Medicinakuten
Din kollega på akuten
Integritetspolicy

Senast uppdaterad: oktober 2026

Medicinakuten är en kostnadsfri utbildnings- och orienteringstjänst för vårdpersonal och studenter. Tjänsten är byggd med integritet som utgångspunkt och samlar in så lite information som möjligt.

Information som lagras på din enhet

Appen fungerar i första hand offline. Inställningar som vilka sektioner du senast använt och ifyllda checklistor sparas lokalt i din webbläsare (localStorage) på din egen enhet. Denna information lämnar aldrig din enhet och kan när som helst raderas genom att du rensar webbläsardata.

Konton och personuppgifter

Medicinakuten har ingen inloggning och inga användarkonton. Namn, e-post eller andra personuppgifter efterfrågas eller lagras inte för att du ska kunna använda tjänsten.

Besöksstatistik

För att förstå hur många som använder tjänsten används GoatCounter, en fristående analystjänst med servrar inom EU. Den sätter inga cookies och följer dig inte mellan webbplatser. Vid varje sidvisning skickas din IP-adress till GoatCounter, som direkt omvandlar den till en tillfällig, daglig hash för att räkna unika besök och därefter kasserar den. Statistiken är aggregerad och kan inte kopplas till dig som person.

Bokhandeln

Boken säljs genom Publit. När du öppnar sidan Boken hämtas Publits butik från webshop.publit.com och visas i en ram på sidan. Publit får då din IP-adress och adressen till sidan du besöker. Om du köper boken lämnar du namn, kontaktuppgifter och betalningsuppgifter direkt till Publit, som ansvarar för den behandlingen enligt sin egen integritetspolicy. Medicinakuten tar inte del av dina betalningsuppgifter. Butiken kan använda egna kakor eller lokal lagring för varukorg och betalning. Resten av Medicinakuten hämtar ingenting från Publit.

Cookies

Medicinakuten använder inga cookies för spårning eller marknadsföring.

Externa länkar

Tjänsten innehåller länkar till externa källor (till exempel Internetmedicin, FASS och regionala vårdgivarwebbar). När du följer en sådan länk gäller respektive webbplats egen integritetspolicy.

Kontakt

Frågor om integritet eller tjänsten i övrigt besvaras via kontakt@medicinakuten.se.

Medicinakuten är ett oberoende projekt av Mustafa Al Khayat, som är personuppgiftsansvarig för behandlingen som beskrivs ovan och nås via kontaktuppgiften ovan. Denna policy kan komma att uppdateras. Väsentliga ändringar speglas i datumet ovan.

Medicinakuten · ABCDE-handläggning
En ny version finns tillgänglig.
Referensverktyg för akut internmedicin
Kunskapen du behöver på jouren, samlad på ett ställe och strukturerad så att du hittar den snabbt och förstår den direkt. Byggd av en läkare, för läkare. Innehållet bygger på Internetmedicin och Akut internmedicin.
Vad letar du efter idag?

Jag byggde Medicinakuten för att kunskapen på akuten finns, men ligger utspridd i PM, appar och länkar man aldrig hittar tillbaka till. Den som behöver svaret snabbt har sällan tid att leta. Det här är det jag själv saknade som ny: kortfattat, handlingsinriktat och förankrat i svensk akutsjukvård. Allt bygger på Internetmedicin och Akut internmedicin, sammanfattat och sammanlänkat med kopplingar mellan tillstånd.

ABCDE: strukturerat omhändertagande

Systematisk bedömning av den akut sjuka patienten. Åtgärda problem direkt när de upptäcks innan du går vidare.

Princip: Bedöm och åtgärda i ordning A → B → C → D → E. Reevaluera från A vid försämring. Larma tidigt: ropa på hjälp, kontakta mellanjour, bakjour medicin och narkos/IVA vid påverkad patient.
Vid instabil patient som inte svarar på åtgärder, larma tidigt: mellanjour, bakjour medicin och narkos/IVA. Det är alltid rätt att be om hjälp.
A
Airway: luftväg (+ halsrygg vid trauma)
  • Talar patienten normalt? Då är luftvägen fri och det finns sällan något akut A-problem
  • Stridor, snarkning, gurglande andning, heshet = hotad luftväg
  • Åtgärd: haklyft/käklyft, rensugning, näskantarell/svalgtub, O₂
  • Hotad luftväg → larma narkos/IVA omedelbart. Vid trauma: stabilisera halsrygg
B
Breathing: andning
  • AF, SpO₂, auskultation, andningsmönster, hjälpmuskulatur
  • Inspektera: symmetri, halsvenstas, trachea i medellinje?
  • Åtgärd: O₂ (mål SpO₂ 92–96 %, KOL 88–92 %), inhalation vid obstruktivitet
  • Livshot: övertryckspneumothorax → larma narkos/IVA och kirurgjour. Nålavlastning i väntan på hjälp; thorakostomi och drän av den som har kompetensen (ERC 2025). Ta artärblodgas vid påverkad andning
C
Circulation: cirkulation
  • Puls, BT, kapillär återfyllnad, hudfärg/temp, urinproduktion
  • 2 grova PVK. Ta blodprover + blodgas. Koppla EKG/telemetri
  • Åtgärd vid chock: vätskebolus Ringer-acetat 500 ml och ny bedömning, upprepa vid behov. Oklar chock: 1 000–2 000 ml första timmen. Sepsis med cirkulationspåverkan: snabbt 1 liter Ringer-acetat, fortsätt vid dåligt kliniskt svar, riktvärde 30 ml/kg de första 3 timmarna (Internetmedicin, se Sepsis). Restriktivt vid blödning, försiktigt vid kardiogen chock. Stoppa blödning
  • Identifiera chocktyp (hypovolem, kardiogen, distributiv, obstruktiv), behandla orsak. Hypotension trots vätska: kontakta IVA. Vasopressor startas i samråd med IVA enligt lokalt PM
D
Disability: neurologi
  • Medvetandegrad RLS 1–8 (alt. GCS 3–15), se skalan. Pupiller (storlek, ljusreaktion)
  • RLS 4 eller sämre, eller sjunkande vakenhet: fri luftväg, larma narkos/IVA (Läkemedelsboken)
  • Mät alltid P-glukos vid påverkat medvetande
  • Fokalneurologi? Nackstyvhet? Kramper?
  • Tänk AEIOU TIPS vid medvetslöshet (se Neurologi). Hypoglykemi → glukos direkt. Kramp över 5 min → bensodiazepin, se Neurologi
E
Exposure: helkroppsundersökning
  • Kläd av patienten, inspektera hud (utslag, petekier, sår, trauma)
  • Temp. Undvik nedkylning: täck patienten efter undersökning
  • Buk, ben (ödem, DVT-tecken), rygg (vänd patienten vid behov)
  • Sammanfatta fynd, formulera arbetshypotes, planera utredning

Anamnestagning

Klicka på punkterna för att bocka av under konsultationen.

Börja med öppen fråga: "Berätta vad som hänt". Låt patienten tala klart. Strukturera sedan med SOCRATES.
Glöm inte: Tid för symtomdebut (trombolysfönster) · Senaste intag av mat och dryck (kirurgi) · Senaste troponin/EKG vid känd hjärtsjukdom · INR/antikoagulantia vid blödning
S
SOCRATES: smärtanalys
  • Site: Var sitter smärtan? Strålar? Be patienten peka.
  • Onset: Plötslig (sekunder) eller smygande (timmar/dagar)?
  • Character: Tryck, stickande, brännande, huggande, krampartad?
  • Radiation: Arm, käke, rygg, skuldra, ljumske?
  • Associated: Dyspné, illamående, svimning, feber, svett?
  • Time course: Konstant, intermittent, progressiv?
  • Exacerbation/Lindring: Ansträngning, andning, läge, mat?
  • Severity: NRS 0–10. Värsta smärtan patienten upplevt?
Sx
Tidigare sjukdomar
  • Hjärtsjukdom (IHD, HF, arytmi, klaffsjukdom)
  • Hypertoni, diabetes, dyslipidemi
  • KOL, astma, annan lungsjukdom
  • DVT/LE: tidigare episoder?
  • Njursjukdom, leversjukdom
  • Malignitet: aktiv behandling?
  • Neurologisk sjukdom (stroke, epilepsi)
  • Tidigare operationer/ingrepp
Lm
Läkemedel & allergier
  • Fullständig läkemedelslista (Pascal)
  • Antikoagulantia (Waran, NOAK)? Senaste INR?
  • Steroider, immunosuppressiva?
  • Nytt läkemedel/dosändring senaste 4 v?
  • Compliance: tar patienten sina mediciner?
  • OTC, naturläkemedel, kosttillskott?
  • Allergier: reaktionstyp (snabb/fördröjd)?
So
Social anamnes
  • Rökning: paketår (år × paket/dag)
  • Alkohol: gram/dag, mönster, AUDIT?
  • Droger: typ, IV-användning (endokarditrisk)?
  • Boende: ensam/partner, trapphus?
  • ADL-nivå baseline
  • Reseanamnes: var, när? (ESBL/legionella)
  • Djurkontakt, sjuka i omgivningen
He
Hereditet & gynekologisk anamnes
  • Hjärt-kärl i familjen: ålder vid debut?
  • Malignitet, koagulopati
  • P-piller, HRT (tromboemboli-risk)
  • Graviditet möjlig? Senaste mens?
PJ
Utskrivbar mall för anamnestagning
Strukturerad mall för inkomstbedömning. Skriv ut och fyll i för hand, eller använd som minnesstöd. Innehåller identitet, vitalparametrar, sökorsak, smärtanalys, bakgrund, relaterade besvär och status.
IDENTITET & ÖVERSIKT
ID / personnr
Namn
Ålder
Rum
HLR/IVA
Mobilisering
VITALPARAMETRAR (ABCDE)
BT
Puls
POX / O₂
AF
Temp
RLS / GCS
EKG / telemetri
P-glukos
SÖKORSAK & AKTUELLT
Sökorsak / allmäntillstånd
Aktuellt (nuvarande sjukdomshistoria)
SMÄRTANALYS (OPQRST)
O: Debut
P: Försämring/lindring
Q: Kvalitet
R: Område/utstrålning
S: Intensitet (VAS)
T: Tid/duration
BAKGRUND
Tidigare sjukdomar / operationer
Läkemedel (+ nya)
Överkänslighet
Hereditet
Rökning / alkohol / droger
Hemsituation
RELATERADE BESVÄR (genomgång)
FeberInfektionKräkningarMiktionDefekationViktförändringBensvullnadOrtopnéSynkopeFallMedvetslöshetSömnUtlandsresa/smittaAlarmsymtom
STATUS
Orientering (tid/rum/situation/person)
Neurologi
Psykiskt status
Prover tagna
Bedömning / plan
M
HUSK MIDAS: medvetslöshet/konfusion
Differentialdiagnoser vid sänkt medvetande (kombinera med ABCDE + P-glukos):
  • H: Herpesencefalit
  • U: Uremi
  • S: Status epilepticus
  • K: (Wernicke-)Korsakoff → ge tiamin
  • M: Meningit
  • I: Intoxikation
  • D: Diabetes (hypo-/hyperglykemi)
  • A: Andningsinsufficiens (CO₂-retention)
  • S: Stroke / subaraknoidalblödning
W
Wells score: lungemboli (LE)
  • Symtom/tecken på DVT (+3)
  • LE lika/mer sannolik än andra diagnoser (+3)
  • Puls >100 (+1,5)
  • Immobilisering >3 dygn / kirurgi inom 4 v (+1,5)
  • Tidigare verifierad LE/DVT (+1,5)
  • Hemoptys (+1)
  • Malignitet/palliation (+1)
≤4 p + negativ D-dimer: LE med stor sannolikhet uteslutet. >4 p: mer utredning. Undvik D-dimer vid hög sannolikhet. Åldersjusterad D-dimer vid >50 år: ålder × 0,01 mg/L (t.ex. 0,6 mg/L vid 60 år).
SB
SBAR: strukturerad rapportering
Använd vid kontakt med bakjour/konsult eller överrapportering. Strukturen tar bort osäkerheten: du vet exakt vad du ska säga.
S
Situation
Vem du är, om vem du ringer, varför. Patientens ålder + huvudproblem.
B
Bakgrund
Relevant historik, kort. Tidigare sjukdomar, aktuell medicinering, hur det började.
A
Aktuellt tillstånd
Vitalparametrar (ABCDE), EKG/prover, dina fynd och vad du tror det är.
R
Rekommendation
Vad du faktiskt vill. Var konkret. ”Jag vill att du kommer och bedömer nu.” Fråga rakt ut.

Organstatus

Mät vitalparametrar alltid först. ABC-prioritering gäller.

V
Vitalparametrar
Andning (RR)
12–20/min
≥25 = alarmerande
SpO₂
≥96 %
KOL-mål: 88–92 %
Puls
51–90/min
Regelbunden?
Blodtryck
Syst 111–219
BT-diff armar >20 mmHg → dissektion?
Temperatur
36,1–38,0 °C
>38,0 °C = feber
P-glukos
4–10 mmol/L
Mät ALLTID
Cor
  • Rytm: regelbunden/oregelbunden?
  • Blåsljud: grad I–VI, systoliskt/diastoliskt
  • S3 (gallop = HF) / S4 (styvt VK)
  • Perikardiellt gnidningsljud?
  • Karotislyssning bilateralt
  • Perifera ödem: pitting, höjd, bilateralt?
  • JVD (halsvenstas)?
  • Kapillär återfyllnad <2 sek
Pu
Pulm
  • Inspektion: takypné, bröstkorgens form
  • Hjälpmuskulatur, suprasternala indragningar?
  • Tracheas position: midlinje?
  • Perkussion: normalt/dämpat/hypersonort
  • Auskultation: symmetriskt vesikulärt?
  • Krepitationer basalt (ödem/konsolidering)?
  • Ronki/pip = obstruktivitet (astma/KOL)?
  • Ensidigt reducerat: PTX/pleuravätska?
Bu
Buk
  • Inspektion: distension, ärr
  • Auskultation: tarmljud normala/reducerade?
  • Perkussion: ascites (dämpning), ileus (tympanism)
  • Palpation: muskelförsvar, ömhet?
  • Blumberg (rekylömhet) = peritonit
  • Murphy (gallblåsa): RUQ inspirationshämning
  • Dunkömhet över njurlogerna bilateralt
Ne
Neurologi (snabb)
  • Medvetandegrad enligt RLS 1–8 (RLS 1 = vaken; ≥4 = medvetslös), se skalan.
  • Pupiller: iso/aniso, ljusreaktiva?
  • Ögonmotorik: blickdeviering, nystagmus?
  • Facialispares: central (nedre 2/3) vs perifer (hela)?
  • Arm-drift test (håll ut armarna 10 sek)
  • Plantar: Babinski = extensor (patologiskt)
  • Nackstyvhet: meningism?
  • Tal: dysartri (artikulation) eller afasi (språk)?
Lokalstatus
  • Inspektion: rodnad, svullnad, missfärgning (violett/grå = alarmerande)
  • Lokalvärme, fluktuation (abscess)?
  • Krepitationer i vävnad = gas → nekrotiserande fasciit tills motsatsen är bevisad!
  • Sår: djup, underminering, lukt
  • Kompartment: hårt ödem, smärta vid passiv rörelse, puls distalt?
N
NEWS2: National Early Warning Score
Sex vitalparametrar + syrgasbehov poängsätts (0–3 var). Summa 0–20. Högre poäng = högre risk för kritisk försämring. Ett kraftigt avvikande enskilt värde (3 p) kräver åtgärd även vid låg totalsumma.
Parameter
3
2
1
0
1
2
3
Andningsfrekvens
≤8
9–11
12–20
21–24
≥25
SpO₂ (skala 1)
≤91
92–93
94–95
≥96
SpO₂ (skala 2)
≤83
84–85
86–87
88–92 / ≥93 luft
93–94 O₂
95–96 O₂
≥97 O₂
Syrgasbehov
Ja
Nej
Systoliskt BT
≤90
91–100
101–110
111–219
≥220
Puls
≤40
41–50
51–90
91–110
111–130
≥131
Temperatur
≤35,0
35,1–36,0
36,1–38,0
38,1–39,0
≥39,1
Medvetande
Alert (A)
C/V/P/U
0–4 Låg risk
3 i en parameter, klassas separat från totalsumman
5–6 Medelhög risk
≥7 Hög risk
NEWS2 ≥5 + misstänkt infektion → fråga "Är detta sepsis?". Medvetande: A=alert, C=konfusion (ny), V=voice, P=pain, U=unresponsive. Använd SpO₂-skala 2 bara på läkarbeslut vid habituellt låg syremättnad, t.ex. KOL med mål 88–92 %.

Fullständigt neurologstatus

Systematisk genomgång: högre funktioner, kranialnerver, motorik, reflexer, koordination, sensibilitet. Anamnesen styr hur fokuserad undersökningen behöver vara.

Verktyg: reflexhammare, stämgaffel (128 Hz), Babinski-nål/sticka, tungspatel, bomullstuss, ficklampa, oftalmoskop.
Fokala/nytillkomna bortfall → handlägg skyndsamt. Vid akut ensidig pares → Rädda hjärnan-larm till strokejour (se Neurologi). Stäm av med bakjour medicin (neurolog där sådan jour finns) vid osäkerhet om lokalisation.
1
Högre funktioner / mental status
  • Vakenhet (RLS 1–8), orientering till tid/rum/person
  • Uppmärksamhet, minne, exekutiv förmåga
  • Tal/språk: dysartri (artikulation) vs afasi (impressiv/expressiv)
  • Neglekt, apraxi, agnosi vid misstanke om kortikal skada
2
Kranialnerver I–XII
NervNamnUndersökning
IN. olfactoriusLukt (testas sällan rutinmässigt), ett doftämne i taget per näsborre
IIN. opticusVisus, synfält (konfrontation), pupillstorlek, direkt/indirekt ljusreflex, ögonbotten (papillödem?)
III, IV, VIOculomotorius, trochlearis, abducensÖgonmotorik i alla riktningar (H-test), dubbelseende, nystagmus, ptos, pupillreaktion (III). IV = ned/inåt, VI = abduktion
VN. trigeminusSensibilitet ansikte (V1 panna, V2 kind, V3 underkäke), tuggmuskulatur (massetertonus), kornealreflex (afferent V1)
VIIN. facialisMimik: rynka panna, blunda hårt, visa tänderna, blåsa upp kinder. Central pares sparar pannan, perifer drabbar hela halvan
VIIIN. vestibulocochlearisHörsel (gnugga fingrar), Weber/Rinne med stämgaffel. Balans/nystagmus (se avsnittet Yrsel)
IX, XGlossopharyngeus, vagusGombågar symmetriska? Säg ”ah”: uvula dras mot friska sidan vid pares. Svalgreflex, sväljning, heshet
XIN. accessoriusKraft m. sternocleidomastoideus (vrid huvud mot motstånd) och m. trapezius (höj axlar mot motstånd)
XIIN. hypoglossusRäck ut tungan: deviering mot sjuka sidan vid pares. Atrofi/fascikulationer?
3
Motorik
  • Inspektion: atrofi, fascikulationer, ofrivilliga rörelser, tremor
  • Tonus: spasticitet (övre motorneuron), rigiditet (extrapyramidal), slapphet (nedre motorneuron)
  • Kraft enligt MRC-skala 0–5: 0 ingen · 1 muskelryckning · 2 rörelse utan gravitation · 3 mot gravitation · 4 mot motstånd · 5 normal
  • Pronationsdrift: håll armarna utsträckta med slutna ögon 10 sek. Drift = lätt central pares
  • Systematiskt per myotom (se tabell nedan)
Myotom (nyckelrörelser)
NivåRörelse
C5Abduktion i axel / flexion armbåge
C6Flexion armbåge / extension handled
C7Extension armbåge / flexion handled
C8Fingerflexion
T1Fingerabduktion/-adduktion
L2Flexion i höften
L3Extension i knät
L4Dorsalflexion fotled
L5Dorsalflexion stortå / hälgång
S1Plantarflexion fotled (tågång)
4
Reflexer
Senreflexer & segmentnivå
ReflexSegment
BicepsC5–C6
BrachioradialisC5–C6
TricepsC7–C8
Patellar (knä)L2–L4
Achilles (häl)S1–S2
  • Gradering 0–4: 0 utsläckt · 1 nedsatt · 2 normal · 3 stegrad · 4 klonus
  • Jämför alltid sida mot sida. Stegrade reflexer + Babinski = övre motorneuron
  • Babinski: dra trubbig sticka lateralt på fotsulan framåt. Dorsalflexion av stortå (extensorsvar) = patologiskt
  • Fotklonus: snabb dorsalflexion. Ihållande ryckningar = patologiskt (övre motorneuron)
  • Vid behov: bukreflexer, kornealreflex, käkreflex (jaw jerk). OBS: stegrade reflexer kräver intakt periferi
5
Koordination & balans
  • Finger-näs: dysmetri/intentionstremor = cerebellär
  • Häl-knä: patient drar häl längs motsatt skenben
  • Diadochokinesi: snabba alternerande rörelser. Dysdiadochokinesi vid cerebellär skada
  • Romberg: stå med fötterna ihop och slutna ögon. Faller = sensorisk ataxi (baksträng/proprioception) eller vestibulär skada. Positiv Romberg ses vid akut vestibulärt syndrom
  • Gång: normal, tågång (S1), hälgång (L4–L5), tandemgång (cerebellär). Bredspårig? Småstegig (Parkinson)?
6
Sensibilitet
  • Ytlig: beröring (bomull), smärta (sticka), temperatur. Testa per dermatom, jämför sidor
  • Djup: vibration (stämgaffel 128 Hz på malleol/stortå), ledsinne (proprioception)
  • Leta efter sensorisk nivå (ryggmärgsskada), strump-/handsk-utbredning (polyneuropati), dermatommönster (rizopati)
  • Vid medvetslös patient: perifer smärtstimulering i alla extremiteter för sidoskillnad
Dermatom (nyckelpunkter)
NivåLokalisation
C6Tummen / radialt underarm
C7Långfinger
C8Lillfinger / ulnart hand
T4Bröstvårtsnivå
T10Naveln
L3Insida knä
L4Insida vad / mediala malleolen
L5Stortå / fotrygg
S1Lilltå / laterala foten / häl
NIH
NIHSS – strokeskala
Skattningsskala för svårighetsgrad vid stroke, 0–42 poäng där högre poäng betyder större bortfall. Elva delmoment: vakenhet, ögonrörelser, synfält, facialispares, motorik i armar och ben, ataxi, sensibilitet, språk, dysartri och neglekt. Används vid bedömning inför trombolys och trombektomi och för att följa förloppet. Ett lågt värde utesluter inte en kärlavstängning som kan kräva trombektomi. NIHSS på Internetmedicin

EKG: systematisk tolkning

Tolka i samma ordning varje gång så du inte missar något. Guiden lär ut systematik och gränsvärden, inte utseende.

