontrollera och stämma av uppgifter mot gällande lokala riktlinjer och PM, FASS och aktuell evidens innan beslut fattas. Vid osäkerhet eller påverkad patient: stäm alltid av med mellanjour, senior kollega eller bakjour. Användning sker på eget ansvar.
Diagnoskartan
Interaktiv karta över akut internmedicinska diagnoser och deras samband.
Varför Medicinakuten
På akuten finns kunskapen, men den ligger utspridd. I lokala PM, i appar, i länkar och anteckningar du aldrig hittar tillbaka till. När du behöver svaret som mest har du sällan tid att leta, och det du hittar är ofta skrivet för någon som redan kan sammanhanget.
Medicinakuten samlar det du behöver på ett ställe och strukturerar det efter hur du faktiskt tänker på jouren, från sökorsak och ABCDE till differentialer och handläggning. Allt är kortfattat, handlingsinriktat och förankrat i svensk akutsjukvård.
Diagnoskartan visar hur tillstånd hänger ihop i stället för var för sig. Läsvärt tränar resonemanget bakom besluten, inte bara fakta. Studier kopplar de nyckelstudier som styr handläggningen till kartan. Fickkorten ger det viktigaste om ett tillstånd på ett kort med fram- och baksida. Tillsammans gör det kunskapen snabbare att hitta, lättare att förstå och enklare att använda när det gäller.
Ingen kokbok: besluten tas i rätt kedja
Medicinakuten ger dig underlaget, men besluten på jouren tas sällan ensam. Hälften av jobbet är att stämma av med rätt person: mellanjour eller bakjour i medicin, och vid specialiserade åtgärder kardiolog, endokrinolog, njurmedicin, neurolog, hematolog eller onkolog, infektionsjour, IVA, kirurgjour, gynjour eller Giftinformationscentralen. Där egen specialistjour saknas går vägen via bakjour medicin, eller via IVA och narkos, som i sin tur kontaktar regionens specialister. Där en dos eller åtgärd är specialiserad står det vem du stämmer av med. Doser och gränsvärden visar vad källorna anger, så att du vet vad du diskuterar.
Var informationen kommer ifrån
Innehållet bygger på etablerade svenska källor, i första hand Internetmedicin och Akut internmedicin. Medicinakuten sammanfattar det som redan står där, kortar ner det till det som behövs på jouren och binder ihop tillstånden med varandra genom Diagnoskartan. Det gör kunskapen snabbare att hitta och lättare att överblicka. Originalkällan är alltid mer utförlig, och vid tveksamhet gäller den, det lokala PM:et eller en senior kollega. Medicinakuten är ett referensverktyg och inget beslutsstöd.
Spara appen på hemskärmen
Medicinakuten fungerar som en app: den öppnas i helskärm och fungerar offline. Så här sparar du den:
- 1Tryck på Dela-ikonen längst ner i Safari.
- 2Scrolla och välj ”Lägg till på hemskärmen”.
- 3Tryck Lägg till. Klart. Ikonen finns nu bland dina appar.
- 1Tryck på menyn (⋮) uppe till höger i Chrome.
- 2Välj ”Installera app” eller ”Lägg till på startskärmen”.
- 3Bekräfta. Appen läggs till på din startskärm.
Kontakt
Frågor, synpunkter eller förslag? Hör gärna av dig till kontakt@medicinakuten.se.
Ansvarsfriskrivning
Medicinakuten är ett utbildnings- och orienteringsstöd för vårdpersonal och studenter. Innehållet utgör inte medicinsk rådgivning och ersätter aldrig klinisk bedömning, lokala PM eller samråd med erfaren kollega. Doser och rekommendationer ska alltid verifieras mot regionala PM, FASS och aktuella nationella riktlinjer innan klinisk användning. Användning sker på eget ansvar. Medicinakuten är avsett som pedagogiskt hjälpmedel för lärande och orientering, inte som en medicinteknisk produkt, och genererar inga individanpassade behandlingsbeslut.
© 2026 Medicinakuten.se · Med ensamrätt