Denna guide ersätter inte mönsterigenkänning. För hur förändringar ser ut (morfologi, bildexempel), se EKG.nu (finns i Länkar). Tolka alltid EKG i klinisk kontext och jämför med tidigare EKG.
Får inte missas: STEMI-mönster · breddökad takykardi (= VT tills motsatsen bevisad) · AV-block II Mobitz II / III · QTc ≥480 ms · hyperkalemi-mönster · deltavåg/preexcitation · Brugada-mönster. Vid osäkerhet: visa EKG:t för bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns).
Jämför alltid med tidigare EKG om möjligt. En ”ny” förändring väger tyngre. Vid bröstsmärta och normalt EKG: upprepa vid försämring (dynamik) och följ troponin. Mönsterigenkänning tränas på EKG.nu.
1
Rytm & frekvens
  • Regelbunden eller oregelbunden? Oregelbundet oregelbunden → tänk förmaksflimmer
  • Frekvens: kolla pappershastigheten först. Svensk standard 50 mm/s → 600 / antal stora rutor mellan R-R (3000 / små rutor). 25 mm/s → 300 / stora rutor (1500 / små rutor). Oregelbunden rytm: räkna QRS på 10-sekundersremsan × 6.
  • Sinusrytm? P-våg före varje QRS, positiv i II/aVF, en P per QRS
  • Takykardi >100, bradykardi <50/min. Vid takykardi: smal eller bred (steg 4)?
2
P-våg
  • Finns P-våg? Saknas vid FF (flimmervågor), fladder (sågtand), nodal rytm
  • Morfologi: bred/kluven (P-mitrale, vänster förmak) · hög/spetsig (P-pulmonale, höger förmak)
  • Relation P–QRS: en P per QRS? Fler P än QRS → AV-block (steg 3)
3
PQ-tid (AV-överledning)
  • Normal 120–200 ms (6–10 små rutor vid 50 mm/s, 3–5 vid 25 mm/s)
  • AV-block I: PQ >200 ms, konstant. Oftast benignt
  • AV-block II Mobitz I (Wenckebach): gradvis förlängd PQ tills QRS faller bort
  • AV-block II Mobitz II: plötsligt bortfall utan förlängning. Risk för progress, kontakta bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns)
  • AV-block III (totalt): ingen relation P–QRS (AV-dissociation). Pacing-beredskap: bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och narkos
  • Kort PQ + deltavåg = preexcitation (WPW)
4
QRS: bredd & morfologi
  • Bredd: smal <120 ms, bred ≥120 ms (6 små rutor vid 50 mm/s, 3 vid 25 mm/s)
  • Bred + takykardi = VT tills motsatsen bevisad (se Arytmier/HLR)
  • LBBB: brett QRS, breddökad/kluven R i I, aVL, V5–V6. LBBB (nytt eller känt) vid stark ischemimisstanke = handlägg som STEMI. Bedöm ischemi med Sgarbossa (se Bröstsmärta)
  • RBBB: brett QRS, RSR' (”kaninöron”) i V1–V2, bred S i V5–V6
  • Patologisk Q-våg: ≥40 ms bred och djup ≥25 % av R-vågen i ≥2 intilliggande avledningar: genomgången infarkt
  • Låg amplitud (perikardvätska, KOL, hypotyreos)? Hög (LVH)?
5
ST-sträcka
  • ST-höjning ≥ gränsvärde i ≥2 angränsande avledningar → STEMI (se Bröstsmärta för kriterier per kön/ålder + Sgarbossa vid LBBB)
  • ST-sänkning: ischemi, reciprok förändring, digoxin, hypokalemi
  • Diffus konkav ST-höjning + PR-sänkning → perikardit (se Bröstsmärta)
  • Lokalisation: II/III/aVF inferior · V1–V4 anteroseptal · I/aVL/V5–V6 lateral. Inferior STEMI → ta V4R (högerkammar). Bakvägg → V7–V9 (ST-höjning ≥0,5 mm)
6
T-våg
  • Normalt positiv (utom aVR, ofta V1). T-invertering: ischemi, belastning, gammal infarkt
  • Hyperakuta (höga, breda) T-vågor: tidigaste STEMI-tecknet, lätt att missa
  • Toppiga, smala T-vågor → hyperkalemi (se Elektrolytrubbningar). Följs av breddökat QRS vid progress
  • Platta T + U-våg → hypokalemi
7
QT-tid
  • Mät QT i alla avledningar och använd den längsta, exkludera U-våg. Beräkna QTc. Formler och trösklar finns under Poäng & referenstabeller
  • Förlängd: >450 ms (man), >460 ms (kvinna). ≥480 ms = hög arytmirisk (Akut internmedicin)
  • Orsaker: läkemedel (se Janusmed), hypokalemi/-magnesemi/-kalcemi, medfött LQTS
  • Kort QT (<340 ms) ovanligt: hyperkalcemi, kongenitalt
8
El-axel
  • Snabbtolkning via avledning I + aVF:
  • I positiv + aVF positiv → normal axel
  • I positiv + aVF negativ → vänsterställd om även II är negativ (LAFB, LVH, inferior infarkt)
  • I negativ + aVF positiv → högerställd (RVH, LE, lateral infarkt)
  • Båda negativa → extrem axeldeviation

Rytmatlas

Animerade, schematiska rytmer för mönsterigenkänning. Kurvorna ritas i realtid som på en monitor.

Schematiska kurvor, inte riktiga EKG. Idealiserade representationer för att lära in mönster. För diagnostiska 12-avlednings-EKG och verkliga exempel, se EKG.nu. Tolka alltid i klinisk kontext.
Normal sinusrytm
P-våg före varje QRS, regelbunden. Frekvens 60–100.
Sinusbradykardi
Sinusrytm <50/min. Sök orsak (läkemedel, vagal, hypotyreos, ischemi).
Sinustakykardi
Sinusrytm >100/min. Oftast sekundär: sök orsak (feber, smärta, hypovolemi, sepsis).
Förmaksflimmer
Oregelbundet oregelbunden, inga P-vågor, flimrande baslinje.
Förmaksfladder 2:1
Sågtandsmönster, förmaksfrekvens ~300/min, varannan impuls överleds → regelbunden kammarfrekvens ~150. Fällan: misstänk alltid fladder vid en regelbunden smal takykardi kring 150 som ser ut som sinustakykardi. Den första fladdervågen kan gömma sig i T-vågen.
Förmaksfladder 3:1
Var tredje förmaksimpuls överleds → kammarfrekvens ~100. Tre fladdervågor ses framför varje QRS och sågtandsmönstret blir tydligare än vid 2:1.
Förmaksfladder 4:1
Var fjärde förmaksimpuls överleds → kammarfrekvens ~75. Fyra fladdervågor mellan varje QRS, sågtandsmönstret är som tydligast här.
Förmaksfladder, variabel blockering
Blockeringsgraden växlar mellan 2:1, 3:1 och 4:1 → oregelbunden kammarrytm, ofta med ett återkommande mönster. Kan likna förmaksflimmer, men de regelbundna fladdervågorna avslöjar diagnosen.
AVNRT
Vanligaste PSVT (~60 %). Reentry inom AV-noden. Regelbunden smal takykardi 150–220/min, oftast utan synliga P-vågor (göms i QRS). Bryts ofta av vagal manöver eller adenosin.
AVRT (ortodrom)
Reentry via accessorisk bana (~30 %). Ortodrom (95 %): smal QRS med retrograd P efter QRS (kort RP). Antidrom (5 %): bred QRS, svår att skilja från VT. Kopplad till WPW.
Ventrikeltakykardi (monomorf)
Breda QRS, regelbunden, snabb. Livshotande, se HLR/Arytmier.
Polymorf VT / Torsades de pointes
Breda QRS med varierande amplitud/axel. Ofta lång QT. Livshotande.
Ventrikelflimmer
Kaotisk, ingen organiserad rytm, ingen puls. Defibrillera omedelbart.
AV-block I
Förlängd PQ (>200 ms), konstant. En P per QRS. Oftast benignt.
AV-block II Mobitz I (Wenckebach)
Gradvis förlängd PQ tills ett QRS faller bort.
AV-block II Mobitz II
Plötsligt bortfall av QRS utan PQ-förlängning. Risk för progress.
AV-block III (totalt)
Ingen relation P–QRS (AV-dissociation). Pacing-beredskap: bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och narkos.
AV-block II 2:1
Varannan P-våg överleds (två P per QRS), konstant PQ på de överledda slagen. Kan inte säkert klassas som Mobitz I eller II eftersom man aldrig ser två överledda slag i rad. Behandla som potentiellt höggradigt. Pacing-beredskap: bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och narkos.
Högergrenblock (RBBB) · V1
Breddökat QRS ≥120 ms med M-format komplex (rSR') i V1–V2 och bred klumpig S-våg i V5–V6, I och aVL. Kan förekomma som normalvariant. Diskordanta ST-T-förändringar i de högersidiga avledningarna.
Vänstergrenblock (LBBB) · V1
Breddökat QRS ≥120 ms med djup bred S-våg i V1 och bred klumpig R-våg i V6. Viktigt: nytillkommet LBBB försvårar STEMI-tolkning och kan dölja ST-höjningar. Talar ofta för underliggande hjärtsjukdom.
WPW / preexcitation
Sinusrytm med kort PQ (<120 ms), deltavåg (slö uppförsbacke i början av QRS) och breddökat QRS. Accessorisk bana leder förbi AV-noden. Risk för AVRT och preexciterat förmaksflimmer. Negativa deltavågor får inte misstas för infarkt-Q.
Brugada-mönster typ 1
Välvd (coved) ST-höjning med hög J-punkt >2 mm i V1–V2, som sluttar ner till negativ T-våg. Sällsynt orsak till synkope och plötslig död. Kräver kardiologutredning.
VES (ventrikulära extraslag)
Breda, för tidiga slag utan föregående P. Enstaka oftast benigna.
Ventrikulär bigemini
Varannat slag är ett VES (sinus–VES–sinus–VES…).
Ventrikulär trigemini
Var tredje slag är ett VES.
Asystoli
Ingen elektrisk aktivitet, platt linje. HLR, ej defibrillerbar.

POCUS: akut ultraljud

Snabbreferens för bedside-ultraljud: probval, vyer, fynd och fallgropar. Hjärta · lunga · FAST · VCI · aorta.

Minneslista. Ersätter inte POCUS-utbildning. POCUS är operatörsberoende. Detta förutsätter grundläggande praktisk träning och handledning. Använd fynd som komplement till klinik, aldrig som ensam grund för livsavgörande beslut. För bilder/teknik: SWESEM ultraljud, EFSUMB.
Prober: Phased array (3,5–4 MHz) → hjärta, VCI, FAST. Konvex/buk (3–5 MHz) → buk/aorta, djup lunga. Linjär (8–12 MHz) → pleura, kärl, DVT. Justera djup och gain först.
Integrera fynden: vid oklar chock (RUSH) eller dyspné ger kombinationen hjärta + lunga + VCI + FAST + aorta en snabb orsaksbild. Dokumentera, spara loopar, och konsultera vid osäkerhet.
Fokuserat hjärteko (FoCUS)
Fyra grundvyer
  • Parasternal lång axel (PLAX): prob vänster om sternum I3–I4, markör mot höger axel. Ser VK, vänster förmak, aorta- och mitralisklaff, perikard
  • Parasternal kort axel (PSAX): rotera 90° från PLAX. ”Donut”: bedöm VK-kontraktion symmetriskt, septumrörelse
  • Apikal 4-kammar (A4C): prob över ictus, markör mot vänster axel. Jämför VK vs HK-storlek, alla fyra rum
  • Subxifoidal (S4C): prob under processus xiphoideus, platt vinkel. Bra vid HLR (stör ej kompressioner), ser perikard + VCI
Akuta fynd att leta efter
  • Nedsatt VK-funktion: ögonmått (”eyeballing”) av kontraktilitet. Svaga väggrörelser → svikt/kardiogen chock
  • Högerkammarbelastning: dilaterad HK (≥VK i A4C), septumavplaning → tänk lungemboli (vid chock/dyspné)
  • Perikardvätska / tamponad: ekofritt rum runt hjärtat. Tamponadtecken: diastolisk högerkammarkollaps, dilaterad VCI, cirkulatorisk påverkan
  • Vid hjärtstopp: rörelse eller stillastående hjärta? Subxifoidal under rytmkontroll (<10 s, stör ej HLR)
Fallgrop: ”eyeballing” av EF kräver träning. Perikardvätska kan förväxlas med pleuravätska eller epikardiellt fett. Normalt eko utesluter INTE LE.
Lungultraljud
  • Teknik: skanna systematiskt bilateralt (BLUE-punkter: främre, övre + nedre, samt lateralt). Pleura ses som glittrande linje
  • Lung sliding: pleura ”glider” med andning → normalt. Avsaknad → misstänk pneumothorax (eller atelektas, intubation i höger huvudbronk m.m.)
  • A-linjer (horisontella repetitioner) = normalt luftinnehåll / torra lungor
  • B-linjer (vertikala ”kometsvansar”): ≥3 per interkostalrum = positiv region. Två eller fler positiva regioner bilateralt → interstitiellt syndrom (lungödem/hjärtsvikt). Fokalt → pneumoni/kontusion
  • Pleuravätska: ekofritt ovan diafragma. Kvantifiera grovt, markera för ev. tappning
  • Lung point: övergång sliding/icke-sliding, specifikt för pneumothorax
BLUE-protokollet ger rätt bedside-diagnos hos ~90 % vid akut dyspné. Sensitivitet för lungödem hög, särskilt kombinerat med eko + VCI.
FAST / eFAST
Fri vätska (blod) vid trauma. Fyra fönster + lunga vid eFAST:
  • RUQ (Morisons grop): höger flank, leverns/njurens gräns. Vanligaste platsen för fri vätska. Ofta första fyndet
  • LUQ (perisplenisk): vänster flank, mjälte/njure. Sätt proben mer dorsalt/kranialt än du tror
  • Suprapubiskt (lilla bäckenet): bakom blåsan (Douglas/retrovesikalt). Fri vätska samlas lägst
  • Subxifoidalt (perikard): perikardvätska/tamponad
  • eFAST: lägg till bilateral lunga (pneumothorax/hemothorax)
Negativ FAST utesluter INTE blödning (retroperitoneal, ihåligt organ). Upprepa vid försämring. Positiv FAST + instabil → omedelbar kirurgkontakt
V. cava inferior (VCI): volymstatus
  • Vy: subxifoidalt, långaxel av VCI där den mynnar i höger förmak. Mät 1–2 cm från förmaksinflödet
  • Liten, kollaberande VCI (<2,1 cm, >50 % kollaps) → normalt eller lågt högerförmakstryck (ASE 2015). Talar för hypovolemi bara tillsammans med klinik och övriga fynd
  • Vid, stillastående VCI (>2,1 cm, <50 % kollaps) → högt fyllnadstryck (högersvikt, tamponad, LE, övervätskning)
  • Tolka i kontext: enskilt VCI-mått är trubbigt. Kombinera med eko + lunga + klinik
Bukaorta: aneurysm
  • Teknik: konvex prob, transversellt från processus xiphoideus ned till bifurkationen. Följ aorta hela vägen
  • Mät yttervägg till yttervägg (inkl. ev. tromb). Normal <3 cm
  • AAA: diameter ≥3 cm. Symtomgivande → akut kärlkirurgkontakt. Symtomfritt ≥5,5 cm hos män eller ≥5,0 cm hos kvinnor → kärlkirurgisk bedömning (ESVS 2024)
  • Misstänkt rupturerande AAA (buk-/ryggsmärta + hypotoni + pulserande resistens): ultraljud bekräftar aneurysm men ruptur ses ofta ej. Fördröj inte kirurgi/DT för ultraljud
Instabil patient + AAA på ultraljud = kärlkirurg/operation OMEDELBART. Tarmgas kan skymma aorta. Negativ undersökning utesluter inte.

Dikteringsmallar

Snabba stödmallar. Fyll i de kursiverade platshållarna. Tryck Kopiera för att klistra in i journalen. Anpassa alltid till patienten.

Akutanteckning
Datum / tid
[DATUM] kl. [TID]
Kontaktorsak
[Patient/ambulans inkommer med X]
Anamnes
[ÅLDER]-årig [man/kvinna] med känd [SJUKDOM], inkommer med [SYMTOM] sedan [TID]. Förnekar/har feber, dyspné, bröstsmärta, illamående, buksmärta, dysuri.
Läkemedel / allergi
[Se Pascal. Allergi: ingen känd / X med Y-reaktion]
AT
[Opåverkad/påverkad], vaken, RLS 1
Vitalparametrar
RR [X], SaO₂ [X] % ([luft/X L O₂]), temp [X] °C, puls [X] ([reg/oreg]), BT [X/X], P-glukos [X]
Cor
[Regelbunden, inga biljud]
Pulm
[Vesikulärt, sidlika andningsljud]
Buk
[Mjuk, oöm, normala tarmljud]
Neuro
Vaken, RLS 1, [inga fokalbortfall]
Bedömning
[Diagnos/arbetshypotes]
Åtgärd
EKG: [fynd]. Prover: [Hb, CRP, krea, troponin...]. [Radiologi, konsult]
Plan
[Inläggning / observation / hemgång med recept + råd]
Inskrivningsanteckning (från akuten)
Datum / tid
[DATUM] kl. [TID]
Inläggande enhet
[Akuten] → [avdelning/klinik]
Inläggningsorsak
[Kort, t.ex. pneumoni med hypoxi]
Aktuellt
[ÅLDER]-årig [man/kvinna], [förlopp och handläggning på akuten hittills]
Tidigare sjukdomar
[Relevant sjukhistoria, se journal]
Läkemedel / allergi
[Aktuell lista. Allergi: ingen känd / X]
Social situation
[Boende, ADL, hemtjänst, rökning]
AT
[Opåverkad/påverkad], [afebril], vaken, RLS 1
Vitalparametrar
RR [X], SaO₂ [X] %, temp [X] °C, puls [X], BT [X/X], P-glukos [X]
Cor / Pulm / Buk
[Status per organ]
Neuro
Vaken, RLS 1, [inga fokalbortfall]
Utredning på akuten
EKG: [fynd]. Lab: [svar]. Radiologi: [fynd + tid]
Bedömning
[Diagnos/hypotes + kort motivering, ev. diffdiagnoser]
Diagnos (ICD-10)
[Kod + benämning]
Plan
[Behandling påbörjad, fortsättning på avd, konsult, övervakningsnivå]
Vårdnivå / begränsning
[Full HLR / ställningstagande]
Daganteckning
Datum
[DATUM]
Subjektivt
Mår [bättre/sämre/oförändrat]. [Kvarstående/nytillkomna besvär]
Vitalparametrar
Temp [X] °C, puls [X], BT [X/X], SaO₂ [X] %, RR [X]
Status
[AT, cor, pulm, buk: oförändrat / nytillkommet]
Provsvar
[Hb, LPK, CRP (dag N), krea. Odlings-/RTG-svar]
Bedömning
[Förlopp. Antibiotika dag N, omprövad enl. Strama]
Plan
[Fortsatt behandling, ny provtagning, konsult, beräknad utskrivning]
Slutanteckning / epikris
Vårdtid
Inlagd [DATUM], utskriven [DATUM] ([X] vårddygn)
Ansvarig läkare
[Namn, avdelning]
Anamnes
[2–4 meningar: varför patienten sökte, fynd vid ankomst]
Utredning
Lab: [trend]. EKG: [fynd]. Radiologi: [fynd + datum]. Konsult: [specialist, rekommendation]
Diagnos (ICD-10)
Huvuddiagnos: [kod + benämning]. Bidiagnos: [kod + benämning]
Behandling
[Preparat, dos och behandlingstid enligt Strama och lokalt PM]
Tillstånd vid utskrivning
[Stabilt, afebril sedan X dygn. Kvarstående: X]
Ordinationer
Ny: [läkemedel, dos, duration]. Justerad: [X]. Utsatt: [X, orsak]
Uppföljning
[Remiss, återbesök om X v, lab datum]
Patientinformation
[Diagnos förklarad. Söka vård vid X. Sjukskrivning X dagar]

Bröstsmärta & AKS

EKG inom 10 minuter. Uteslut livshotande diagnoser aktivt och systematiskt.

Livshotande: STEMI · Aortadissektion · Massiv LE · Övertryckspneumothorax · Tamponad · Esofagusruptur
STEMI: PCI-jour/kardiolog direkt.
AKS: bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns).
Hemodynamisk instabilitet: IVA.
Aortadissektion: puls och blodtryck sänks i samråd med bakjour medicin och IVA. Typ A: bakjour medicin kontaktar regionens thoraxkirurgjour och planerar transport. Typ B: kirurgjour, som kontaktar regionens kärlkirurg.
Lungemboli med chock: bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och IVA inför trombolys.
Tamponad: bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och IVA.
Övertryckspneumothorax: larma narkos/IVA och kirurgjour, nålavlastning i väntan på hjälp, thorakostomi och drän av den som har kompetensen.
Esofagusruptur: kirurgjour och narkos/IVA på plats, som kontaktar regionens thoraxkirurg.
DiagnosKliniska ledtrådarEKGLab / Bilddiag
STEMITryckande, utstrålning arm/käke, svett, illamående. Plötslig debutST-höjning ≥1 mm ≥2 angränsande avledn. LBBB, RBBB eller pacad rytm vid stark ischemimisstanke (nytt eller känt). SgarbossaTroponin. KAG omgående. Aktivera PCI-larm
NSTEMI/UALikt STEMI. Viloangina. EKG kan vara normaltST-sänkning, T-invertering, normaltTroponin enligt lokal algoritm (0 h/1 h eller 0 h/2 h). GRACE-score
AortadissektionRivande smärta max vid debut, utstrålning rygg. BT-diff armar >20 mmHgOfta normalt. Ev. ischemi vid typ ADT-aorta akut. RTG: brett mediastinum. Bakjour medicin och IVA
LungemboliPlötslig dyspné + pleuritsmärta. DVT-symtom. RiskfaktorerS1Q3T3, takykardi, RBBB, normaltWells ≤4 → D-dimer. Wells >4 → DT-pulm direkt, behandla i väntan. Wells LE i Poäng
PneumothoraxUng/lång/röker. Plötslig ensidig smärta + dyspné. Ensidigt reducerat andningsljudNormalt, ev. takykardiBröst-RTG. UL M-mode. Övertryck: diagnos kliniskt, larma narkos/IVA och kirurgjour
PerimyokarditUng patient, föregående ÖLI. Andnings- och positionsrelaterad smärtaSadel-ST diffust, PR-sänkningTroponin lätt ↑. UKG. CRP hög
EsofagusrupturEfter kraftiga kräkningar. Dov thoraxsmärta, ofta andningsbesvär och feberUteslut AKSLungröntgen visar ofta pneumothorax, pneumomediastinum, subkutant emfysem eller pleuravätska (Akut internmedicin). Kirurgjour och narkos/IVA
Esofagealt/GERDBrännande, postprandiellt, surt i halsen, lindras av antacidaNormaltUteslut AKS först
MuskuloskelettaltPalpationsömhet reproducerar smärtan, rörelserelateratNormaltUteslut farliga diagnoser
STEMI: EKG-kriterier (Akut internmedicin)
EKG
EKG-kriterier STEMI & Sgarbossa

ST-höjning ≥1 mm (frånvaro av LVH/LBBB) i ≥2 angränsande avledningar, utom V2–V3:

Män <40 år
≥2,5 mm i V2–V3
Män ≥40 år
≥2,0 mm i V2–V3
Kvinnor
≥1,5 mm i V2–V3

Sgarbossa (vid LBBB eller kammarpacad rytm), positiv vid summa ≥3 poäng:

  • AKonkordant ST-höjning ≥1 mm i avledning med positivt QRS (5 p)
  • BKonkordant ST-sänkning ≥1 mm i V1–V3 (3 p)
  • CDiskordant ST-höjning >5 mm i avledning med negativt QRS (2 p)

Sgarbossa har 90 % specificitet men bara 38 % sensitivitet, så en låg summa utesluter inte infarkt. Vid inferior STEMI: ta V4R (HK-engagemang). Vid bakväggsinfarkt: ta V7–V9.

Doser och preparatval enligt lokalt PM. Stäm alltid av innan laddningsdoser ges: PCI-jour/kardiolog vid STEMI, bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) vid NSTEMI. P2Y12-val och antikoagulantia beslutas ofta av PCI-operatör.
ST
STEMI: inför primär PCI
  • EKG inom 10 min → STEMI, eller LBBB, RBBB eller pacad rytm vid stark ischemimisstanke (Sgarbossa som stöd) → aktivera PCI-larm direkt
  • IV-access × 2, monitorering, defibrillator nära
  • Antitrombotisk behandling (ASA, P2Y12-hämmare, antikoagulantia) och smärtlindring: doser och val enligt PCI-beslut, se Internetmedicin, STEMI.
  • Antikoagulation enligt lokalt AKS-PM. Vid PCI styrs dosen av PCI-operatören.
  • Sjukhus utan PCI: kontakta PCI-jour/kardiolog direkt för beslut om transport eller trombolys. Trombolys är aktuell om PCI inte kan nås inom 2 timmar (Internetmedicin).
  • Nitroglycerin vid behov mot smärta. Ges inte vid högerkammarinfarkt, hypotoni (BT <90 mmHg), uttalad bradykardi eller takykardi, känd tät aortastenos eller PDE5-hämmare (sildenafil m.fl.) senaste 24–48 h
NS
NSTEMI / instabil angina
  • ASA direkt när aortadissektion bedömts osannolik. P2Y12-hämmare ges inte rutinmässigt före KAG om KAG planeras inom 24 h: stäm av med bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns). Fondaparinux om KAG inte väntas inom 24 h (ESC 2023). Doser och smärtlindring: se Internetmedicin, Instabil kranskärlssjukdom.
  • Nitroglycerin vid behov mot smärta (samma kontraindikationer som STEMI)
  • Troponin enligt lokal algoritm (0 h/1 h eller 0 h/2 h, Internetmedicin)
  • KAG omedelbart vid mycket hög risk (kontakta PCI-jour/kardiolog direkt): chock eller hemodynamisk instabilitet, smärta trots behandling, akut hjärtsvikt av ischemi, livshotande arytmi, mekanisk komplikation, återkommande dynamiska ST-förändringar. Inom 24 h vid hög risk: säkerställd NSTEMI, dynamiska ST-T-förändringar, övergående ST-höjning, GRACE >140. Övriga under vårdtiden (ESC 2023)
β
Metoprolol (Seloken): med försiktighet, i samråd med bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns)

5 mg IV vid takykardi och/eller hypertoni, kan upprepas var 10:e min upp till max 15 mg. Endast vid systoliskt BT >120 mmHg och utan tecken på hjärtsvikt (Internetmedicin, ESC 2023). Var vaksam på tidiga tecken på nedsatt kammarfunktion.

Kontraindikationer, ge inte vid: tecken till akut hjärtsvikt / kardiogen chock · bradykardi · AV-block II–III · cirkulatorisk instabilitet · svår obstruktivitet (astma/KOL). Vid osäkerhet: avstå och diskutera med bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns).
Bröstsmärta spänner från hjärtinfarkt till aortadissektion, lungemboli och ofarliga orsaker. Kartan visar hur differentialdiagnoserna hänger ihop. Öppna i Diagnoskartan

Arytmier

Takyarytmier indelas efter QRS-bredd och regelbundenhet. Instabil patient → elkonvertering. Kontakta bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns).

Instabilitetstecken (oavsett arytmi): hypotension/chock, bröstsmärta/ischemi, akut hjärtsvikt, påverkat medvetande. Takyarytmi med puls → akut synkroniserad elkonvertering; polymorf VT → osynkroniserad elchock. Instabil bradykardi: se Bradyarytmi nedan. Ring bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och narkos.
Kontakta bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) vid alla instabila arytmier och vid bredkomplextakykardi. Isoprenalin, pacing, antiarytmika och elkonvertering av stabil patient beslutas i samråd med bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns); sedering inför elkonvertering i samråd med narkos. Vid hjärtstopp/pulslös VT/VF → se HLR & Hjärtstopp.
VT
Ventrikeltakykardi (VT): bredkomplex
  • Breda QRS (≥120 ms), regelbunden takykardi. Betrakta bredkomplextakykardi som VT tills motsatsen är bevisad
  • Pulslös VT eller VF → starta HLR + defibrillering omedelbart (se HLR & Hjärtstopp)
  • VT med puls, instabil → synkroniserad elkonvertering, men osynkroniserad elchock vid polymorf VT (bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns), sedering: narkos)
  • VT med puls, stabil → kontakta bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns). Bryts skyndsamt: elkonvertering i sedering, eller amiodaron 300 mg iv (50 mg/ml, 6 ml) under 10–60 min om sedering bedöms riskabel (ESC 2022, dos enligt ERC 2025)
  • Korrigera reversibelt: elektrolyter (K, Mg), ischemi, läkemedel/QT-förlängning
SVT
Supraventrikulär takykardi (SVT): smalkomplex regelbunden
  • Smala QRS (<120 ms), regelbunden, ofta 150–220/min. Plötslig debut/slut
  • Vagusmanöver först (Valsalva, modifierad Valsalva, karotismassage om ej blåsljud/stroke-anamnes)
  • Adenosin 5 mg snabb IV bolus + flush (NaCl) → vid utebliven effekt 10 mg, därefter ev. 15 mg. Varna patienten (obehag, kort asystoli)
  • Kontraindikation adenosin: svår astma. Försiktighet vid preexcitation
  • Utebliven effekt eller snabbt recidiv: metoprolol 1 mg/ml, 5 ml långsamt IV, kan upprepas två gånger (Akut internmedicin). Instabil → synkroniserad elkonvertering. Stabil utan effekt → bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns)
FF
Förmaksflimmer: oregelbunden smalkomplex
  • Oregelbundet oregelbunden rytm, inga tydliga P-vågor
  • Bred oregelbunden takykardi: preexciterat förmaksflimmer tills motsatsen är visad. AV-nodsblockerande läkemedel är kontraindicerade, elkonvertering i första hand (Internetmedicin). Kontakta bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns)
  • Instabil → akut synkroniserad elkonvertering (200 J bifasisk). Ring bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns), sedering: narkos.
  • Debut säkert <24 h: konvertering kan ske utan föregående antikoag, men ge OAK-dos före och fortsätt OAK ≥4 v efteråt. De 4 veckorna är valfria bara om tromboemboliska riskfaktorer saknas (ESC 2024). Konvertering beslutas i samråd med bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns)
  • Stabil patient: vänta och se upp till 48 h efter debut är ett alternativ till omedelbar konvertering (ESC 2024)
  • Debut >24 h eller okänd: antikoag ≥3 v före elkonvertering (alt. TEE-ledd). Planeras med bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns)
  • Tillräcklig antikoagulation före konvertering: oavbruten NOAK de senaste 3 v, eller warfarin med INR minst 2 i 3 v. Samma krav gäller vid farmakologisk konvertering
  • Frekvenskontroll: betablockerare (alla EF) · digoxin (alla EF) · diltiazem/verapamil (LVEF >40 %)
  • Bedöm symtomgrad enligt modifierad EHRA-skala (se Poäng & referenstabeller). Den styr symtomlindrande rytmkontroll. Vid nyupptäckt FF och vid nedsatt EF ska konvertering ändå övervägas
  • CHA₂DS₂-VA styr antikoagulation (se Poäng & referenstabeller). HAS-BLED för blödningsrisk
FFl
Förmaksfladder: regelbunden smalkomplex
  • Sågtandsmönster (fladdervågor), ofta förmaksfrekvens ~300/min med 2:1-block → kammarfrekvens ~150/min
  • Antikoagulation som vid förmaksflimmer. Frekvensreglering med betablockerare i första hand. Undvik flekainid; vernakalant saknar visad effekt vid fladder
  • Ofta svårare att frekvensreglera farmakologiskt. Elkonvertering ofta effektiv (låg energi)
  • Instabil → synkroniserad elkonvertering. Kontakta bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns). Ablation kurativt på sikt
Brad
Bradyarytmi
  • Instabil bradykardi: atropin 0,5 mg IV (kan upprepas var 3–5 min, max 3 mg). Inte vid höggradigt AV-block med breda QRS: isoprenalin (dosering i samråd med kardiolog) eller transkutan pacing. Ring bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och narkos
  • Vid utebliven effekt: isoprenalininfusion, dosering i samråd med kardiolog (som referens anger Akut internmedicin isoprenalin 0,2 mg/ml, 5 ml i 245 ml glukos 50 mg/ml, startdos 0,01 µg/kg/min, och ERC 2025 startdos 5 µg/min; risk för ventrikulära arytmier), adrenalininfusion (i samråd med IVA) eller transkutan pacing. Ring bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och narkos
  • AV-block II Mobitz II / III → bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns), ofta pacemakerindikation
Bakom en arytmi finns ofta en utlösande orsak: ischemi, elektrolytrubbning, lungemboli. Kartan kopplar rytmen till dess sammanhang. Öppna i Diagnoskartan
Osäker på hur rytmen ser ut på EKG? Rytmatlas visar animerade exempel på de vanligaste arytmierna med tolkningsstöd. Öppna Rytmatlas

HLR & Hjärtstopp

Svenska HLR-rådet 2026 / ERC 2025. Prioritera kompressioner och defibrillering. Minimera alla avbrott, sträva efter <5 sek.

30:2, 100–120/min, 5–6 cm djup. Teamledare styr. Defibrillatorn sätts på direkt. Sök reversibla orsaker (4H+4T) parallellt med HLR.
Ring narkos/IVA tidigt. IVA (som kontaktar ECMO-center) vid refraktärt hjärtstopp om orsaken är reversibel och prognosen i övrigt god, och direkt vid hypotermt hjärtstopp. Efter ROSC: PCI-jour/kardiolog vid misstänkt koronarocklusion, IVA för postresusciteringsvård.
HLR
A-HLR algoritm (HLR-rådet 2026 / ERC 2025)
Defibrillerbar rytm (VF/VT)
  • Defibrillera × 1 → HLR 30:2 i 2 min
  • Analysera EKG-rytm var 2:e min
  • Efter 3:e defibr: Adrenalin 1 mg IV + Amiodaron 300 mg IV (amiodaron 50 mg/ml: 6 ml)
  • Fortsätt: Adrenalin 1 mg IV var 4:e min
  • Efter 5:e defibr: Amiodaron 150 mg IV (3 ml)
  • Rytmövervakad patient + defibrillator direkt tillgänglig: upp till 3 stackade stötar möjliga. De tre stötarna räknas som en när adrenalin och amiodaron ska ges
  • Kvarstående VF efter tre defibrilleringar: kontrollera elektrodernas läge och överväg byte till anterior-posterior placering
Icke-defibrillerbar (PEA/Asystoli)
  • HLR 30:2 i 2 min utan avbrott
  • Adrenalin 1 mg IV direkt → var 4:e min
  • Pulskontroll bara vid organiserad rytm
  • Sök och behandla 4H+4T parallellt

Adrenalin: 1 mg IV/IO = 10 ml av 0,1 mg/ml. Flusha med NaCl.

4H + 4T: reversibla orsaker (behandla parallellt med HLR)
4H: behandla parallellt
  • H1
    Hypoxi: säkra luftväg, FiO₂ 100 %
  • H2
    Hypovolemi: Ringer-acetat 1000 ml >100 ml/min. Blödning → massiv transfusion
  • H3
    Hypo-/hyperkalemi, hypoglykemi. Vid hyperkalemi: calciumglukonat 10 % IV och natriumbikarbonat IV (skild infart eller spolning emellan) + insulin/glukos, doser under Elektrolytrubbningar, Hyperkalemi. Vid hypokalemi: kaliumklorid 20 mmol IV under 2–3 min, därefter 10 mmol under 2 min (ERC 2025). Korrigera samtidigt magnesiumbrist: magnesium 8 mmol IV under 15 min (ERC 2025), i samråd med narkos/IVA eller kardiolog. Vid hypoglykemi: glukos IV
  • H4
    Hypotermi: fortsätt HLR. Under 30 °C: högst 3 defibrilleringar tills temperaturen är över 30 °C, och adrenalin 1 mg IV bara en gång (inte om ECMO-start är nära förestående). 30–35 °C: adrenalin var 6–10 min. Över 35 °C: vanlig algoritm (ERC 2025). Om <30 °C och reversibel: ECMO för uppvärmning. Kontakta IVA tidigt om ECMO och transportera om möjligt direkt till sjukhus med ECMO, även vid risk för hjärtstopp (ERC 2025). Hypertermi: aktiv nedkylning
4T: behandla parallellt
  • T1
    Tamponad: perikardiocentes UL-ledd av den som har kompetensen, larma bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns). Trauma → kirurgjour, akut thorakotomi
  • T2
    Övertryckspneumothorax: larma narkos/IVA och kirurgjour. Nålavlastning i väntan på hjälp, om thorakostomi inte kan göras direkt. Thorakostomi och drän av den som har kompetensen (ERC 2025)
  • T3
    Trombos (LE/STEMI). Misstänkt LE som orsak: trombolys beslutas av teamledaren med bakjour medicin och IVA. Alteplas (Actilyse) 50 mg IV som bolus, vid behov ytterligare 50 mg efter 30 min (ERC 2025). Efter trombolys: fortsätt HLR i minst 60–90 min. STEMI: KAG vid episoder med pulsgivande rytm, kontakta PCI-jour/kardiolog
  • T4
    Toxiner: Giftinformationscentralen 010-456 67 19. Natriumbikarbonat/Intralipid/glukagon beroende på agens, i samråd med GIC
ROSC
Vård efter hjärtstopp (post-ROSC): HLR-rådet 2026 / ERC 2025
  • Reevaluera ABCDE. Kontrollera EKG omgående
  • STEMI/Sgarbossa → KAG akut, kontakta PCI-jour/kardiolog. Kardiogen chock med misstänkt akut koronarocklusion → KAG även utan ST-höjning
  • Ingen ST-höjning och ingen stark misstanke om koronarocklusion: helkropps-DT (hjärna, thorax med lungartärer, buk) före ställningstagande till KAG
  • Syremättnad mål 94–98 % efter hjärtstopp (ERC 2025). Målet är högre än det allmänna målet 92–96 % i ABCDE. Undvik både hyperoxemi och hypoxi
  • Medvetslös patient: narkos/IVA säkrar luftväg, sedering och ventilation med kapnografi. Undvik hyperventilation (mål normokapni)
  • Undvik hypotoni: MAP >60–65 mmHg. Vid behov vätska, noradrenalin och dobutamin i samråd med IVA
  • Temperaturkontroll hos fortsatt medvetslös patient: förebygg feber aktivt, mål ≤37,5 °C i 36–72 h. Värm inte aktivt en patient som är 32–36 °C
  • P-glukos normalisera (4–10 mmol/L)
  • Kontakta IVA för postresusciteringsvård. Neuroprognostisering görs tidigast 72 h efter ROSC (ERC 2025)
Hjärtstopp vid graviditet
  • A-HLR enligt standardalgoritm
  • Under HLR: tryck bukväggen manuellt åt vänster (minska VCI-kompression)
  • Larma gynjour, barnjour (neonatal) och narkos/IVA omedelbart (ERC 2025)
  • Fr.o.m. graviditetsvecka 20: förbered perimortem kejsarsnitt direkt och gör det så snart som möjligt om ROSC uteblir (tidigare riktmärke 4 min). Fortsatt A-HLR

Dyspné: akut bedömning

Ta artärblodgas tidigt. Behandla hypoxi omgående. DS-CRB-65 stödjer val av vårdnivå vid pneumoni.

Livshotande: Övertryckspneumothorax · Epiglottit · Anafylaxi · Status asthmaticus · Massiv LE
Hotad luftväg, uttröttning eller stigande pCO₂: larma narkos/IVA direkt. Epiglottit och annat övre luftvägshinder: larma narkos och ÖNH-jour samtidigt (ÖNH via bakjour medicin där sådan saknas på plats). Övertryckspneumothorax: larma narkos/IVA och kirurgjour, nålavlastning i väntan på hjälp, thorakostomi och drän av den som har kompetensen. Svår astma eller KOL utan svar på behandling: narkos/IVA. Pneumoni med DS-CRB-65 4–6: kontakta IVA. Lungemboli med chock: bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och IVA inför trombolys. Akut hjärtsvikt: stäm av med bakjour medicin; hypoperfusion eller kardiogen chock: bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och IVA.
DiagnosLedtrådarFyndInitial åtgärd
Akut hjärtsviktKänd hjärtsvikt/ischemisk hjärtsjukdom. Benödem, ortopné, nattlig dyspnéKrepitationer, tredje hjärtton, halsvenstas, ödemO₂, furosemid IV, CPAP, nitrater om systoliskt BT >110 mmHg (ESC 2021). Dos enligt lokalt PM. Stäm av med bakjour medicin; kardiogen chock: bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och IVA. Internetmedicin
AstmaexacerbationKänd astma, triggarePipande utandning, sänkt PEF, takypnéInhalerad beta-2-agonist + ipratropium, samt systemisk steroid p.o., eller iv om patienten inte kan svälja. Doser enligt lokalt PM. Svårt eller livshotande anfall: tillkalla narkos/IVA. Internetmedicin
KOL-exacerbationRökanamnes (paketår), ökat/förändrat slem, feberFörlängd utandning, fatformad bröstkorg, cyanosKontrollerad O₂ (mål 88–92 %), bronkdilatation (beta-2-agonist + ipratropium), systemisk steroid, antibiotika vid purulent sputum och samtidigt ökad sputummängd, ökad dyspné eller feber, vid tidigare positiv sputumodling, och alltid vid NIV. Doser enligt lokalt PM. Internetmedicin
LungemboliAkut debut, pleuritsmärta, DVT-riskfaktorerTakykardi, hypoxemi oproportionerligLMH, DT lungemboli. Instabil hemodynamik (högrisk-LE): överväg trombolys (Internetmedicin), kontakta bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och IVA
PneumoniFeber, produktiv hosta, pleuritsmärtaDämpning, krepitationer, RTG-konsolideringVårdnivå enl. DS-CRB-65 (4–6 poäng: kontakta IVA), antibiotika, O₂, vätska
AnemiTrötthet, yrsel, kronisk sjukdomBlek, takykardi, kompensatorisk hyperventilationUtred genes. Transfusion vid Hb under 60–65 g/L, cirkulationspåverkan eller organischemi. Vid ischemiska symtom: sikta på Hb över 100 g/L. Övre GI-blödning har egna gränser (≤70 g/L, ≤80 g/L vid hjärt-kärlsjukdom), se Snabb handläggning
ABG
Blodgas: tolkning
  • pH <7,38Acidos
  • pH >7,42Alkalos
  • pCO₂↑ + acidosRespiratorisk acidos (hypoventilation)
  • HCO₃↓ + acidosMetabol acidos → anjongap = Na−(Cl+HCO₃), norm 12 ± 3 mmol/L
  • pO₂ <8 kPaHypoxemi: åtgärda omgående
  • Laktat >2 mmol/LFörhöjt: hypoperfusion, sepsis. Över 4 mmol/L: laktatacidos
65
DS-CRB-65: pneumoni, svårighetsgrad (SILF 2024)
  • DAllvarlig grundsjukdom (känd hjärtsvikt, lung-, njur-, leversjukdom, neurologisk eller cerebrovaskulär sjukdom, aktuell malignitet)
  • SSpO₂ <90 % vid luftandning
  • CKonfusion (nytillkommen)
  • RAndningsfrekvens ≥30/min
  • BBT syst <90 eller diast ≤60 mmHg
  • 65Ålder ≥65 år
0
Öppenvård
1
Öppenvård eller sjukhusvård
2–3
Sjukhusvård i normalfallet
4–6
Intensivvård bör övervägas
Hypoxi, hög andningsfrekvens, lågt blodtryck, förvirring eller allvarlig grundsjukdom innebär i allmänhet inläggning. Källa: SILF, vårdprogram samhällsförvärvad pneumoni 2024.
N
NIV (non-invasiv ventilation): indikationer
CPAP ger kontinuerligt positivt tryck (rekryterar alveoler). BiPAP ger två trycknivåer och avlastar andningsarbetet samt vädrar ut koldioxid. Starta tidigt vid rätt indikation, i samråd med bakjour medicin och IVA (vårdnivå enligt lokal rutin). Följ noga och ha en plan för eskalering.
  • KOL-exacerbation med respiratorisk acidos: pH <7,35 med pCO₂-stegring trots optimal medicinsk behandling. BiPAP är förstahandsval och minskar behovet av intubation. Ge antibiotika till alla som behöver NIV.
  • Akut kardiogent lungödem: CPAP förbättrar syresättning och andningsarbete snabbt. Komplement till nitrater och diuretika.
  • Överväg vid hypoxemisk svikt hos selekterade patienter, men var vaksam och ha låg tröskel för intubation om ingen snabb förbättring.
!
NIV: kontraindikationer & uppföljning
  • Efter HLR, var försiktig: bröstkompressioner ger ofta revbensfrakturer som kan orsaka pneumothorax. Positivt tryck via CPAP/NIV kan då blåsa upp en pneumothorax till en livshotande övertryckspneumothorax. Auskultera, överväg lungultraljud och uteslut pneumothorax innan du sätter positivt tryck på en thorax som komprimerats.
  • Absoluta/starka kontraindikationer: andningsstillestånd, oförmåga att skydda luftvägen, kraftigt sänkt medvetande, hemodynamisk instabilitet, kräkning/aspiration, ansiktstrauma, odränerad pneumothorax.
  • Följ tätt: kontrollera blodgas efter cirka 1 timme. Förbättrat pH och pCO₂ talar för fortsatt NIV.
  • Ha en plan: om ingen förbättring, eskalera. Bestäm tidigt med bakjour medicin och IVA om patienten är kandidat för intubation eller om NIV är högsta nivå.
  • Ta tidigt ställning till vårdnivå och behandlingsbegränsningar, särskilt hos sköra patienter.
Dyspné är ett symtom med många möjliga orsaker. Kartan visar vägarna från andnöd till hjärtsvikt, lungemboli, KOL, pneumoni och de andra orsakerna. Öppna i Diagnoskartan

Infektion & Sepsis

Antibiotika enligt Strama. Verifiera mot regionala PM.

Sepsis-3: Infektionsmisstanke + ökning med ≥2 SOFA-poäng = sepsis. Septisk chock: vasopressorer + laktat >2 mmol/L trots vätska.
Kontakta bakjour medicin (infektionsjour där sådan jour finns): svårt sjuk patient · septisk chock · meningit · endokardit · nekrotiserande fasciit · recidiv C. difficile · oklar progress. IVA (intensivvårdsjour) vid septisk chock och vid hypotension trots vätska. Strama Nationell (sjukhus)Strama, regionala rekommendationer
qS
qSOFA (inte som enda screeningverktyg)

1 poäng per kriterium. ≥2 poäng: misstänk sepsis och bedöm organdysfunktion (SOFA). Lågt qSOFA utesluter inte sepsis. Screena med NEWS2. NEWS2 ≥5 vid misstänkt infektion: fråga om det är sepsis och agera snabbt. Sepsislarm vid NEWS2 ≥7 eller RETTS röd enligt lokal rutin.

  • Andningsfrekvens ≥22/min
  • Förändrat medvetande (GCS <15 / RLS ≥2)
  • Systolisk BT ≤100 mmHg
1h
Hour-1 Bundle (Surviving Sepsis)
  • Laktat: mät inom 1 h. Vid förhöjt värde: ta om efter 3–4 h (Akut internmedicin)
  • Blododlingar × 2 före antibiotika
  • Antibiotika omedelbart, helst inom 1 h vid hotande eller manifest septisk chock och vid sannolik eller säker sepsis. Inom 3 h endast vid möjlig sepsis utan chock, efter snabb utredning. Empirisk bred täckning
  • Vid systoliskt BT <90 mmHg, MAP <65 mmHg, laktat ≥4 mmol/L eller kapillär återfyllnad >3 sekunder: ge snabbt 1 liter Ringer-acetat, fortsätt vid dåligt kliniskt svar. Riktvärde 30 ml/kg under de första 3 timmarna (Internetmedicin)
  • MAP <65 mmHg trots adekvat vätska: kontakta IVA. Noradrenalin startas i samråd med IVA enligt lokalt PM
Abx
Antibiotika: var rekommendationerna finns
Medicinakuten anger inte preparat eller doser vid infektion. Empirisk antibiotikabehandling styrs av nationella rekommendationer och av regionalt och lokalt PM, och ändras oftare än innehållet här kan följa med. Använd källorna nedan.
Principer som gäller oavsett preparatval: smalna av efter odlingssvar, byt iv till p.o. dag 2–3, ompröva indikationen dagligen och dosjustera vid njursvikt. Ge inte antibiotika vid asymtomatisk bakteriuri, utom hos gravida.
!
Nekrotiserande fasciit: röda flaggor
  • Svår smärta oproportionerlig mot yttre fynd
  • Krepitationer i vävnad: gas = patognomoniskt
  • Snabb progress trots antibiotika, violett/grå missfärgning
  • Bullöst utslag, nekros, anestesi i huden
Kirurgjour och IVA omedelbart, och bakjour medicin (infektionsjour där sådan jour finns). Bredspektrumantibiotika enligt Strama/lokalt PM. Till operation utan dröjsmål. Varje timme räknas.
Från misstänkt sepsis leder trådarna vidare till fokus, komplikationer och differentialdiagnoser. Öppna i Diagnoskartan

Neurologi: akuttillstånd

Tid är hjärna. Trombolys inom 4,5 h, vid 4,5–9 h eller okänd debut efter DT-perfusion. Trombektomi 0–24 h vid central kärlocklusion (DT-perfusion vid debut 6–24 h eller okänd debut).

BE-FAST-positiv: Rädda hjärnan-larm till strokejour enligt lokalt PM. Trombolys beslutas av trombolyskunnig läkare (strokejour). Trombektomi: strokejour eller bakjour medicin enligt lokal rutin, som kontaktar trombektomicentrum enligt Rädda hjärnan-PM. SAB, intracerebral blödning, subduralhematom, epiduralhematom och expansiv cerebellär infarkt: neurokirurg via bakjour medicin. Status epilepticus som inte bryts av bensodiazepin: bakjour medicin (neurolog där sådan jour finns), och förvarna narkos/IVA. Refraktärt status: narkos/IVA. Sänkt vakenhet, RLS 4 eller sämre: fri luftväg och larma narkos/IVA. Meningit: bakjour medicin (infektionsjour där sådan jour finns).
BF
BE-FAST: strokescreen
B, Balance
Plötslig ostadighet?
E, Eyes
Synnedsättning?
F, Face
Facialispares?
A, Arm
Armsvaghet, drift?
S, Speech
Dysartri, afasi?
T, Time
Rädda hjärnan-larm till strokejour enligt lokalt PM
Str
Strokehandläggning
Följ sjukhusets lokala Rädda hjärnan-PM.
  • P-glukos före trombolys. Hypoglykemi kan ge strokeliknande bortfall
  • Antikoagulantia? Kontrollera PK(INR), APT-tid och faktor Xa-aktivitet. Reversering av dabigatran (idarucizumab) inför trombolys efter beslut av strokejour
  • DT-huvud utan kontrast: uteslut blödning
  • DT-angio hjärna + hals (LVO?)
  • BT <185/110 mmHg inför trombolys
  • Trombolys inom 4,5 h (4,5–9 h eller okänd debut efter DT-perfusion): alteplas 0,9 mg/kg (max 90 mg) alt. tenecteplas 0,25 mg/kg (max 25 mg). Beslutet tas av trombolyskunnig läkare, i samråd med strokejour
  • Trombektomi vid LVO, också när trombolys är kontraindicerad: strokejour eller bakjour medicin enligt lokal rutin, som kontaktar trombektomicentrum enligt Rädda hjärnan-PM
  • Temp ≤37,5 °C. Glukos normalisera.
  • Inget heparin/ASA om trombolys planeras, och inte inom 24 h efter trombolys. Trombocythämmare först efter kontroll-DT/MR 22–36 h efter trombolys
NIH
NIHSS: poängsätt fyrkantigt
NIHSS är ett standardiserat och validerat test, 0–42 poäng. Värdet blir bara jämförbart mellan olika undersökare och olika tillfällen om det görs likadant varje gång, så var medvetet fyrkantig:
  • Poängsätt det patienten faktiskt gör.
  • Ta patientens första svar.
  • Gå igenom delmomenten i fast ordning och ändra inte en poäng i efterhand, även om patienten korrigerar sig.
  • Coacha inte. Poängsätt det som syns vid undersökningen, även bortfall från tidigare stroke. Undantag: vid sensibilitet (moment 8) räknas bara känselbortfall från aktuell stroke.
Poängsätt först, tolka sen. Poängen mäter inte hur duktig patienten är utan ger ett reproducerbart mått, så att försämring, förbättring och svar på behandling kan följas över tid.
NIHSS på Internetmedicin
SE
Status epilepticus
  • 0–5 min: Trygg position, O₂, P-glukos, IV-access
  • 5 min: Diazepam 10 mg iv (5 mg/ml, 2 ml) på cirka 2 min, över 75 år 5 mg (1 ml). Alternativt lorazepam 4 mg iv (4 mg/ml, 1 ml). Utan venväg: midazolam 10 mg im (5 mg/ml, 2 ml) eller intranasalt (1 ml i varje näsborre), i andra hand 10 mg buckalt
  • Kvarstående anfall 5 min efter första dosen: upprepa bensodiazepin en gång. Därefter ett av andra linjens läkemedel iv. De är likvärdiga, och levetiracetam är ofta förstahandsval. Kontakta bakjour medicin nu (neurolog där sådan jour finns), och förvarna narkos/IVA om anfallet inte bryts
  • Levetiracetam 60 mg/kg iv, max 4 500 mg (100 mg/ml, 45 ml), på 5–10 min, spätt i 100 ml Ringer-acetat eller natriumklorid 9 mg/ml
  • Natriumvalproat 40 mg/kg iv, max 3 000 mg (100 mg/ml, 30 ml), på 5–10 min. Inte till kvinna i fertil ålder eller vid leversvikt
  • Fosfenytoin 20 mg FE/kg iv, max 1 500 mg FE (50 mg FE/ml, 30 ml), högst 150 mg FE/min. EKG och blodtryck under infusionen och 30 min efter
  • Ge aldrig mer än maxdosen. Ge lägre dos vid hög ålder, njursvikt eller om patienten redan står på preparatet
  • 30 min: Refraktärt → narkos/IVA. Propofol i första hand, därefter tiopental
  • Utred genes: metabola prover, DT hjärna om orsaken inte är känd, toxikologi och LP vid behov
ICH
Intracerebral blödning
  • DT hjärna skiljer blödning från infarkt. Hematomet ökar ofta under första dygnet: följ vakenhetsgraden tätt
  • Antikoagulantia: reversering omgående, preparat enligt lokalt PM, i samråd med strokejour och bakjour medicin (koagulationskonsult där sådan finns)
  • Blodtryckssänkning: mål och preparat i samråd med strokejour och bakjour medicin
  • Neurokirurg via bakjour medicin vid hematom 20 ml eller mer, vakenhetssänkning eller neurologisk försämring, intraventrikulär blödning, blödning i bakre skallgropen eller misstänkt kärlmissbildning
  • Inläggning på strokeenhet eller IVA/IMA efter svårighetsgrad

Källa: Internetmedicin, Stroke akut och Akut internmedicin, Intracerebral blödning.

TIA
TIA
  • Övergående fokala symtom från hjärna eller retina. Hög risk för stroke de närmaste dagarna: TIA inom de senaste 2–3 veckorna utreds akut på sjukhus
  • P-glukos: hypoglykemi kan ge övergående bortfall som liknar TIA
  • DT hjärna först. Trombocythämning startas när DT uteslutit blödning, i samråd med strokejour och bakjour medicin
  • Telemetri minst 24 h för att leta förmaksflimmer
  • Avbilda halskärlen: ultraljud (duplex) av karotiderna vid TIA i karotisområdet, DT-angiografi bland annat vid TIA i vertebrobasilarisområdet (Internetmedicin). Symtomgivande karotisstenos (minst 50 % enligt NASCET): karotiskirurgi inom 1 vecka, senast inom 2 veckor. Kärlkirurg kontaktas i samråd med strokejour och bakjour medicin

Källa: Internetmedicin, TIA och Akut internmedicin, TIA.

RLS
RLS 85: gradera medvetandet först
Dokumentera nivån innan du går vidare till orsak. Gränsen går vid 4.
  • 1: vaken och orienterad
  • 2: slö, vaknar på tilltal eller beröring
  • 3: mycket slö, vaknar först på kraftig stimulering
  • 4: medvetslös, lokaliserar smärta men avvärjer inte
  • 5: medvetslös, drar undan vid smärta
  • 6: medvetslös, böjer stereotypt (dekortikering)
  • 7: medvetslös, sträcker stereotypt (decerebrering)
  • 8: medvetslös, ingen reaktion på smärta
1–3 kontaktbar, 4–8 medvetslös. RLS 4 eller sämre: överväg att säkra luftvägen med intubation, larma narkos/IVA (Läkemedelsboken). Fullständig skala med stimuleringsteknik finns i Poäng & referenstabeller.
Medvetslöshet: AEIOU TIPS
RLS 4 eller sämre, eller sjunkande vakenhet: fri luftväg, larma narkos/IVA (Läkemedelsboken).
A Alkohol
E Epilepsi / Elektrolyter
I Insulin (hypoglykemi)
O Overdos / Opiater
U Uremi
T Trauma / Temp
I Infektion (meningit)
P Psykiatriskt
S Stroke / SAB
Akut neurologi rymmer stroke, blödning, infektion och kramper. Kartan visar hur de skiljs åt och hänger ihop. Öppna i Diagnoskartan

Yrsel

Viktigaste frågan: central (farlig) eller perifer (oftast godartad)?

Varningstecken för central genes: nytillkommen huvudvärk/nackvärk, andra neurologiska symtom, ren vertikal eller riktningsväxlande nystagmus, normalt impulstest vid akut vestibulärt syndrom, ny ensidig hörselnedsättning, bålataxi i sittande (kan inte sitta utan stöd) → handlägg som stroke. Svårt att gå och stå är vanligt även vid vestibularisneurit.
Misstänkt central genes: handläggs som stroke, strokejour enligt Rädda hjärnan-PM (se Neurologi). Stäm av med bakjour medicin när central genes inte kan uteslutas och innan en patient med röd flagga går hem. ÖNH-jour vid svårbedömd perifer yrsel, vestibularisneurit eller terapisvikt.
1
Börja här: klassificera efter tid och trigger
Fråga inte hur yrseln känns. Patienter byter beskrivning när frågan upprepas. Symtomkvalitet är inte tillförlitlig som grund för utredning.
  • När började det, och är patienten yr just nu?
  • Hur länge varar en episod: sekunder, minuter, timmar, kontinuerligt?
  • Vad utlöser det: lägesändring, uppresning, ingenting alls?
  • Vad följer med: hörsel, huvudvärk, nacksmärta, neurologi, palpitationer?
Fyra rutor, varje ruta har sin egen undersökning
  • Kontinuerlig yrsel med nystagmus som pågår nu (akut vestibulärt syndrom): vestibularisneurit eller stroke i bakre cirkulationen. → HINTS + hörsel + gång
  • Korta attacker utlösta av lägesändring: BPPV, ortostatism, central lägesyrsel. → Dix-Hallpike, supine roll test, ortostatiskt prov. HINTS används inte här
  • Spontana attacker, symtomfri nu: vestibulär migrän, Ménière, TIA i bakre cirkulationen, arytmi. → anamnes, riskstratifiering, EKG. Ingen bedside-undersökning har meningsfull sensitivitet här
  • Kronisk yrsel över veckor: PPPD (persisterande postural-perceptuell yrsel), bilateral vestibulopati, läkemedel, polyneuropati. Sällan akut
Uteslut först det icke-vestibulära: presynkope (arytmi, blödning, sepsis, lungemboli, AKS), hypoglykemi, intoxikation, läkemedel. EKG och P-glukos på alla.
H
HINTS: vid akut vestibulärt syndrom (kontinuerlig yrsel med nystagmus)
HINTS används endast vid pågående kontinuerlig yrsel med nystagmus. Vid lägesyrsel eller symtomfri patient ger testet ingen vägledning. Kontinuerlig yrsel utan nystagmus: bedöm i stället hur svår gångostadigheten är (GRACE-3), se HINTS-plus.
  • HI, Head Impulse (vestibulärt impulstest): patologiskt test (korrektionssackad) talar för perifer genes men utesluter inte stroke, eftersom AICA-infarkt kan slå ut labyrinten och ge korrektionssackad. Normalt impulstest vid akut vestibulärt syndrom talar för central genes, vilket är motintuitivt.
  • N, Nystagmus: riktningsbestämd horisontell-torsionell som inte växlar riktning och dämpas av fixation = perifer. Riktningsväxlande blickframkallad, ren vertikal (downbeat/upbeat) eller ren torsionell utan horisontell komponent = central. Perifer nystagmus har normalt en torsionell komponent. Det är den isolerade torsionen som är oroande.
  • TS, Test of Skew (covertest): vertikal inställningssackad (skew) = central
INFARCT-regel: Impulse Normal, Fast-phase Alternating, eller Refixation on Cover Test → misstänk central (stroke).

Källa: Akut internmedicin, Akut vestibulärt syndrom, Internetmedicin, Yrsel och GRACE-3, Acad Emerg Med 2023.

Diktering perifer (benign) HINTS: "Vid akut vestibulärt syndrom ses patologiskt impulstest åt vänster (korrektionssackad), riktningsbestämd horisontell nystagmus som ej växlar riktning, och normalt covertest utan skew. Sammantaget perifert mönster (HINTS benignt), vilket talar emot central genes."

Diktering central (oroande): "Normalt impulstest, riktningsväxlande nystagmus och skew vid covertest. HINTS talar för central genes. Handläggs som misstänkt bakre cirkulationsstroke."
+
HINTS-plus: hörsel och gång
Tips: HINTS ensamt kan missa AICA-infarkter. Lägg till hörselbedömning och gång.
  • Hörsel: viskningstest, Weber, Rinne. Akut ensidig hörselnedsättning tillsammans med akut vestibulärt syndrom är AICA-infarkt tills motsatsen är bevisad. Labyrinten försörjs av a. labyrinthi från AICA. Kalla det inte labyrintit reflexmässigt
  • Gång och bålstabilitet, gradera: grad 0 normal gång · grad 1 lätt ostadighet, klarar tandemgång med svårighet · grad 2 kan gå men behöver stöd · grad 3 kan inte sitta utan stöd (bålataxi)
  • Grad 3 vid akut vestibulärt syndrom är i praktiken aldrig vestibularisneurit. Specificiteten för central genes är mycket hög, men sensitiviteten låg: att patienten kan gå betyder ingenting. Svårt att gå och stå är vanligt även vid vestibularisneurit, det är bålataxi i sittande som talar för central genes
  • Låt alltid patienten gå. Det är det enskilt mest underskattade testet vid yrsel
Bilddiagnostik: normal DT hjärna utesluter inte infarkt i bakre skallgropen. Vid kvarstående klinisk misstanke: stäm av med strokejour och bakjour medicin, lägg in och observera.
F
Frenzels glasögon
  • Tar bort patientens möjlighet att fixera blicken och gör nystagmus tydligare
  • Nystagmus som förstärks när fixation tas bort (med Frenzel) talar för perifer genes. Central nystagmus undertrycks inte lika tydligt av fixation
  • Ren vertikal (downbeat/upbeat), ren torsionell eller riktningsväxlande nystagmus i Frenzel → misstänk central genes
  • Kan också avslöja nystagmus vid lägesyrsel som annars är svår att se
VN
Vestibularisneurit
  • Akut ihållande rotatorisk yrsel, debut sekunder–timmar, duration 1–3 dygn. Illamående, kräkningar
  • Horisontell spontannystagmus (snabb fas mot friska sidan), patologiskt impulstest mot sjuka sidan
  • Inga andra neurologiska symtom, ingen hörselpåverkan. Normalt neurologstatus förutom nystagmus + positiv Romberg
  • Behandling: antiemetika (metoklopramid/ondansetron), vätska iv vid behov. Tidig mobilisering. Passiv vila kontraindicerad
  • Evidens för steroider är oklar. Svårbedömda fall / terapisvikt → kontakta ÖNH-jour
BLY
Benign lägesyrsel (kristallsjuka, BPPV)
  • Korta attacker (sekunder) av rotatorisk yrsel utlösta av lägesförändring. Patienten kan hitta yrselfritt läge
  • Vanligast bakre båggången. Diagnostiseras med Dix-Hallpike
Dix-Hallpike (diagnostik, bakre båggång)
  • Patient sitter, vrid huvudet 45° mot sidan som undersöks
  • Lägg snabbt ner patienten ryggliggande med huvudet lätt bakåtböjt (hängande utanför britskanten)
  • Positivt: uppåtslående torsionell nystagmus efter några sekunders latens, klingar av inom en minut, uttröttbar
  • Upprepa åt andra hållet. Frenzels glasögon gör nystagmus lättare att se
Avläsning, så avgör du om testet är positivt (bakre båggång):
  • Latens: yrsel och nystagmus startar efter några sekunder (inte direkt)
  • Riktning: uppåtslående (mot pannan) + torsionell, snabb fas mot det undre/testade örat (geotrop)
  • Duration: crescendo–decrescendo, klingar av inom en minut
  • Reversering: nystagmus byter riktning när patienten sätts upp igen
  • Uttröttbarhet: svagare svar vid upprepning, diagnostiskt för BPPV
  • Sidan som utlöser kraftigast yrsel = sjuka sidan. Horisontell nystagmus talar istället för lateral båggång
Diktering (exempel): "Dix-Hallpike med huvudet vridet åt höger utlöser efter kort latens en uttröttbar, uppåtslående torsionell nystagmus med snabb fas mot höger, durationen under en minut, förenligt med benign paroxysmal lägesyrsel i höger bakre båggång. Ingen hörselpåverkan. Negativt åt vänster." Vid negativt test: "Dix-Hallpike bilateralt utan framkallad yrsel eller nystagmus."
Epleys manöver (behandling, bakre båggång)
  • Steg 1: Utgå från Dix-Hallpike-positionen (huvud 45° mot sjuka sidan, ryggliggande, huvud lätt bakåt). Ligg kvar cirka 3 minuter efter att yrseln upphört
  • Steg 2: Vrid huvudet 90° mot motsatta (friska) sidan, nacken fortsatt bakåtböjd. Vänta 1–3 minuter
  • Steg 3: Vrid huvud + kropp ytterligare 90° så patienten ligger på friska sidan, blicken snett ned mot golvet. Vänta cirka 3 minuter
  • Steg 4: Sätt upp patienten långsamt med huvudet lätt framåtböjt
  • Upprepa vid behov. Informera om att yrsel kan återkomma. Övningar kan ges för hemmabruk
Den centrala frågan är perifert eller centralt. Kartan kopplar yrseln till både de godartade och de farliga orsakerna. Öppna i Diagnoskartan

Akut buk

Peritonit = kirurgjour omgående. Smärtlindring är inte kontraindicerad, ge den tidigt.

Äldre + ryggsmärta + pulserande bukmassa = misstänk rupturerande AAA. Stabil eller stabiliserad patient: urakut DT av aorta. Instabil: kirurgjour och narkos/IVA på plats, som kontaktar regionens kärlkirurg, utan fördröjning. AAA kan presentera sig som njurkolik.
Kirurgjour vid peritonit, appendicit, ileus, kolangit och perforation. Svår kolangit: kirurgjour, som beslutar om avlastning och kontaktar ERCP-enhet (regionens där egen saknas). Septisk chock: IVA. Pankreatit: kirurgjour (eller bakjour medicin enligt lokal rutin). Organsvikt: IVA. AAA och mesenterialischemi: kirurgjour och narkos/IVA på plats, som kontaktar regionens kärlkirurg. Gynjour vid misstänkt ektopisk graviditet eller ovarialtorsion. Avstängd pyelit, akut avlastning: kirurgjour (urolog där sådan jour finns). Vid GI-blödning: endoskopijour för akut gastroskopi, där sådan saknas via kirurgjour eller bakjour medicin, och IVA och kirurgjour vid påverkad cirkulation. Osäker bedömning eller påverkad patient: stäm av med bakjour medicin.
SL
Smärtlokalisation som vägledning
  • Epigastriet: pankreatit, ulcus, gallväg, hjärtinfarkt (tänk på det), aortadissektion.
  • Höger övre kvadrant: kolecystit, kolangit, leverpatologi, basal pneumoni.
  • Höger fossa: appendicit, ileit, gynekologiskt (ovarialtorsion, ektopisk graviditet), njursten.
  • Vänster fossa: divertikulit, obstipation, gynekologiskt, njursten.
  • Diffus/central: tidig appendicit, mesenterialischemi, ileus, peritonit, AAA, ketoacidos.
  • Flank → ljumske: njursten, men uteslut AAA hos äldre förstagångsfall.
SB
Strukturerad bedömning
  • Anamnes: debut (plötslig vs gradvis), karaktär, vandring, feber, kräkning, avföring/gaser, miktion, senaste mens.
  • Status: palpation (ömhet, släppömhet, défense), tarmljud, bråckportar, per rektum vid indikation.
  • Alltid: graviditetstest hos fertil kvinna, EKG vid epigastralgi, vitalparametrar och NEWS2.
  • Prover: blodstatus, CRP, elektrolyter, njure, lever, lipas, laktat, urinsticka. Blododling vid feber.
  • Peritonit (bukväggsförsvar, släppömhet, tyst buk): kontakta kirurgjour omgående.
TillståndPresentationUtredningHandläggning
AppendicitPeriumbilikal → höger fossa. Feber, illamående. AIR-scoreLPK↑, CRP↑. DT-buk (vuxen)Kirurgjour akut. Fasta. Smärtlindring. Antibiotika preop
KolangitCharcots triad: feber + ikterus + smärta i höger övre kvadrantALAT, ALP, bili↑↑. UL-buk. DTAntibiotika enligt Strama och lokalt PM. Svår kolangit eller utebliven förbättring: kirurgjour, som beslutar om avlastning och kontaktar ERCP-enhet (regionens där egen saknas). Septisk chock: IVA
PankreatitEpigastralgi → rygg. Alkohol/gallsten. KräkningarLipas/amylas >3×ULN. DT-buk vid svår pankreatitIndividualiserad vätskebehandling, smärtlindring, oral näring så snart patienten tål det. Kirurgjour (eller bakjour medicin enligt lokal rutin). Organsvikt (cirkulatorisk påverkan, oliguri eller hypoxi): IVA
IleusKräkningar, uppstoppning, distensionDT-bukV-sond, IV-vätska, elektrolyter. Kirurgjour
NjurkolikKrampaktig flanksmärta, hematuriUrinsticka, DT urinvägsöversikt lågdosNSAID IV/supp. Opioid vid behov. Feber eller cirkulationspåverkan: misstänk avstängd pyelit, akut avlastning: kirurgjour (urolog där sådan jour finns). Urologremiss
GI-blödning övreHematemesis, meläna. Synkope, takykardiHb, koagulation, blodgruppering och bastest. Beställ 2–6 enheter erytrocyter (Internetmedicin)Två grova PVK. Ringer-acetat vid cirkulationspåverkan. Påverkad cirkulation: kontakta IVA och kirurgjour. Grov ventrikelsond. PPI iv. Blod restriktivt: Hb ≤70 g/L, vid hjärt-kärlsjukdom ≤80 g/L (SGF 2023). Reversering av antikoagulantia i samråd med bakjour medicin (koagulationskonsult där sådan finns). Misstänkta varicer: terlipressin och antibiotika före gastroskopin, i samråd med bakjour medicin (gastroenterolog där sådan jour finns). Akut endoskopi bör övervägas vid pågående eller stor blödning, annars gastroskopi inom 24 h. Akut gastroskopi: endoskopijour, där sådan saknas via kirurgjour eller bakjour medicin. Internetmedicin
MesenterialischemiSvår smärta > statusfynd. Äldre, förmaksflimmerLaktat↑ (sent). DT-angio bukKirurgjour och narkos/IVA på plats akut, som kontaktar regionens kärlkirurg. Tidsfönstret är kort
Perforerat ulcusPlötslig svår epigastralgi, brädhård bukFri gas på DT (slätröntgen missar 20–30 %)Kirurgjour akut. Tidig smärtlindring med iv opioid. Fasta, V-sond, vätska, PPI iv. Antibiotika iv efter blododling
KolecystitSmärta i höger övre kvadrant, feber, Murphys teckenUL-buk. CRP↑, LPK↑Antibiotika vid sepsis eller lokal komplikation, kirurgjour. Ofta kolecystektomi
DivertikulitSmärta i vänster fossa, feber, ändrade avföringsvanorCRP↑. DT-bukAntibiotika enligt Strama och lokalt PM vid allvarlig sjukdom. Opåverkad patient: avvakta med antibiotika under övervakning. Kirurgjour vid komplikation
Ektopisk graviditetFertil kvinna, buksmärta, ev. svimning/blödningPos graviditetstest. ULGynjour akut. Instabil: gynjour och narkos/IVA, direkt till operation
Rupturerande AAAÄldre, rygg-/buksmärta, pulserande massa, hypotoniStabil eller stabiliserad: urakut DT av aorta. Instabil: ingen fördröjningKirurgjour och narkos/IVA på plats, som kontaktar regionens kärlkirurg, direkt

Endokrint

Kontrollera P-glukos och blodgas tidigt vid alla endokrina presentationer (Akut internmedicin).

Vid svår DKA: kontakta bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns) och narkos/IVA. Patienten ligger ofta på IVA på grund av insulin-glukosinfusion och behov av tät provtagning och monitorering. Kontakta även bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns) vid HHS eller oklar hyperglykemi. IVA eller MIVA vid pH under 7,0 (Akut internmedicin), och IVA-vård vid allmänpåverkan, cirkulationssvikt, djup acidos, sepsis eller allvarlig elektrolytrubbning (Internetmedicin). Känd njursvikt eller dialys: kalium i samråd med bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns). Addisonkris, tyreotoxisk kris och myxödemkoma: kontakta bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns), och IVA vid cirkulations- eller andningspåverkan.
DKA
Diabetesketoacidos: svårighetsgrad
Lindrig
pH 7,25–7,30 eller
standardbikarbonat 15–18 mmol/L
Måttlig
pH 7,00–7,24 eller
standardbikarbonat 10–14 mmol/L
Svår
pH <7,0 eller
standardbikarbonat <10 mmol/L

Blodketoner >3 mmol/L ingår i definitionen (normalt <0,6). Bedöm utlösande orsak: nydebuterad diabetes, bristande följsamhet, infektion. Misstänkt akut buk: överväg kirurgjour eller gynjour (Internetmedicin). SGLT2-hämmare kan ge ketoacidos med normalt eller lätt förhöjt P-glukos: mät ketoner oavsett glukosnivå. Sätt ut SGLT2-hämmaren tillfälligt.

Rx
DKA-behandling (Internetmedicin)
Vätskeprotokoll (Internetmedicin)
TimmeVätskaTakt
1NaCl 9 mg/ml 1 000 ml1 000 ml/h
2–3Ringer-acetat 1 000 ml500 ml/h
4–11Ringer-acetat 1 000 ml var 4:e timme250 ml/h
  • Kalium (Internetmedicin): eget dropp, 50 mmol kalium i 500 ml NaCl 9 mg/ml, 100 ml/h ger 10 mmol/h. Ges när S-kalium är under 5,2 mmol/L. Första S-kalium över 6,0: vänta. S-kalium under 3,0: IVA och telemetri, 20 mmol/h via CVK. Känd njursvikt med GFR under 30 ml/min, och dialyspatienter: ingen kaliumtillförsel enligt schemat, kalium ges då i samråd med bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns). S-kalium var 1–2 h, mål 4–5 mmol/L
  • Systoliskt blodtryck under 100 mmHg: diskutera IVA. Risk för övervätskning hos äldre och vid hjärt-kärlsjukdom (Internetmedicin)
  • S-kalium under 3,3 mmol/L: vänta med insulin och ge kalium tills S-kalium är över 3,6 mmol/L (Internetmedicin). Gäller patient utan känd njursvikt. Känd njursvikt eller dialys med lågt kalium: kalium och start av insulin i samråd med bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns)
  • Insulininfusion (Internetmedicin): 100 E snabbverkande insulin i 500 ml NaCl 9 mg/ml ger 0,2 E/ml. Spola ut cirka 20 ml innan infusionen kopplas till patienten. Dos 0,1 E/kg/h. Ingen bolusdos. Mål: P-glukos sjunker cirka 4 mmol/L och B-ketoner minst 0,5 mmol/L per timme. Sjunker de inte: kontrollera tillförseln och överväg högre dos i samråd med bakjour medicin. Se Internetmedicin, Diabetesketoacidos. Kalium enligt punkten ovan
  • P-glukos varje timme och S-kalium var 1–2 timmar så länge insulininfusionen pågår (Internetmedicin)
  • P-glukos under 15 mmol/L och kvarstående acidos: fortsätt insulininfusionen och ge glukos 100 mg/ml 125 ml/h parallellt, helst i separat infart. Sikta på P-glukos 10–12 mmol/L så länge B-ketoner är förhöjda (Internetmedicin, Akut internmedicin)
  • Fortsätt ordinarie långverkande insulin sc. parallellt med insulininfusion
  • Avsluta insulininfusion när acidosen är hävd: pH >7,30 och B-ketoner <0,6 mmol/L (bikarbonat >15 mmol/L), och patienten kan äta och dricka
  • Vid övergång till subkutant insulin fortsätter insulininfusionen i cirka 60 min. Subkutana doser: stäm av med bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns) vid behov (Akut internmedicin)
Hyperosmolärt hyperglykemiskt syndrom (HHS)

P-glukos >33 mmol/L + P-osmolalitet >320 mosm/kg utan ketoacidos (Internetmedicin).

  • Vätska (Internetmedicin): NaCl 9 mg/ml eller Ringer-acetat 1 000 ml första timmen. Vid hypotension NaCl 9 mg/ml 1 000 ml på 1–2 timmar tills blodtrycket är stabilt. Därefter, utan hjärtsvikt: timme 2–3 1 000–2 000 ml, timme 4–7 1 000–2 000 ml, timme 8–11 500 ml. Vid hjärtsvikt 250 ml/h, och långsammare även till äldre. Hälften av vätskebristen ersätts de första 12 timmarna, resten under följande 36 timmar
  • Kalium (Internetmedicin): 10–40 mmol per liter vätska (5–20 ml Addex-Kalium 2 mmol/ml per liter) när S-kalium är under 5,5 mmol/L. Ingen kaliumtillförsel enligt schemat vid känd njursvikt eller dialys: kalium i samråd med bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns). Kaliumbristen är ofta större än vid DKA. Över 10 mmol/h kräver hjärtrytmövervakning (nationell vägledning parenteralt kalium 2026)
  • Insulin ges i lägre dos än vid DKA. Sänk P-glukos högst 3 mmol/L per timme: snabbare sänkning ger risk för hjärnödem (Akut internmedicin). Tillsätt glukos när P-glukos är under 15 mmol/L (Internetmedicin). Doser enligt Internetmedicin, HHS.
  • Trombosprofylax med LMWH till mobilisering (dos enligt lokal rutin/FASS).
  • Kontakta bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns). Överväg MAVA eller IVA för övervakning av blodtryck, puls, temperatur och diures (Internetmedicin)
Hypoglykemi: akutbehandling
  • Vaken: 20 g snabba kolhydrater peroralt
  • IV: 30–50 ml glukos 300 mg/ml
  • Kontroll P-glukos efter 15 min. Upprepa vid behov. Vaknar patienten inte inom 5–10 minuter trots P-glukos över 6 mmol/L: leta annan orsak, till exempel intoxikation eller cerebrovaskulär sjukdom. Kvarstående medvetslöshet efter långvarig svår hypoglykemi är indikation för IVA-vård (Akut internmedicin)
  • Om infart saknas: Glukagon 1 mg im. Recidiverande: glukosinfusion 100 mg/ml vid fortsatt risk
  • Utred orsak: insulindosering, intag, njurfunktion, leversjukdom
  • Sulfonylurea (t.ex. glimepirid) eller repaglinid: risk för ny hypoglykemi. Lägg alltid in 1–2 dygn och överväg glukosinfusion. Misstänkt långverkande basinsulin: lägg in (Akut internmedicin, Internetmedicin). Avsiktlig insulinöverdos är ett intensivvårdsfall: kontakta IVA och GIC (Akut internmedicin)
Add
Addisonkris (akut binjurebarkssvikt)
Livshotande. Behandla vid klinisk misstanke. Vänta inte på provsvar. Tänk på det vid oklar cirkulatorisk svikt, hypotoni, hyponatremi + hyperkalemi, hypoglykemi, eller hos patient på kortisonbehandling med akut sjukdom/gastroenterit.
  • Hydrokortison (Solu-Cortef) 100 mg IV (alt. IM om IV-infart saknas) omgående
  • Därefter hydrokortison 100–200 mg per dygn som infusion, sedan nedtrappning i takt med förbättring. Se Internetmedicin, Addisons sjukdom.
  • Riklig isoton vätska: NaCl 9 mg/ml 1 000 ml, sedan efter behov, upp till 5 000 ml NaCl 9 mg/ml och glukos första dygnet (Internetmedicin). Korrigera hypoglykemi (glukos)
  • Ta prover före steroid om möjligt (kortisol, ACTH, Na, K, glukos), men fördröj aldrig behandlingen. Vidare utredning efter kontakt med endokrinolog via bakjour medicin (Akut internmedicin)
  • Identifiera och behandla utlösande orsak (ofta infektion). Följ BT, puls, elektrolyter. Kvarstående cirkulationssvikt trots vätska och hydrokortison: kontakta bakjour medicin och IVA
  • Vid känd binjurebarkssvikt + feber/gastroenterit: samma akutbehandling. Kontakta bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns)
  • Mineralkortikoid (fludrokortison) behövs ej akut så länge högdos hydrokortison ges
Tyr
Tyreotoxisk kris
Livshotande. Klinisk diagnos: symtomen följer inte alltid nivån av fritt T4, och tyreotoxikosen kan vara okänd sedan tidigare. Utlöses av infektion, operation, förlossning, trauma, radiojodbehandling eller annan akut sjukdom.
  • Känn igen: feber, vanligen >38,5 °C och ofta >40 °C. Takykardi (kan vara >140/min), förmaksflimmer, hjärtsvikt, blodtrycksfall. Buksmärta, kräkningar, diarré. Tremor, motorisk oro, delirium, kramper, koma
  • Prover med akutsvar: TSH, fritt T4 och T3. Blod-, lever- och elektrolytstatus, kalcium, CRP, glukos. EKG. Odlingar och lungröntgen vid infektionsmisstanke
  • Vårdnivå: IVA eller MIVA. Kontakta IVA och bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns) direkt vid misstanke
  • Betablockad: propranolol tabl, vanligen 60–80 mg × 4–6. Sikta på puls cirka 90/min. Intravenösa alternativ (esmolol, metoprolol): se källan. Hjärtsvikt, hypotension eller astma: betablockad, och alla iv-alternativ, i samråd med bakjour medicin och IVA
  • Tyreostatika: propyltiouracil 200 mg × 6, alternativt tiamazol. Val av preparat i samråd med bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns)
  • Hydrokortison (Solu-Cortef) 100 mg × 3 IV, eller 300 mg/dygn som infusion
  • Kolestyramin 4 g × 4. Loperamid vid lös avföring, så att tyreostatika tas upp bättre
  • Behandla utlösande infektion. Vid dehydrering: glukos 50 mg/ml med elektrolyter och högt kaloriintag. Vid hjärtsvikt och övervätskning: diuretika
  • Jodlösning ges bara efter beslut av endokrinolog (kontakt via bakjour medicin) och kontakt med endokrinkirurg. Plasmaferes kan övervägas vid kraftig cirkulationspåverkan, i samråd med IVA och bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns)
  • Källa och fullständiga doser: Akut internmedicin, Tyreotoxisk kris.
Tox
Tyreotoxikos på akuten
Uteslut tyreotoxisk kris, som kräver akut inläggning och behandling. Hjärtsvikt kan vara debutsymtom hos äldre.
  • Symtom: hjärtklappning, darrhänthet, svettningar, värmeintolerans, viktminskning trots ökad aptit, frekvent avföring, sömnsvårigheter. Förmaksflimmer hos 10–20 %
  • Prover: TSH och fritt T4. Vid hypertyreos är fritt T4 och/eller fritt T3 förhöjt och TSH <0,1 mE/L. TRAK vid misstänkt Graves sjukdom
  • Orsaker: Graves sjukdom, toxisk knölstruma, tyreoidit (subakut, post partum, tyst), läkemedel (amiodaron, jodkontrast, litium, interferon, immunhämmare)
  • Symtomlindring kan som regel påbörjas direkt: propranolol 20–40 mg × 3–4 eller metoprolol 50–100 mg × 1–2. Hjärtsvikt, hypotension eller astma: betablockad i samråd med bakjour medicin
  • Tyreostatika vid Graves sjukdom: remiss till endokrinolog eller medicinmottagning med förtur. Uppföljning inom 1–2 veckor
  • Graviditet eller post partum: bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns) i samarbete med gynjour. Börja med propranolol
  • Misstänkt oftalmopati: akut remiss till ögonläkare. Rökstopp
  • Tyreotoxisk periodisk paralys: uttalad hypokalemi och muskelsvaghet, framför allt hos män från Sydostasien
  • Källa: Akut internmedicin, Tyreotoxikos. Fördjupning: Internetmedicin, Hypertyreos.
Myx
Myxödemkoma
Sällsynt komplikation till långvarig, uttalad hypotyreos. Utlöses av infektion, utsatt eller ej taget Levaxin, stroke, hjärtsvikt, operation, GI-blödning, kyla och sederande läkemedel, särskilt opioider.
  • Känn igen: sänkt medvetandegrad, hypotermi, hypotension, bradykardi, hypoventilation och hypoxi, hyponatremi, hypoglykemi. EKG med små QRS-utslag och flacka T-vågor
  • Prover: TSH, fritt T4, fritt T3 och TPO-antikroppar. Blod-, elektrolyt-, koagulations- och leverstatus, kalcium, CRP, glukos, CK, blodgas, kortisol. Odlingar vid behov. EKG
  • Ofta krävs intensivvård: kontakta IVA och bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns) tidigt. Andningsunderstöd kan behövas: enbart syrgas ger risk för ökad hyperkapni. EKG- och blodtrycksövervakning. Överväg trombosprofylax
  • Hydrokortison (Solu-Cortef) 100 mg IV som bolus, därefter 50 mg IV var 6:e timme (eller 200 mg/dygn som infusion). Trappas ut när kortisolsvikt uteslutits
  • Levotyroxin IV 200–400 µg första dygnet, därefter 50–100 µg × 1 tills patienten kan svälja tabletter. Den lägre dosen vid låg vikt, hög ålder eller hjärtsvikt. Hydrokortison ges före eller samtidigt med levotyroxin. Levotyroxin iv ges i samråd med bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns)
  • Hypotermi behandlas med långsam uppvärmning. Risk för övervätskning. Långsam läkemedelsmetabolism: minimera övriga läkemedel
  • Antibiotika vid misstänkt infektion
  • Källa: Akut internmedicin, Myxödemkoma.

Elektrolytrubbningar

Natrium, kalium, kalcium, magnesium och fosfat. Akut internmedicin och Internetmedicin.

Eskalering: svår eller symtomgivande elektrolytrubbning (kramper, medvetandepåverkan, arytmi, EKG-förändringar): kontakta bakjour medicin. Hyperton NaCl, kalium via CVK eller tät monitorering: IVA. Dialysbehov, och kalium vid känd njursvikt eller dialys: bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns).
Hyponatremi
Korrigera långsamt vid kronisk hyponatremi (48 timmar eller längre, eller okänd duration). Mål första dygnet: höj S-Na 4–6 mmol/L, i riskgrupp högst 4 mmol/L (kvinnor, alkoholberoende, malnutrition, hypotension, ökad diures efter behandlingsstart, Na <120 mmol/L). Överskrid aldrig 6 mmol/L per dygn (SEF 2024, Internetmedicin). För snabb korrigering → osmotisk demyelinisering (central pontin myelinolys), irreversibelt. Kontakta bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns).
Svårighetsgrad & symtom
  • Lindrig 130–135 · måttlig 125–129 · svår <125 mmol/L
  • Svåra symtom: kräkningar, medvetandepåverkan, kramper → akut behandling oavsett nivå
Handläggning
  • Bedöm volymstatus (hypo-/eu-/hypervolem). Den styr utredning och behandling
  • Prover: S-Na, S/U-osmolalitet, U-Na, TSH, kortisol. Bedöm läkemedel (tiazider, SSRI, karbamazepin)
  • Svår symtomatisk (kramper/medvetslöshet): hyperton NaCl 3 %, 100 ml IV under 20 min, kan upprepas 1–2 gånger med 15–20 min mellanrum (SEF 2024). Följ lokalt PM, tät kontroll. Hyperton NaCl ges i samråd med bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns) och IVA
  • Hypovolem: isoton NaCl. Euvolem (ofta SIADH): vätskerestriktion. Hypervolem: loopdiuretika vid vattenöverskott och behandla grundsjukdomen
  • Följ S-Na tätt (varje till varannan timme initialt, minst två gånger första timmen efter bolus). Dokumentera korrigeringstakt
  • För snabb stigning: minska eller stoppa natriumtillförseln och kontakta bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns). Natriumfri vätska, och desmopressin vid hög diures, kan behövas för att bromsa stegringen (Internetmedicin, SEF 2024)
Hypernatremi
Kronisk hypernatremi (över 24 timmar eller okänd duration): sänk S-Na långsamt, högst 0,5 mmol/L per timme och 8–10 mmol/L per dygn. För snabb sänkning ger hjärnödem (Internetmedicin).
  • Definition: S-Na över 145 mmol/L. Neurologiska symtom vid S-Na 150–160 eller högre: förvirring, nedsatt vakenhet, muskelsvaghet, kramper
  • Orsak oftast vattenbrist: äldre, nedsatt törst eller vakenhet, feber, kräkningar, diarré, osmotisk diures, loopdiuretika, litium, diabetes insipidus
  • Chock eller grav hypovolemi: först NaCl 9 mg/ml 1 000–2 000 ml på 1–2 timmar
  • Därefter vatten per os eller via sond om möjligt. Annars hypoton vätska, till exempel glukos 50 mg/ml med natrium 40 och kalium 20 mmol/L. Extra försiktighet vid hjärt- eller njursvikt
  • Akut uppkommen hypernatremi (under 24 timmar, till exempel iatrogen natriumtillförsel): snabbare korrigering
  • Behandla orsaken: sänk feber, korrigera hyperglykemi och hyperkalcemi, sätt ut diuretika. Följ S-Na tätt. Central diabetes insipidus behandlas med desmopressin (Internetmedicin), i samråd med bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns). Neurologiska symtom eller svår hjärt- eller njursvikt: stäm av vätskeplanen med bakjour medicin
Hyperkalemi
P-K över 6,5 mmol/L och/eller EKG-förändringar: ge akut behandling under hjärtrytmövervakning samtidigt som du utreder. Vid P-K över 6,5 mmol/L: telemetri och dubbla infarter. Ta EKG omgående: tidigt toppiga T-vågor och kort QT, senare breddökat QRS, utplånad P-våg och sinusvågsmönster. EKG förutsäger inte kaliumnivån. Kontakta bakjour medicin vid P-K över 6,5 mmol/L eller EKG-förändringar.
  • P-K över 5,6 mmol/L är hyperkalemi. Opåverkad patient utan EKG-förändringar: uteslut falskt förhöjt värde (hemolys, lång stas, ansträngning vid provtagningen, uttalad leukocytos eller trombocytos). Ta om provet eller mät S- och P-kalium samtidigt (Internetmedicin)
  • Calciumglukonat 10 % 10 ml IV under 2–3 min vid EKG-förändringar. Effekten varar 20–30 min. Dosen kan upprepas (Internetmedicin). Skyddar hjärtat men sänker inte K (Akut internmedicin). Digitalisbehandlad patient: kalcium iv kan förvärra digitalisintoxikation. Vid intoxikation ges digitalisantidot. Handlägg enligt Internetmedicin i samråd med GIC och bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns)
  • Insulin-glukos: 10 E snabbverkande insulin IV som bolus + 25 g glukos (50 ml glukos 50 % eller 250 ml glukos 10 %). Flyttar K in i cellerna. Skör patient, kronisk njursjukdom eller dialys: 5 E insulin + 25 g glukos kan övervägas. P-K efter 30–60 min, sedan minst varje timme i 4–6 h. Kapillärt P-glukos var 30:e minut i 2 h, sedan minst varje timme upp till 6 h, längre vid njursvikt eller hög insulinkänslighet. Överväg glukos 10 % 50–100 ml/h i 4–5 h om P-glukos före behandlingen är under 7 mmol/L eller vid hög hypoglykemirisk (Internetmedicin)
  • Beta-2-stimulerare: vid akuta tillstånd terbutalin 0,5 mg IV eller subkutant. Annars salbutamol 10–20 mg i nebulisator. Maxeffekt ofta efter 60–90 min. Ge gärna tillsammans med insulin-glukos för additiv effekt (Internetmedicin)
  • Uttalad metabol acidos: överväg natriumbikarbonat 100 ml IV under 5–15 min, med försiktighet (Internetmedicin). Lösningen är 50 mg/ml (Akut internmedicin). Effekten är måttlig och långsammare än insulin-glukos och beta-2-stimulerare. Aldrig i samma infart som calciumglukonat (Internetmedicin)
  • Eliminera: furosemid 40 mg IV hos njurfriska, ingen snabb effekt. Lokelma 10 g × 3 dagligen p.o. tills normokalemi, effekt efter cirka 1 timme. Lokelma innehåller natrium och kan ge ödem: följ vätskestatus och blodtryck. Ge andra perorala läkemedel 2 h före eller efter. Alternativ: patiromer (Veltassa) 8,4 g p.o. dagligen, effekt efter 4–7 h. Resonium rekommenderas inte rutinmässigt (risk för tarmischemi och nekros). Det ges, 15 g × 3–4 dagligen p.o., via sond eller rektalt, bara vid allvarlig hyperkalemi när annan behandling inte fungerat eller inte finns. Kaliumbindare ersätter inte akutbehandlingen (Internetmedicin)
  • Avancerad njursvikt med oligo- eller anuri: samma behandling, men överväg akut dialys. Kontrollera residualurin. Dialys bedöms i samråd med bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns) (Internetmedicin)
  • Behandla orsaken. Sätt ut bidragande läkemedel: ACE-hämmare, ARB, kaliumsparande diuretika (spironolakton, eplerenon, amilorid), NSAID, trimetoprim, heparin, kaliumtillskott. Prover: P-glukos (uteslut ketoacidos), kreatinin, urea, Na, Ca och blodgas. Riktat efter klinik: Hb, LPK, TPK, CK, LD, kortisol (Internetmedicin)
Hypokalemi
Svår hypokalemi (K <2,5–3,0) ger arytmirisk. Ta EKG (U-vågor, ST-sänkning, förlängd QT). Korrigera samtidigt lågt magnesium, annars är det svårt att höja kalium.
  • Lätt (3,0–3,4 mmol/L): peroral substitution (Kaleorid), översyn av orsak
  • Svår/symtomatisk hypokalemi: kaliumsubstitution (peroral eller IV under telemetri) enligt Internetmedicin, Hypokalemi.
  • Magnesiumsulfat IV vid samtidig hypomagnesemi eller terapisvikt
  • Kontrollera K tätt under substitution. Telemetri vid svår hypokalemi. Infusion över 10 mmol/h kräver telemetri och CVK (Internetmedicin): stäm av vårdnivå med bakjour medicin eller IVA
  • Orsaker: diuretika, GI-förluster (kräkning/diarré), refeeding, alkalos, hyperaldosteronism
Hyperkalcemi
Hyperkalcemisk kris: joniserat Ca >1,7 mmol/L eller P-Ca >3,4 mmol/L. Skärpt övervakning: kontakta bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns).
  • Definition: joniserat Ca >1,33 mmol/L. P-Ca (totalt) >2,5 mmol/L används ofta för screening. Joniserat Ca är säkrare än albuminkorrigerat Ca.
  • Måttlig: törst, polyuri, illamående, förstoppning, trötthet, muskelsvaghet, nedstämdhet.
  • Svår: huvudvärk, kräkningar, konfusion, dehydrering, arytmi, koma, njursvikt.
  • Rehydrering med NaCl 9 mg/ml, 3 000–6 000 ml första dygnet vid 70 kg. Volymen anpassas efter grad av dehydrering, hjärt- och njurfunktion.
  • Prover så snart som möjligt efter rehydrering (Internetmedicin): joniserat eller korrigerat kalcium, albumin, kreatinin, PTH, fosfat och 25-hydroxivitamin D. PTH kan bli missvisande lätt förhöjt vid dehydrering eller sänkt njurfunktion.
  • Svår hyperkalcemi och kris: kalcitonin efter rehydrering, bisfosfonat (zoledronsyra eller pamidronat) när patienten är rehydrerad. Bisfosfonatens effekt kommer inom 2–3 dygn. Doser enligt Akut internmedicin, Hyperkalcemi och Internetmedicin, Hyperkalcemi. Bisfosfonat rekommenderas inte vid eGFR under 35. Starkt nedsatt njurfunktion (Akut internmedicin): behandling och eventuell dialys i samråd med bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns).
Hypokalcemi
Symtom kommer ofta först vid joniserat Ca <1,0 mmol/L. Svåra fall: laryngo- och bronkospasm, generaliserade kramper.
  • Definition: joniserat Ca under nedre referensvärdet 1,15 mmol/L.
  • Tetani: stickningar runt munnen, i tungan, fingrar och fötter, karpopedala spasmer, kramp i ansiktsmuskler.
  • Calciumglukonat 10 % (0,226 mmol/ml): 10–20 ml spätt i NaCl 9 mg/ml eller glukos 50 mg/ml, långsamt IV under 5 minuter.
  • Upprepas vid joniserat Ca <0,8 mmol/L tills patienten är symtomfri, under kontroll av hjärtfrekvens och vid behov EKG-övervakning.
  • Magnesiumbrist kan ge hypokalcemi. Kontrollera magnesium.
  • Mer: Akut internmedicin, Hypocalcemi, Internetmedicin, Hypokalcemi.
Hypomagnesemi
Lågt kalium följs ofta av lågt magnesium. Oftast symtomfritt. Svårare fall: muskelsvaghet, kramper, ryckningar, förstärkta reflexer, takyarytmier.
  • Definition: P-Mg under 0,7 mmol/L (normalt 0,75–1,25). Kontrollera Mg och Ca vid K under 3,0 mmol/L och vid alkohol, diarré eller diuretika
  • Peroralt: magnesiumhydroxid (Emgesan) 250 mg (10 mmol), 1–2 tabletter 2 gånger dagligen
  • Infusion: Addex-Magnesium 1 mmol/ml, 20–40 ml (20–40 mmol) per dygn i elektrolyt- eller glukoslösning
  • Ge Addex-Magnesium även vid normalt P-Mg vid misstänkt Wernicke, digitalisförgiftning eller K under 2,5 mmol/L (Akut internmedicin)
Hypofosfatemi
Svår brist ger muskelsvaghet, andningssvikt, rabdomyolys, hemolys, hjärtsvikt och arytmier. Tänk på det vid refeeding, alkohol, DKA-behandling och intensivvård.
  • P-fosfat 0,3 mmol/L eller lägre, eller symtom: Glycophos 1 mmol/ml, 20 ml i 500–1 000 ml glukos 50 mg/ml eller NaCl 9 mg/ml. Ge 20–40 mmol per dygn, högst 3 mmol/h
  • P-fosfat 0,3–0,6 mmol/L och misstänkta symtom: peroralt om möjligt, 30–80 mmol per dygn fördelat på 3 doser (Akut internmedicin)
  • Följ kalcium vid fosfattillförsel (Internetmedicin)
Elektrolytrubbningar och endokrina kriser hänger tätt ihop. Kartan visar kopplingarna mellan dem. Öppna i Diagnoskartan

Intoxikation

Alltid ABCDE först. Behandla patienten och ring Giftinformationscentralen tidigt.

ABCDE: se avsnittet ABCDE. Säkra luftväg/andning/cirkulation före allt annat. Mät P-glukos, ta EKG (QRS/QT), blodgas. Vid medvetslöshet tänk även AEIOU TIPS (se Neurologi).
Giftinformationscentralen (GIC, läkare): 010-456 67 19. Ring tidigt och frikostigt. Behandlingsråd: Giftinformationscentralen, för vårdpersonal. Vid svårt sjuk/medvetslös/instabil patient: kontakta narkos/IVA.
!
Generellt omhändertagande
  • ABCDE, monitorering, IV-access. P-glukos, EKG, blodgas, temp
  • Anamnes: preparat, mängd, tidpunkt, blandintox? Alkohol? Suicidavsikt?
  • Prover: blodstatus, elektrolyter, krea, leverstatus, PK-INR, paracetamol (rutin vid oklar intox), etanol, ev. tox-screening urin
  • Aktivt kol 25–50 g om patienten själv kan dricka kolet, annars via ventrikelsond hos intuberad patient: inom 1 h efter intag av vätska och 2 h efter tabletter. Vissa preparat har längre gräns, till exempel paracetamol 4 h (se nedan). Kol binder dåligt järn, litium, kalium, etanol och metanol. Diskutera med GIC. Se Giftinformationscentralen, Medicinskt kol.
  • Identifiera toxidrom (opioid, sedativt, sympatomimetiskt, antikolinergt). Antidot vid indikation, val och dos i samråd med GIC
  • Suicidriskbedömning + psykiatrikonsult när somatiskt stabil
Pcm
Paracetamol
Förrädiskt: ofta symtomfri första dygnet. Leverskada debuterar efter 1–1,5 dygn. Acetylcystein inom 8–10 h ger nära fullständigt leverskydd.
  • S-paracetamol tas 4 h efter intag (tidigare prov ej tolkbart). Vid okänd tidpunkt: ta vid ankomst
  • Depot (Alvedon 665 mg): nytt prov efter 2 timmar och även 12 och 18 timmar efter intag
  • Aktivt kol om toxisk dos (≥10 g eller ≥200 mg/kg) tagits mindre än 4 h före ankomst. Ny dos efter 2–4 h vid depot eller över 30 g (Giftinformationscentralen 2026)
  • Behandlingsgräns (icke-depot): S-paracetamol >1000 µmol/L vid 4 h, >700 vid 6 h, >500 vid 8 h, >350 vid 10 h
  • Riskpatient eller depotpreparat: lägre gränser, >650 µmol/L vid 4 h, >450 vid 6 h, >325 vid 8 h, >230 vid 10 h. Riskpatient: svält eller malnutrition, dehydrering, leversjukdom, kronisk alkoholöverkonsumtion, gastric bypass, enzyminducerande läkemedel som fenobarbital och isoniazid (Giftinformationscentralen 2026)
  • Vid osäker tidpunkt eller om prov ej kan analyseras: starta acetylcystein direkt i väntan på svar. Detsamma vid misstänkt toxisk dos när S-paracetamol inte kan fås inom 8 h efter intag (Giftinformationscentralen 2026)
  • Acetylcystein (Acetylcystein/Mucomyst) IV: startdos 200 mg/kg i 500 ml glukos 50 mg/ml eller NaCl 9 mg/ml under 4 h, därefter 6,25 mg/kg/h i minst 16 h. Vid vikt över 100 kg doseras för 100 kg. Följ GIC/lokalt schema
  • Depotpreparat (Alvedon 665 mg) eller massiv dos: underhållsdosen ska dubbleras. Ring GIC
  • Mycket hög koncentration (>2000 µmol/L vid 4 h eller >1400 vid 6 h): högre acetylcysteindos kan bli aktuell och dialys kan övervägas, ring GIC. Vid svår leverpåverkan: kontakta GIC och bakjour medicin (gastroenterolog där sådan jour finns), som kontaktar transplantationsenhet. Följ PK-INR, ASAT/ALAT, laktat. Källa: Giftinformationscentralen, Paracetamol.
Opi
Opioider / opiater
  • Toxidrom: mios (små pupiller), andningsdepression, sänkt medvetande
  • Prioritera andningen: assistera ventilation vid behov (mask/blåsa)
  • Naloxon 0,1–0,4 mg IV, upprepa vid behov och titrera till tillfredsställande spontanandning. Därefter IM ca 0,8 mg. IM/intranasalt om IV saknas. Högre doser kan behövas vid metadon eller fentanyl
  • Kort halveringstid på naloxon: risk för recidiv av andningsdepression, särskilt vid långverkande opioider (metadon) och depotpreparat. Övervaka länge, ev. naloxoninfusion i samråd med GIC. Se Giftinformationscentralen, Naloxon vid opioidförgiftning.
  • Försiktig titrering hos opioidberoende (abstinens). Kontakta narkos/IVA vid behov
Bzd
Bensodiazepiner
  • Toxidrom: sänkt medvetande, sedering, oftast bevarad andning vid ren bensodiazepinintoxikation
  • Vanligen stödjande behandling (observation, fri luftväg, andningsstöd). Antidot behövs sällan
  • Flumazenil endast i utvalda fall. Undvik vid blandintox (särskilt med TCA eller vid krampbenägenhet/beroende: risk för kramper/arytmi). Diskutera med GIC före
  • Var observant på dold blandintox. Ta paracetamol. Källa: Giftinformationscentralen, Bensodiazepiner.
Mix
Blandintoxikation
  • Vanligt vid suicidförsök. Anta blandintox tills motsatsen är bevisad
  • Ta alltid paracetamol även vid till synes ren intox av annat
  • EKG: QRS-breddning (TCA → natriumbikarbonat), QT-förlängning
  • Var försiktig med antidoter som kan demaskera kramp/arytmi (flumazenil) vid blandintox
  • Ring GIC 010-456 67 19 för samlad bedömning. Instabil → narkos/IVA
Orm
Huggormsbett (Vipera berus)
  • Immobilisera biten extremitet, högläge, lugn patient. Markera svullnadsfront och följ förloppet
  • Observera minst 6–8 h (vuxna), barn i regel minst 24 h. Reaktion kan komma fördröjt. Helt utan lokal- och allmänsymtom (torrbett): kan gå hem efter 2 h. Barn/gravida: lägre tröskel för inläggning
  • Symtom: lokal svullnad/smärta, illamående, buksmärta, hypotoni, GI-symtom, i svåra fall chock/koagulationspåverkan
  • Prover: blodstatus, krea, CK, koagulation. EKG. Följ LPK (stiger ofta), trombocyter
  • Antiserum (Viperfav, 1 ampull à 4 ml i 100 ml NaCl på 60 min) vid systemreaktion eller progredierande lokalreaktion ≥10 cm. Ring GIC före
  • Undvik NSAID (blödningsrisk). Smärtlindra. Tetanusskydd. Antibiotika endast vid infektionstecken
  • Källor: Giftinformationscentralen, Huggorm och Internetmedicin, Ormbett.
TCA
Tricykliska antidepressiva (TCA)
  • Allvarlig förgiftning: koma, kramper, hypotension, arytmier och antikolinerga symtom (stora pupiller, takykardi, torr varm hud, urinretention). Intag över 1 g de senaste 6–8 timmarna: telemetri eller IVA även om patienten är vaken och EKG är normalt
  • Upprepade EKG: QRS-bredden speglar svårighetsgraden. QRS över 100 ms ger hög risk för kramper, över 160 ms risk för ventrikulära arytmier
  • Breddökat QRS och cirkulatorisk påverkan: natriumbikarbonat 50 mg/ml 200 ml iv under 10 minuter. Ring GIC
  • Kramper eller oro: diazepam 5–10 mg iv, upprepa vid behov. Undvik acidos och hypoventilation: låg tröskel för intubation, kontakta narkos/IVA
  • Hypotension: vätska iv i första hand, vasopressor eller inotropi i samråd med GIC och IVA. Undvik flekainid, kinidin, betablockerare och kalciumantagonister (Internetmedicin)
  • Arytmiövervakning minst 8 timmar efter intaget. Vid breddökat QRS: fortsätt till minst 12 timmar efter att EKG normaliserats. Allvarlig förgiftning: IVA (GIC, Akut internmedicin). Se Giftinformationscentralen, Tricykliska antidepressiva.
Li
Litium
  • Kronisk förgiftning (dehydrering, nedsatt njurfunktion) ger allvarliga symtom redan vid P-litium 2–3 mmol/L. Akut överdos hos den som inte står på litium ger sällan svåra symtom trots högt värde
  • Symtom: tremor, rastlöshet, nystagmus, konfusion, illamående, kräkning, diarré. Svår förgiftning: kramper, koma, hypotension. Förloppet kan ta flera dygn
  • Åtgärd: sätt ut litium. Ringer-acetat med kaliumtillsats efter behov. Sikta på P-Na 140–145 mmol/L och diures 100–150 ml/h. Forcerad diures anses kontraindicerad. Kol binder inte litium
  • Hemodialys i samråd med GIC och bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns): P-litium över 5 mmol/L, eller över 2,5 mmol/L med njursvikt eller neurologiska symtom. P-litium över 1 mmol/L med symtom: diskutera med GIC och bakjour medicin
  • P-litium var 4:e till 8:e timme (Akut internmedicin)
ASA
Salicylat
  • Bild: hyperventilation med respiratorisk alkalos, senare metabol acidos. Tinnitus, hörselnedsättning, yrsel, svettning, illamående, kräkning, hypertermi, förvirring. Hypokalemi är regel, hypoglykemi förekommer
  • Prover: P-salicylat var 4:e timme tills värdet sjunker. Blodgas med elektrolyter och glukos. PK-INR
  • Åtgärd: upprepat kol, 50 g först och sedan 12,5 g varannan timme. Glukos 50 mg/ml med elektrolyter, 3 000–4 000 ml per dygn. Håll P-glukos strax över normalvärdet. Konakion 10 mg iv om PK-INR över 2,0
  • Urinalkalinisering kan övervägas efter samråd med GIC. Den kan förvärra hypokalemin
  • Hemodialys i samråd med GIC och bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns) övervägs vid P-salicylat över 5,5 mmol/L och ges vid över 7,3 mmol/L med metabol acidos. Medvetandepåverkan och stigande pCO₂: respirator (IVA). Ring GIC (Akut internmedicin)
MeOH
Metanol och etylenglykol
  • Misstänk vid metabol acidos med högt anjongap och högt osmolalitetsgap. Metanol: dimsyn och synpåverkan. Etylenglykol: berusning, sedan acidos, hypokalcemi och njursvikt. Samtidigt etanolintag fördröjer symtomen
  • Prover: upprepade blodgaser med laktat, etanol, metanol och etylenglykol (om tillgängligt), osmolalitet, elektrolyter, kalcium, kreatinin
  • Antidot: fomepizol eller etanolinfusion, dos enligt GIC. Natriumbikarbonat 50 mg/ml 200 ml iv vid metabol acidos, kan upprepas. Metanol: även folinsyra 100 mg × 6 iv vid acidos
  • Hemodialys i samråd med GIC och bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns): metanol vid BE under −15 eller synpåverkan. Etylenglykol vid P-etylenglykol över 20 mmol/L, eller pH under 7,3 med BE under −14, anjongap eller osmolalitetsgap över 25, kreatininstegring eller oliguri
  • Ring GIC tidigt. Kontakta IVA vid påverkad patient (Akut internmedicin)
Mf
Metformin
  • Laktatacidos med hög dödlighet om behandlingen dröjer. Vanligast är ansamling vid vanlig dos när njurfunktionen akut försämras. Efter överdos hos metforminbehandlad med nedsatt njurfunktion kan acidosen komma sent, 10–20 timmar efter intaget
  • Prover: blodgas med laktat (pH kan vara normalt i lindriga fall), elektrolyter, kreatinin, glukos
  • Åtgärd: sätt ut metformin. Ringer-acetat, cirka 2 000 ml de första timmarna efter hydreringsgrad, njurfunktion och diures. pH under 7,0: natriumbikarbonat 50 mg/ml 200 ml iv under 30 minuter. Ofta IVA vid laktat över 5 mmol/L
  • Hemodialys i samråd med bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns) vid pH under 7,0 som inte svarar på behandling, laktat över 15 mmol/L eller laktat över 5 mmol/L som stiger. Diskutera med GIC (Akut internmedicin)
BB
Betablockerare och kalciumantagonister
  • Bild: bradykardi och blodtrycksfall, som kan leda till hjärtsvikt och, vid betablockerare, kardiogen chock. Blandförgiftning med båda grupperna är särskilt farlig. Betablockerare kan ge hypoglykemi, kalciumantagonister typiskt hyperglykemi. Kalciumantagonister i depotform kan ge symtom först efter 12–24 timmar
  • Atropin mot bradykardi. Hypotension trots vätska: dobutamin vid betablockerare och noradrenalin vid kalciumantagonister, och högdos insulin-glukos läggs till om hypotensionen består. Inotropi, vasopressor och högdos insulin i samråd med GIC och IVA
  • Glukagon vid hypotension och bradykardi av betablockerare, kalciumglukonat iv vid kalciumantagonister, båda i samråd med GIC
  • Övervakning: symtomfri patient 6 timmar efter betablockerare, 8 timmar efter depotberedning och 12 timmar efter sotalol. Efter kalciumantagonist i depotform minst 24 timmar
  • Ring GIC. Kalciumantagonist med allvarlig cirkulationspåverkan: larma IVA. Källa: Akut internmedicin, Betablockerare.
Dig
Digoxin
  • Bild: illamående, kräkningar, synrubbningar (dimsyn, gulgrönseende), omtöckning och alla typer av arytmier, hos hjärtfriska framför allt bradyarytmi. Kronisk förgiftning är vanligare och oftast lindrigare. Hypokalemi, hypotyreos och njursvikt kan bidra
  • Hyperkalemi vid akut förgiftning speglar svårighetsgraden. Korrigera elektrolytrubbningar (kalium, magnesium). Kalcium iv kan övervägas vid livshotande hyperkalemi när antidot saknas, i samråd med GIC
  • Antidot, digoxinspecifika antikroppar (DigiFab): vid taky- eller bradyarytmi, hjärtsvikt, chock, hyperkalemi (över 5 mmol/L utan annan förklaring) eller progredierande CNS-symtom. Dos i samråd med GIC. Kalium sjunker snabbt efter antidot, och P-digoxin efter antidot visar falskt högt värde
  • Atropin vid bradykardi och AV-block. Pacemaker vid indikation, även om antidot givits: bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och narkos. Elkonvertering bara på vitalindikation. Källa: Akut internmedicin, Digoxin.
CO
Kolmonoxid
  • Misstänk vid huvudvärk, illamående, yrsel eller medvetandepåverkan, i grupp eller vid brand. Vanlig pulsoximeter visar falskt normalt: mät COHb i blodgas. EKG, och infarktmarkörer vid misstänkt hjärtpåverkan
  • 100 % syrgas direkt med tättslutande mask, vanligen minst 6 timmar (tills COHb är under 5 %), gravida 12 timmar. CPAP eller NIV kan användas, i samråd med bakjour medicin och IVA (Akut internmedicin)
  • Medvetslöshet eller kramper: intubation och ventilation med 100 % syrgas, larma narkos/IVA
  • Brandrök: tänk samtidig cyanidförgiftning (laktatacidos), ring GIC. Hyperbar syrgas övervägs vid medvetslöshet, neurologi eller grav förgiftning, och graviditet innebär särskild risk: kontakta GIC. Källor: Internetmedicin, Kolmonoxidförgiftning, Akut internmedicin, Kolmonoxid.
Vid all osäkerhet: ring Giftinformationscentralen 010-456 67 19. Vid påverkad/instabil patient kontakta narkos/IVA tidigt. Antidoter och dosering i samråd med GIC, dialys i samråd med GIC och bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns). Stäm av mot lokalt PM. Se Giftinformationscentralen, Dialysbehandling.
Från misstänkt intoxikation leder trådarna till specifika toxidrom och deras handläggning. Öppna i Diagnoskartan

Huvudvärk

De flesta är godartade, men några är livshotande. Uppgiften är att fånga de farliga snabbt och inte missa dem i mängden.

Röda flaggor (SNNOOP): åskknallshuvudvärk (max intensitet inom någon minut), nytillkommen efter 50 års ålder, feber/nackstyvhet, neurologiska bortfall, papillödem, debut vid ansträngning/valsalva, immunsuppression eller malignitet, graviditet/postpartum, huvudvärk efter skalltrauma (särskilt vid antikoagulantia) → akut utredning.
Misstänkt stroke: strokejour enligt Rädda hjärnan-PM. Stäm av med bakjour medicin vid misstänkt SAB med negativ DT, vid misstänkt sinustrombos och innan en patient med röd flagga går hem. Påvisad blödning: neurokirurg via bakjour medicin. Misstänkt halskärlsdissektion: handläggs som stroke/TIA, strokejour och bakjour medicin. Misstänkt meningit: bakjour medicin (infektionsjour där sådan jour finns), fördröj inte antibiotika. Ögonjour vid akut glaukom och vid misstänkt temporalisarterit med synpåverkan. Högdos steroid iv vid temporalisarterit i samråd med bakjour medicin och ögonjour.
Den viktigaste frågan: är det här patientens vanliga huvudvärk eller något nytt? "Den värsta huvudvärken i mitt liv" och plötslig debut förtjänar alltid eftertanke. Se även Diagnoskartan för hur tillstånden hänger ihop.
!
Farliga orsaker att utesluta
  • Subaraknoidalblödning: åskknallshuvudvärk, max intensitet inom någon minut. DT akut. Negativ DT gjord >6 h efter symtomdebut: LP måste utföras. Negativ DT inom 6 h utesluter SAB bara om undersökningen är av god kvalitet och patienten saknar neurologiska bortfall, medvetandeförlust och isolerad nackvärk, annars LP. LP bör också utföras om den kliniska misstanken ändå är hög. LP (xantokromi) görs tidigast 12 h efter insjuknandet.
  • Meningit/encefalit: feber, nackstyvhet, påverkat medvetande. LP direkt om inga kontraindikationer. Behandlingen får inte fördröjas av DT eller av en LP som drar ut på tiden. Antibiotika inom 30 min, betametason strax före eller samtidigt med första dosen (Strama Nationell).
  • Sinustrombos: subakut huvudvärk, ofta hos yngre kvinnor, p-piller, graviditet. DT/MR-venografi.
  • Halskärlsdissektion: smärta i hals, nacke eller huvud (ofta bakom ögat), Horners syndrom, TIA eller stroke. Misstänk under 65 år vid akut smärta i huvud, hals eller nacke, TIA/stroke eller sväljnings- och talsvårigheter. DT hjärna och DT-/MR-angiografi av hjärna och halskärl akut. Handläggs som stroke/TIA: strokejour och bakjour medicin.
  • Temporalisarterit: ålder >50 år, ömmande tinning, käkclaudicatio, synpåverkan. SR/CRP. Starta kortison direkt vid kvarstående misstanke utan att invänta utredning (prednisolon 40–60 mg/dygn). Vid synpåverkan: ögonjour akut och högdos steroid iv, metylprednisolon 500–1 000 mg iv i tre dagar, i samråd med bakjour medicin och ögonjour. Ögonbedömningen får inte fördröja behandlingen. Reumatolog för fortsatt utredning enligt vårdförlopp GCA.
  • Akut glaukom: ensidig svår värk, rött öga, dimsyn, illamående. Ögonjour akut.
  • Stroke/blödning: fokala bortfall. Subduralhematom: efter skalltrauma, särskilt vid antikoagulantia. Patienten minns inte alltid traumat. Kolmonoxid: flera sjuka i samma hushåll. Blodgas med COHb, pulsoximetrin visar normala värden. Maximalt med syrgas, 100 % med tättslutande mask, och kontakta GIC.
P
Primära (godartade) huvudvärkstyper
  • Migrän: pulserande, ensidig, ljus- och ljudkänslig, illamående, aura hos cirka 20 %. Kommer i attacker. Akut behandling: ASA, paracetamol eller NSAID, vid svårare anfall triptan. Metoklopramid mot illamående. Triptan är inget diagnostiskt test, eftersom det kan lindra även huvudvärk vid SAB och meningit.
  • Spänningshuvudvärk: bilateral, tryckande, inget illamående, mild till måttlig.
  • Hortons huvudvärk: svår ensidig kring ögat, autonoma symtom (tårflöde, rinnande näsa), attacker i serier.
  • Diagnos ställs när röda flaggor uteslutits. En känd, oförändrad huvudvärk hos en opåverkad patient kräver sällan akut bildtagning.
För diagnoskriterier och fördjupad handläggning, se Svenska Huvudvärkssällskapets riktlinjer, med en egen genomgång av akut huvudvärk. Huvudvärkssällskapet: akut huvudvärk

Synkope

Övergående medvetslöshet med spontan återhämtning. De flesta är godartade, men kardiell synkope kan vara första tecknet på något livshotande. Källa: Internetmedicin, Synkope och övergående medvetandeförlust.

Röda flaggor (kardiell genes): synkope under ansträngning eller liggande, föregående bröstsmärta/hjärtklappning, ingen prodrom (svimmar utan förvarning), strukturell hjärtsjukdom, plötslig död i släkten, avvikande EKG → inläggning och telemetri.
Kontakta bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) vid misstänkt kardiell synkope, avvikande EKG eller behov av telemetri. Höggradigt AV-block eller VT som orsak: bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) direkt, och narkos vid pacing. Misstänkt GI-blödning eller aneurysm: kirurgjour, och narkos/IVA vid chock. Ektopisk graviditet: gynjour. Aortadissektion och lungemboli: bakjour medicin.
Synkope hos en ung, frisk person med tydlig vasovagal utlösare och normalt EKG kan oftast handläggas polikliniskt. Synkope hos äldre, vid ansträngning, eller utan prodrom ska tas på allvar. Se även Arytmier och Diagnoskartan.
3
Tre huvudgrupper
  • Reflexmedierad (vasovagal): vanligast och godartad. Utlöses av smärta, stress, långvarigt stående. Prodrom med illamående, svettning, synfältsmörkning.
  • Ortostatisk: vid uppresning. Läkemedel (diuretika, blodtrycksmedel), dehydrering, blödning, autonom dysfunktion. Mät liggande och stående blodtryck.
  • Kardiell: farligast. Arytmi (brady eller taky), strukturell sjukdom (aortastenos, HOCM), lungemboli. Ofta utan prodrom, ibland under ansträngning.
U
Basal utredning
  • EKG på alla. Leta efter arytmi, AV-block, grenblock eller QRS ≥120 ms, sinusbradykardi under 50/min, pauser ≥3 s, lång eller kort QT, tecken på ischemi, Brugadamönster, preexcitation.
  • Ortostatiskt prov: blodtryck och puls liggande, direkt efter uppresning och sedan varannan minut i 3–6 minuter stående. Positivt vid systoliskt blodtrycksfall på minst 20 mmHg eller till under 90 mmHg efter 3 minuter stående (Akut internmedicin).
  • Riktad anamnes: omständigheter, prodrom, vittnesbeskrivning, läkemedel, hereditet för plötslig död.
  • Hb (blödning), glukos, elektrolyter. Graviditetstest hos kvinna i fertil ålder (uteslut ektopisk graviditet).
  • Skilj från epileptiskt anfall: tungbett, postiktal förvirring och längre återhämtning talar för epileptiskt anfall.

Nedsatt allmäntillstånd

Den diffusa presentationen hos den äldre patienten är en av de farligaste, för den saknar ett tydligt fokus och allvarlig sjukdom presenterar sig ofta tyst.

Hos äldre, sköra och immunsupprimerade kan livshotande sjukdom sakna typiska symtom. Sepsis utan feber, hjärtinfarkt utan bröstsmärta, akut buk utan tydlig smärta. Sänk tröskeln för utredning.
Var frikostig med inläggning vid oklar försämring hos sköra patienter. Det är säkrare att observera än att skicka hem den du inte förstår. Stäm av med mellanjour eller bakjour medicin innan en skör patient med oklar försämring går hem, och kontakta bakjour medicin direkt vid instabila vitalparametrar, och IVA vid hotad luftväg, chock eller behov av vasopressor.
Magkänslan att "något inte stämmer" hos en patient som ser diffust dålig ut är ofta din kliniska blick som registrerat något du inte hunnit sätta ord på. Lyssna på den. Se även Läsvärt om diagnostisk bias hos äldre.
S
Systematiskt letande efter dolt fokus
  • Infektion: urinvägar, lunga, hud/sår, buk, CNS. Tyst urosepsis och pneumoni utan hosta är vanligt hos äldre.
  • Kardiellt: tyst hjärtinfarkt, hjärtsvikt, arytmi. Ta EKG.
  • Metabolt: elektrolytrubbning, hypo-/hyperglykemi, njursvikt, tyreoidea, binjurebarksvikt.
  • Läkemedel: nyinsatta preparat, interaktioner, intoxikation, biverkningar. Gå igenom listan.
  • Neurologiskt: stroke, blödning, subduralhematom (särskilt efter fall), delirium.
  • Annat: malignitet, anemi, dehydrering, förstoppning, urinretention, smärta.
U
Basal utredning vid oklar bild
  • Vitalparametrar och NEWS2. En avvikande andningsfrekvens är ofta första tecknet.
  • Full status inklusive hud, buk, lungor, hjärta och neurologi. Inspektera hela patienten.
  • Blodprover brett: blodstatus, CRP, elektrolyter, kalcium, njure, lever, glukos och troponin. Blododling vid infektionsmisstanke.
  • Urinsticka och urinodling vid urinvägssymtom eller misstänkt febril UVI; positiv sticka utan urinvägssymtom förklarar oftast inte försämringen. EKG. Överväg lungröntgen.
  • Jämför med tidigare. Vad är nytt? Anhöriga och hemtjänst är ovärderliga källor.
Diffus sjukdomskänsla kan dölja allt från infektion till malignitet och metabola tillstånd. Kartan hjälper dig bredda tänket. Öppna i Diagnoskartan

Anafylaxi & allergi

Från livshotande anafylaxi till godartat nässelutslag. Den första uppgiften är alltid att skilja den akuta reaktionen från den som kan vänta.

Anafylaxi är mycket trolig vid akut insjuknande med hud- eller slemhinnesymtom tillsammans med påverkan på luftvägar eller cirkulation, vid symtom från minst två organsystem efter exponering för ett troligt allergen (hud, luftvägar, cirkulation, ihållande mag-tarmsymtom), eller vid blodtrycksfall efter exponering för ett känt allergen (SFFA 2024). Adrenalin IM är förstahandsåtgärd och ska ges utan dröjsmål. Antihistamin och steroider ersätter aldrig adrenalin.
Larma narkos/IVA vid hotad luftväg eller cirkulatorisk påverkan. Kvarstår hypotension eller medvetslöshet trots upprepade im-doser: tillkalla narkos/IVA, adrenalin iv ges bara av läkare med erfarenhet av det. Remiss till allergolog efter anafylaxi. Angioödem som hotar luftvägen: larma narkos och ÖNH-jour samtidigt (ÖNH via bakjour medicin där sådan saknas på plats).
Nyckelfrågan vid alla utslag: är detta en isolerad hudreaktion eller början på en systemreaktion? Andningspåverkan eller cirkulationspåverkan flyttar patienten från "allergi" till "anafylaxi" och därmed till adrenalin. Ihållande mag-tarmsymtom tillsammans med hudsymtom efter exponering för ett troligt allergen räknas också. Se även Diagnoskartan.
!
Anafylaxi (Internetmedicin, Akut internmedicin, SFFA 2024)
  • Adrenalin 1 mg/ml, 0,5 mg IM i lateralt lår: primär åtgärd utan dröjsmål. Vuxen: 0,5 mg = 0,5 ml. Kan upprepas med 5–10 minuters mellanrum. OBS 1 mg/ml (ej 0,1 mg/ml som vid hjärtstopp)
  • O₂. Vid hypotoni: Ringer-acetat 1 000 ml snabbt iv. Liggande med höjd fotända. Vid andningsbesvär eller kräkning sittande med höjd fotända. Res inte patienten hastigt
  • Observation tills minst 4 timmars symtomfrihet, på akutmottagning i lättare fall, annars IMA/IVA
  • S-tryptas 1–4 timmar efter reaktionsstart
  • Adrenalinpenna vid anafylaxi av födoämne, bi- eller getingstick eller oklar orsak. Remiss till allergolog
  • Adjuvans efter adrenalin (bronkdilaterare, antihistamin): doser enligt Internetmedicin: Anafylaxi. Antihistamin ges först när patienten är stabiliserad (icke-sederande, dubbel dos enligt SFFA 2024). Steroider ges inte rutinmässigt, bara vid astmatiska inslag med luftvägsobstruktion (Internetmedicin).
U
Urtikaria (nässelutslag)
  • Kliande, upphöjda kvaddlar som migrerar. En enskild kvaddel försvinner inom 24 timmar utan att lämna spår.
  • Bedöm alltid tecken på anafylaxi först: vitalparametrar, luftväg, andning. Utslag plus systempåverkan handläggs som anafylaxi.
  • Behandling: icke-sederande antihistamin, dos kan ökas upp till fyrdubbel vid otillräcklig effekt hos vuxna. Perorala steroider vid svåra besvär.
  • Akut urtikaria varar <6 veckor. Hos cirka hälften hittas ingen utlösande orsak. Råd att undvika NSAID.
  • Röd flagga: samma utslag som står kvar >24 timmar på samma ställe, särskilt med ledvärk → tänk urtikariavaskulit.
Ö
Angioödem
  • Djupare svullnad i hud och slemhinna, ofta läppar, ögonlock, tunga, svalg. Kan förekomma med eller utan urtikaria.
  • Livshotande vid larynxengagemang. Svullen tunga, klumpkänsla, sväljnings- eller andningssvårighet, stridor → adrenalin IM direkt, kan upprepas efter 5–10 min. Larma narkos och ÖNH-jour samtidigt.
  • Angioödem utan urtikaria och utan klåda: tänk ACE-hämmare (kan komma efter års behandling) och hereditärt angioödem (C1-esterasinhibitorbrist).
  • Histaminmedierat (allergiskt) angioödem svarar på adrenalin, antihistamin och steroid. Bradykininmedierat (ACE-hämmare, hereditärt) svarar dåligt på dessa, kräver specifik behandling (ikatibant, C1-INH-koncentrat) i samråd med bakjour medicin, ÖNH-jour och narkos.
  • Sätt ut ACE-hämmare vid misstanke. Vid hereditärt angioödem: bakjour medicin, som stämmer av med särskild mottagning för HAE enligt lokal rutin. Patienten förbättras inte snabbt: tillkalla narkos/IVA.

Smärta och svullnad i extremitet

Oftast ett svullet, ömt ben. Uppgiften är att skilja DVT och de extremitetshotande tillstånden från de godartade orsakerna.

Extremitetshotande, agera direkt: akut ischemi (kall, blek, pulslös, plötslig smärta), kompartmentsyndrom (vilosmärta utan proportion till skada, smärta vid passiv sträckning), och flegmasia cerulea dolens (massiv proximal DVT med cyanos och kall fot). Tid till behandling avgör prognosen.
Misstänkt ischemi eller flegmasia: kirurgjour akut, som kontaktar regionens kärlkirurg. Ortopedjour akut vid misstänkt kompartmentsyndrom (fasciotomi). Septisk artrit: ortopedjour. Nekrotiserande mjukdelsinfektion: kirurgjour och IVA omedelbart, och bakjour medicin (infektionsjour där sådan jour finns). Komplicerad DVT (eGFR <30, blödningstendens, TPK <50): inläggning, preparat och dos bestäms i samråd med bakjour medicin (koagulationskonsult där sådan finns). Samtidig lungemboli: vårdnivå efter sPESI, högrisk-LE: bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och IVA. Proximal DVT med påtagliga symtom hos ung patient: bakjour medicin, som stämmer av med regionens kärlkirurg. DVT under graviditet: gynjour.
Snabb orientering: är benet kallt (ischemi) eller varmt (DVT, infektion)? Är svullnaden ensidig (DVT, infektion, ischemi) eller bilateral (systemisk orsak)? Och står smärtan i proportion till fynden, eller skriker patienten mer än benet ser ut att förtjäna (kompartment, ischemi, fasciit)? Se även Diagnoskartan.
!
Extremitetshotande tillstånd
  • Akut artärischemi, de 6 P:na: plötslig smärta, blekhet, pulslöshet, parestesi, paralys, kyla (poikilotermi). Ofta emboli från förmaksflimmer. Kontakta kirurgjour omgående, som kontaktar regionens kärlkirurg. Heparin 5 000 IE iv efter samråd med kärlkirurg (via kirurgjour); narkos informeras inför eventuell bedövning.
  • Kompartmentsyndrom: uttalad vilosmärta utan proportion till skadan, värst vid passiv sträckning, spänd svullen loge. Oftast efter trauma/fraktur i underben. Akut fasciotomi: kontakta ortopedjour. Normalt vävnadstryck vid mätning utesluter inte diagnosen säkert, och den kan föreligga trots normal puls och känsel.
  • Flegmasia cerulea dolens: utbredd proximal DVT med svår smärta, massiv svullnad, cyanos och hotad artärcirkulation. Kontakta kirurgjour akut, som kontaktar regionens kärlkirurg för bedömning av lokal trombolys eller aspirationstrombektomi.
  • Septisk artrit: akut röd, svullen och varm led, oftast en stor led, ofta med feber. Ledpunktion med odling före antibiotika, och blododling × 2. Obehandlad kan leden förstöras på några dygn. Antibiotika enligt Strama och lokalt PM. Kontakta ortopedjour.
  • Nekrotiserande fasciit: smärta utan proportion till hudfynd, snabbt förlopp, allmänpåverkan, ev. krepitationer. Kirurgi och bredspektrumantibiotika akut. Omedelbar kontakt med kirurgjour eller ortopedjour och IVA, och bakjour medicin (infektionsjour där sådan jour finns).
DVT
DVT / Lungemboli
  • Ensidig svullnad, ömhet över djupa vener, värmeökning, ev. subfebrilia. Smärta lokaliserad längs venens förlopp.
  • Wells-score DVT/LE → D-dimer endast vid låg sannolikhet. Ultraljud vid hög sannolikhet eller positiv D-dimer.
  • DVT: NOAK är förstahandsval. Apixaban (10 mg × 2 i 7 dagar, sedan 5 mg × 2) eller rivaroxaban (15 mg × 2 i 3 veckor, sedan 20 mg × 1) startas direkt vid diagnos. Dabigatran och edoxaban kräver minst 5 dagars LMH först. LMH i behandlingsdos i väntan på ultraljud vid stark misstanke, och ofta vid cancer. Internetmedicin: DVT
  • LE låg risk (sPESI 0 eller PESI I–II): poliklinisk behandling med NOAK kan vara möjlig enligt lokal rutin. Intermediär risk: inläggning. Högrisk-LE (chock eller ihållande hypotoni): trombolys övervägs, kontakta bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och IVA. Internetmedicin: lungemboli
  • Andningspåverkan eller bröstsmärta hos DVT-patient → misstänk lungemboli. Ett smalt ben utesluter inte DVT, ett tjockt ben betyder inte alltid DVT.
Dx
Vanliga differentialdiagnoser
  • Erysipelas/cellulit: snabbt förlopp (timmar), skarpt avgränsad rodnad (erysipelas), värme, feber. Antibiotika.
  • Tromboflebit: öm, palpabel ytlig kärlsträng. Utesluter inte samtidig DVT.
  • Bakercysta (rupturerad): plötslig vadsmärta och svullnad, kan likna DVT.
  • Muskelbristning/hematom: traumaanamnes, lokaliserad ömhet.
  • Bilateral svullnad: tänk hjärtsvikt, njursvikt, leversvikt, lymfödem snarare än DVT. Malignitet i lilla bäckenet kan ge ensidig bensvullnad genom stas.

Feber

Oftast en självbegränsande infektion, men feber kan vara enda tecknet på livshotande sjukdom. Leta efter fokus, bedöm sepsisrisk, och fånga de få som inte tål att vänta.

Feber hos neutropen eller immunsupprimerad patient är akut tills motsatsen är bevisad. Blododla och ge bredspektrumantibiotika utan dröjsmål, sträva efter första dosen inom en timme. Hos dessa kan feber vara enda tecknet på en livshotande infektion, och inflammationssvaret är dämpat.
Neutropen feber: bakjour medicin, som stämmer av med onkolog/hematolog och infektionsjour (regionens jour där egen saknas). Övervakningsenhet (IMA/MIVA/IVA) vid sepsis, IVA vid septisk chock. Var frikostig med inläggning vid allmänpåverkan, hög feber eller oklart fokus hos sköra. Bakjour medicin (infektionsjour där sådan jour finns) vid misstänkt meningit, encefalit, endokardit eller malaria. Nekrotiserande mjukdelsinfektion: kirurgjour och IVA omedelbart. Septisk artrit: ortopedjour.
Två frågor styr mycket: är patienten septisk (vitalparametrar, laktat, NEWS2) och är patienten immunsupprimerad/neutropen? Ett ja på någondera flyttar feber från "kan vänta" till "agera nu". Se även Infektion & Sepsis och Diagnoskartan.
!
Fånga sepsis och de farliga först
  • Sepsis: feber (eller hypotermi) med påverkade vitalparametrar. Mät NEWS2, ta laktat och blododla. Tidig behandling med bredspektrumantibiotika och vätska räddar liv.
  • Neutropen feber: känd cytostatikabehandling eller hematologisk sjukdom. Bredspektrumantibiotika omgående efter odling, helst inom 60 min, enligt Strama och lokalt PM.
  • Meningit/encefalit: feber, huvudvärk, nackstyvhet, konfusion. Antibiotika inom 30 min, oavsett om LP hunnit göras. Betametason strax före eller samtidigt med första dosen vid bakteriell meningit (Strama Nationell). Vid encefalitmisstanke även aciklovir iv.
  • Endokardit: feber utan fokus, blåsljud, iv-missbruk, klaffprotes. Blododla i flera set.
  • Importfeber: utlandsresa senaste tiden → tänk malaria (akut diagnostik), tyfoid, denguefeber.
  • Nekrotiserande mjukdelsinfektion: smärta ur proportion till hudfynd, snabbt förlopp, allmänpåverkan. Kirurgjour och IVA omedelbart.
  • Septisk artrit: röd, svullen, varm led. Ledpunktion med odling före antibiotika, kontakta ortopedjour.
U
Sök fokus systematiskt
  • Luftvägar: hosta, dyspné, auskultationsfynd → pneumoni. Urinvägar: dysuri, flanksmärta → pyelonefrit.
  • Buk: smärta, gallväg, divertikulit. Hud/mjukdelar: rodnad, sår, erysipelas, abscess.
  • CNS: huvudvärk, nackstyvhet, medvetandepåverkan. Leder: svullen, röd, öm led → septisk artrit.
  • Anamnes: duration, resa, djurkontakt, läkemedel (läkemedelsfeber), immunsuppression, fästingbett, sjuka i omgivningen.
  • Status inklusive hela huden, lymfkörtlar, hjärta (blåsljud), buk och leder. Inspektera infarter och katetrar.
P
Basal utredning
  • Vitalparametrar och NEWS2. Blodstatus med diff (neutropeni?), CRP, elektrolyter, njure, lever, laktat.
  • Blododling × 2 före antibiotika (men fördröj inte vid sepsis). Urinsticka och urinodling.
  • Riktad provtagning: NPH/svalg, sårodling, LP vid CNS-misstanke, malariautredning vid resa.
  • Lungröntgen vid luftvägssymtom. Riktad bilddiagnostik efter klinisk misstanke.
  • Feber utan fokus hos opåverkad, immunkompetent patient kan ofta följas. Sänk tröskeln vid neutropeni, hög ålder, klaffprotes eller utlandsresa.

Diarré

Över 90 % är självbegränsande infektioner. Uppgiften är att känna igen den dehydrerade, den septiska, den blodiga och IBD-skovet som behöver något mer än vätska och tid.

Akututredning vid: allmänpåverkan, hög feber, sepsismisstanke, blodig diarré, eller svår dehydrering. Diarré kan vara debutsymtom vid sepsis. Alarmsymtom: nattlig diarré, progressiv buksmärta, viktnedgång och blodtillblandning.
Kontakta bakjour medicin (gastroenterolog där sådan jour finns) vid misstänkt svårt IBD-skov (frikostig inläggning, särskilt vid första skovet). Kirurgjour tidigt (dag 1) vid akut svårt skov av ulcerös kolit och vid tecken på toxisk kolondilatation eller peritonit. Bakjour medicin (infektionsjour där sådan jour finns) vid svår eller utbredd kolit, och när antibiotika övervägs (immunsupprimerad, misstänkt salmonellasepsis, dysenteribild). Fulminant C. difficile (chock, ileus, toxisk megakolon): kirurgjour och bakjour medicin (infektionsjour där sådan jour finns). Chock: kontakta IVA. Allmänpåverkad eller septisk patient: stäm av med bakjour medicin.
Tre frågor sorterar snabbt: är den blodig, är patienten septisk/dehydrerad, och finns antibiotika eller känd IBD i anamnesen? De flyttar diarrén från egenvård till utredning. Se även Akut buk och Diagnoskartan. Källor: Internetmedicin: Infektiös diarré, Internetmedicin: Clostridioides difficile, Akut internmedicin: Diarré, SGF 2026: akut svår ulcerös kolit.
A
Diarréanamnes
  • Duration och debut: akut (<2 v, oftast infektiöst) eller långvarig? Snabbt insjuknande talar för infektion, smygande för IBD.
  • Blod och slem? Blodig diarré kräver alltid avföringsodling. Nattlig diarré talar för organisk sjukdom.
  • Feber, buksmärta, tenesmer? Talar för kolit (Campylobacter, Salmonella, Shigella, Clostridioides difficile, EHEC).
  • Antibiotika senaste veckorna–månaderna? → tänk Clostridioides difficile. Utlandsresa? → turistdiarré, men även tyfoid, parasiter.
  • Känd IBD? Ökad risk för skov vid gastroenterit. Sjuka i omgivningen? Smittspårning.
PR
Status & per rektum
  • Vitalparametrar och dehydreringsgrad: torra slemhinnor, hudturgor, takykardi, hypotoni, urinproduktion.
  • Bukstatus: ömhet, resistens, peritonit, utspänd buk (tänk toxisk kolondilatation vid svår kolit).
  • Per rektum: bekräfta blod eller melena, känn efter resistens, bedöm perianala förändringar (fistel, fissur, abscess talar för Crohn).
  • Inspektera avföringen om möjligt: blod, slem, konsistens, melena (övre GI-blödning).
!
IBD-skov & allvarliga orsaker
  • Akut svårt skov av ulcerös kolit: fler än 6 blodiga avföringar per dag och minst ett av feber >37,8 °C, puls >90/min, Hb <105 g/L, CRP >30 mg/L (SGF 2026). Inläggning. Iv steroid och trombosprofylax med LMWH i samråd med bakjour medicin (gastroenterolog där sådan jour finns). Samma principer vid svårt Crohnskov. SR/CRP kan vara normala trots allvarlig sjukdom. DT buk vid frågeställning kolondilatation eller fri gas.
  • C. difficile-kolit: antibiotikaanamnes, äldre, vårdrelaterad. Svårare infektion: LPK >15, akut njurskada eller temp ≥38,5 °C (Akut internmedicin). Blodig diarré är ovanligt och talar för svårare infektion. Toxinpåvisning.
  • Ischemisk kolit: äldre, kärlsjuka, plötslig buksmärta följt av blodig diarré.
  • EHEC: blodig diarré, risk för hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS), undvik antibiotika.
  • Malignitet: ändrade avföringsvanor med blod hos äldre ska utredas.
Rx
Handläggning av okomplicerad diarré
  • De flesta akuta diarréer är självbegränsande och behöver bara vätske- och elektrolytersättning.
  • Vid dehydrering: gå igenom läkemedelslistan. Pausa ACE-hämmare, ARB, diuretika och SGLT2-hämmare. Sätt ut NSAID och metformin. Återinsätt när patienten är stabil. Blodgas med ketoner vid högt P-glukos, och vid SGLT2-hämmare oavsett P-glukos.
  • Provtagning vid feber, blod, allmänpåverkan, immunsuppression eller riskyrke: avföringsodling (Salmonella, Shigella, Campylobacter, EHEC, Yersinia), C. difficile-toxin vid antibiotikaanamnes.
  • Undvik motorikhämmare (loperamid) vid blodig diarré eller misstänkt kolit.
  • Tänk på anmälningsplikt enligt smittskyddslagen vid vissa agens.

Kräkningar och illamående

Oftast banal gastroenterit, men kräkning är ett ospecifikt symtom med stor bredd av orsaker. Uppgiften är att fånga den kirurgiska buken, den neurologiska och den metabola bland alla magsjukor.

Alarmsymtom: samtidig bröst- eller buksmärta, neurologiska bortfall eller huvudvärk, feber, immunsuppression, hypotoni, svår dehydrering, hög ålder. Kräkning utan diarré bör väcka misstanke om annat än gastroenterit.
Kontakta kirurgjour vid misstänkt ileus eller akut buk, bakjour medicin (neurolog där sådan jour finns) vid neurologiska fynd eller åskknallshuvudvärk, ögonjour vid misstänkt akut glaukom och gynjour vid hyperemesis gravidarum. Vid STEMI: PCI-jour/kardiolog direkt. Bakjour medicin vid påverkad eller svårbedömd patient. Var frikostig med inläggning av den svårbedömda eller den som inte håller vätska.
Allt är inte gastroenterit. Den enklaste säkerhetsåtgärden vid kräkning utan självklar magsjuka är att ta ett EKG och fråga sig: gör det ont någonstans, finns det neurologi, och är det något metabolt? Se även Akut buk och Diagnoskartan. Tiamin: Internetmedicin: Wernicke-Korsakoffs syndrom.
!
Farligt att inte missa
  • Hjärtinfarkt: kan ge enbart illamående, särskilt hos diabetiker och äldre. Ta EKG.
  • Akut buk/ileus: buksmärta, utspänd buk, upphävd gasavgång, fekala kräkningar. Vid ileus är motilitetsstimulerare kontraindicerade.
  • Cerebral genes: förhöjt intrakraniellt tryck (tumör, blödning), meningit, stroke, subduralhematom. Kräkning utan illamående, morgonkräkning, huvudvärk, neurologi.
  • Metabolt: diabetesketoacidos (acetondoft, Kussmaul), hyperkalcemi, uremi, binjurebarksvikt (Addison), hyponatremi.
  • Övrigt: pankreatit, gallväg, intoxikation (digoxin, alkohol, paracetamol), akut glaukom (rött, värkande öga och dimsyn), graviditet och hyperemesis gravidarum (graviditetstest hos kvinna i fertil ålder).
A
Anamnes & status
  • Duration, frekvens, innehåll (blod/hematemesis, galla, fekalt). Relation till föda, samtidig diarré, buksmärta.
  • Sjuka i omgivningen (gastroenterit), läkemedel (opioider, cytostatika, digoxin), senaste mens, huvudvärk eller neurologi.
  • Bedöm dehydreringsgrad: vitalparametrar, slemhinnor, hudturgor, urinproduktion, ortostatism.
  • Bukstatus, neurologiskt screeningstatus, EKG. Graviditetstest hos kvinna i fertil ålder.
Rx
Handläggning
  • Vätska: vätskeersättningsmedel peroralt i första hand, annars Ringer-acetat iv efter grad av dehydrering. Vid hypokloremisk alkalos efter kräkningar: NaCl 9 mg/ml i stället, kontrollera blodgas och klorid. Korrigera elektrolyter.
  • Vid dehydrering: gå igenom läkemedelslistan. Pausa ACE-hämmare, ARB, diuretika och SGLT2-hämmare. Sätt ut NSAID och metformin. Återinsätt när patienten är stabil.
  • Långvariga eller profusa kräkningar ger risk för Wernicke-encefalopati: ge tiamin före eller samtidigt med i.v. glukos. Profylax: tiamin 200 mg per dygn iv eller im, uppdelat på två doser (50 mg/ml, 2 ml x 2), i minst 3 dygn. Misstänkt Wernicke-encefalopati: tiamin upp till 1 500 mg per dygn iv, uppdelat på tre doser (50 mg/ml, 10 ml x 3), i 2–3 dygn, därefter nedtrappning via 400 till 200 mg per dygn, totalt 7 dagar.
  • Antiemetika riktat efter orsak, till exempel ondansetron eller metoklopramid iv. Överväg antiemetika förebyggande när opioid iv påbörjas (Akut internmedicin). Metoklopramid är motilitetsstimulerande och ges inte vid ileus (se ovan).
  • Prover vid allmänpåverkan: blodstatus, CRP, elektrolyter, njure, glukos, kalcium, leverstatus, troponin, blodgas med ketoner (tas även utan allmänpåverkan vid högt P-glukos, och vid SGLT2-hämmare oavsett P-glukos).
  • Patienter med lättare gastroenterit som svarar på vätska kan ofta gå hem. Lägg in vid misstänkt akut buk, sepsis, neurologisk genes, hjärtinfarkt eller svårbedömd patient.

Akut konfusion (delirium)

Ett akut förvirringstillstånd som utvecklas under timmar till dagar och fluktuerar över dygnet. Konfusion är ett symtom på bakomliggande sjukdom och ska utredas skyndsamt.

Konfusion ska betraktas som akut sjukdom. Den utlösande orsaken är ofta somatisk och behandlingsbar. Leta aktivt efter den i stället för att sedera bort symtomet. Hög ålder och sjukhusvistelse är starka riskfaktorer.
Stäm av med bakjour medicin vid oklar genes, när patienten behöver övervakning och innan antipsykotika ges till en äldre patient. Vid Lewykroppsdemens och Parkinsons sjukdom: undvik antipsykotika. Misstänkt stroke eller blödning: strokejour enligt lokal rutin, neurokirurg via bakjour medicin. Annan misstänkt CNS-orsak, till exempel meningit: bakjour medicin (neurolog eller infektionsjour där sådan jour finns). Delirium tremens vårdas på IVA, MIVA eller IMA: kontakta bakjour medicin och IVA. Psykiatrisk jour när somatisk orsak är utesluten och akut psykos misstänks.
Den vanligaste fällan är att tolka konfusion som "bara demens" och missa den behandlingsbara infektionen, urinretentionen eller läkemedelsbiverkan bakom. Den akuta debuten och fluktuationen är nyckeln. Se även Nedsatt allmäntillstånd och Diagnoskartan.
Dx
Känn igen konfusion
  • Akut debut (timmar till dagar) och fluktuerande förlopp över dygnet. Detta skiljer konfusion från demens och BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens).
  • Påverkad uppmärksamhet, orientering, perception och kognition. Störd dygnsrytm, vänder på dygnet.
  • Hyperaktiv (orolig, agiterad), hypoaktiv (slö, tyst, underdiagnostiserad) eller blandad form.
  • 4AT är ett enkelt validerat screeningverktyg. Konfusion är en klinisk diagnos. DT hjärna är oftast normal. Gör DT vid fokala neurologiska fynd, skalltrauma, fall hos antikoagulerad patient eller annan misstänkt akut CNS-orsak.
!
Leta utlösande orsak
  • Infektion: lunga, febril urinvägsinfektion, sepsis. En av de absolut vanligaste utlösarna hos äldre. Akut cystit utan feber ger inte förvirring.
  • Läkemedel: nyinsatta preparat, antikolinerga, opioider, bensodiazepiner, sömnmedel. Gå igenom listan kritiskt. Bensodiazepiner och opiater: minska dosen, sätt inte ut abrupt.
  • Metabolt: elektrolytrubbning, hypo-/hyperglykemi, njur- och leversvikt, hypoxi, hyperkalcemi, tyreoidea.
  • Abstinens: alkohol (delirium tremens, ge tiamin), bensodiazepiner. Retention och smärta: urinretention, förstoppning, smärta.
  • CNS: stroke, blödning, subduralhematom (särskilt efter fall och vid antikoagulantia), meningit, postiktalt, icke-konvulsivt status. Hjärta: hjärtinfarkt, hjärtsvikt, arytmi.
U
Utredning & omhändertagande
  • Vitalparametrar, NEWS2, P-glukos. Blodstatus, CRP, elektrolyter, njure, lever, kalcium, ev. TSH, B12.
  • Urinodling vid feber eller nytillkomna urinvägssymtom (bakterier i urinen utan symtom är vanligt hos äldre och förklarar inte konfusionen), EKG, blododling vid feber. Blåsskanning (urinretention). Saturation, och arteriell blodgas vid saturation 92 % eller lägre eller misstänkt hyperkapni.
  • Anamnes från anhöriga och personal: tidigare kognition, debut, läkemedel, alkohol. Vad är nytt?
  • Icke-farmakologiskt först: lugn miljö, orientering, syn- och hörhjälpmedel, mobilisering, sömn, närstående, undvik kateter och bältning.
  • Läkemedel mot symtom endast vid svår oro eller fara, och till äldre efter avstämning med bakjour medicin. Undvik antipsykotika vid Lewykroppsdemens och Parkinsons sjukdom. Undvik bensodiazepiner, utom vid alkoholabstinens. Behandla alltid grundorsaken.
  • Tiamin vid alkoholöverkonsumtion, undernäring eller annan risk för Wernicke-encefalopati, före eller samtidigt med i.v. glukos. Glukos vid hypoglykemi ska inte vänta. Profylax: tiamin 200 mg per dygn iv eller im, uppdelat på två doser (50 mg/ml, 2 ml x 2), i minst 3 dygn. Misstänkt Wernicke-encefalopati: tiamin upp till 1 500 mg per dygn iv, uppdelat på tre doser (50 mg/ml, 10 ml x 3), i 2–3 dygn, därefter nedtrappning via 400 till 200 mg per dygn, totalt 7 dagar.

Ryggsmärta

De allra flesta är godartad muskuloskeletal smärta. Uppgiften är att inte missa de få fallen där ryggsmärtan är fönstret mot något allvarligt.

Röda flaggor: svår smärta som stör nattsömnen, rygg-/buksmärta hos äldre (AAA), feber (spondylit/abscess), neurologiska bortfall, sadelanestesi och blås-/tarmpåverkan (cauda equina), trauma, malignitet/viktnedgång, immunsuppression eller iv-missbruk → akut utredning.
Kontakta bakjour medicin akut, som kontaktar ryggkirurg (ortoped eller neurokirurg enligt lokal rutin), vid misstänkt cauda equina, ryggmärgskompression eller spondylit med neurologiska bortfall. Misstänkt AAA: kirurgjour och narkos/IVA på plats, som kontaktar regionens kärlkirurg. Malign ryggmärgskompression (RCC): ryggkirurg eller onkolog via bakjour medicin omgående (onkologjour där sådan finns). Bakjour medicin (infektionsjour där sådan jour finns) för antibiotikavalet vid spondylit eller epidural abscess. Misstänkt aortadissektion: puls och blodtryck sänks i samråd med bakjour medicin och IVA. Typ A: bakjour medicin kontaktar regionens thoraxkirurgjour. Typ B: kirurgjour, som kontaktar regionens kärlkirurg. Bakjour medicin vid oklar genes. Fördröj inte MR vid neurologiska bortfall.
En enkel regel: fråga alltid om blås- och analsfinkterkontroll och känsel i ridbyxeområdet, och undersök kraften i benen. Det tar en minut och hjälper dig att inte missa cauda equina. Se även Diagnoskartan. Källor: Internetmedicin: Ländryggsmärta, Internetmedicin: Akuta myelopatier, Internetmedicin: Spondylodiskit, Internetmedicin: Bukaortaaneurysm, RCC: Ryggmärgskompression.
!
Farliga orsaker att utesluta
  • Cauda equina: sadelanestesi, urinretention eller inkontinens, nedsatt kontroll över analsfinktern, bensymtom i ett eller båda benen. Urakut MR och bakjour medicin, som kontaktar ryggkirurg, tidskritiskt för att rädda funktion.
  • Rupturerande eller symtomgivande bukaortaaneurysm (AAA): äldre, plötslig rygg-/buksmärta, pulserande resistens i buken. Kan misstas för njursten.
  • Spondylit/epidural abscess: feber, lokal ömhet, iv-missbruk eller immunsuppression. SR/CRP, MR, blododling.
  • Malign ryggmärgskompression: känd cancer, progredierande smärta värst nattetid, neurologi. Vid motorisk svaghet: betametason 16 mg × 2 initialt, därefter 16 mg × 1 dagligen, KAD, MR av hela ryggen inom 24 h, eller mer akut vid behov, kontakta ryggkirurg eller onkolog omgående via bakjour medicin (onkologjour där sådan finns). Ryggsmärta hos cancerpatient utan svaghet: MR av hela ryggen inom en vecka.
  • Fraktur: trauma, eller ringa trauma vid osteoporos eller kortisonbehandling. Lokal ömhet, oftast i nedre bröstryggen. Osteoporotisk kotkompression ger sällan neurologisk påverkan. DT kartlägger frakturen.
  • Refererad smärta: aortadissektion, pankreatit, pyelonefrit, hjärtinfarkt kan alla göra ont i ryggen.
M
Godartad mekanisk ryggsmärta
  • Vanligast. Belastningsrelaterad, ingen röd flagga, normal neurologi. Ofta ingen bildtagning nödvändig akut.
  • Ischias: utstrålande bensmärta i dermatom, ev. positivt Lasègue. Oftast konservativ behandling om ingen progress eller pares.
  • Behandling: smärtlindring, bibehållen aktivitet, information. Tidig mobilisering. Undvik sängläge.
  • Undersök alltid neurologi i benen och fråga om blås-/tarmfunktion innan du skickar hem.

Snabb handläggning

Kort översikt per diagnos, med vem du stämmer av med. Baserat på Internetmedicin och Akut internmedicin. Följ lokalt PM.

Dessa är snabbreferenser: doser och indikationer måste verifieras mot lokala riktlinjer och patientens njurfunktion/allergier/komorbiditet.
Detta är en snabbreferens. Vid osäkerhet eller påverkad patient, stäm alltid av med mellanjour eller bakjour medicin och följ lokalt PM.
KOL-exacerbation
  • O₂ kontrollerat, mål SpO₂ 88–92 %. Obs koldioxidretention; ta artärblodgas vid högre flöden
  • Bronkdilaterare, steroid och ev. antibiotika (vid purulent sputum + ökad mängd, ökad dyspné eller feber, vid tidigare positiv sputumodling, och alltid vid NIV): doser enligt Internetmedicin: KOL, akut exacerbation.
  • Vätska vid dehydrering. Furosemid vid högersvikt/ödem. NIV vid hyperkapnisk andningssvikt, i samråd med bakjour medicin och IVA; bestäm tidigt om NIV är högsta vårdnivå. Trombosprofylax till inlagda (GOLD 2026)
  • Var frikostig med EKG, lungröntgen, troponin. Differentialdiagnoser (pneumoni, LE, hjärtsvikt, pneumothorax) kan utlösa exacerbation
Pneumoni (samhällsförvärvad)
  • Bedöm svårighetsgrad med DS-CRB-65 (se Dyspné). Stöd för vårdnivå och antibiotikaval
  • Antibiotikaval enligt Strama och lokalt PM (Strama-länkarna i Infektion & Sepsis, och Internetmedicin: Pneumoni hos vuxna). 4–6 poäng: intensivvård bör övervägas, kontakta IVA.
Akut hjärtsvikt / lungödem
  • Sittande läge. O₂ vid hypoxi. CPAP vid lungödem med andningssvikt, i samråd med bakjour medicin och IVA
  • Furosemid IV, dos enligt njurfunktion/hemmadiuretika, se Internetmedicin: Akut lungödem.
  • Nitroglycerin (om systoliskt BT >110 mmHg, ESC 2021): sublingualt eller som infusion, minskar förbelastning. Ges inte vid hypotension
  • Identifiera utlösande orsak: AKS, arytmi (FF), infektion, bristande följsamhet till behandling. EKG + troponin + NT-proBNP
  • Kardiogen chock → kontakta IVA och bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns). Inotropi/vasopressor i samråd med IVA; uteblivet svar: bakjour medicin och IVA tar tidig kontakt med ECMO-team eller thoraxkirurg
Astma, akut
  • O₂ kontrollerat, mål SpO₂ 93–95 % (GINA 2026). Bronkdilaterare, steroid och ev. magnesiumsulfat iv vid svår astma utan svar på initial behandling (GINA 2026): doser enligt Internetmedicin: Astma, akut vuxna. Kontakta narkos/IVA tidigt vid svår/livshotande.
  • Följ PEF, artärblodgas. Tecken på utmattning/stigande pCO₂ → hotande andningssvikt
Hyperkalemi → se Elektrolytrubbningar
Anafylaxi
  • Adrenalin 0,5 mg IM i lateralt lår omedelbart. Upprepa var 5–10 min vid behov. Hotad luftväg eller chock: larma narkos/IVA. Kvarstående hypotension eller medvetslöshet trots upprepade im-doser: tillkalla narkos/IVA
  • O₂. Vid hypotoni: Ringer-acetat 1 000 ml snabbt iv. Liggande med höjd fotända. Salbutamol vid bronkospasm
  • Antihistamin när patienten är stabiliserad: dos enligt Internetmedicin: Anafylaxi. Steroider ges inte rutinmässigt, endast vid känd astma eller tydlig luftvägsobstruktion. Observation tills minst 4 timmars symtomfrihet. Allvarliga reaktioner följs upp inneliggande efter svårighetsgrad.
  • Adrenalinpenna och allergologremiss, se Anafylaxi & allergi
Sepsis
  • Första timmen: laktat, blododlingar × 2 före antibiotika, bred empirisk antibiotikabehandling omedelbart, helst inom 1 h vid hotande eller manifest septisk chock och vid sannolik eller säker sepsis; inom 3 h endast vid möjlig sepsis utan chock
  • Vid systoliskt BT <90 mmHg, MAP <65 mmHg, laktat ≥4 mmol/L eller kapillär återfyllnad >3 sekunder: snabbt 1 liter Ringer-acetat, fortsätt vid dåligt kliniskt svar, riktvärde 30 ml/kg under de första 3 timmarna (Internetmedicin). MAP <65 mmHg trots adekvat vätska: kontakta IVA. Noradrenalin startas i samråd med IVA enligt lokalt PM
  • Identifiera fokus. Antibiotikaval enligt fokus, se Infektion & Sepsis
  • Septisk chock → kontakta IVA och bakjour medicin (infektionsjour där sådan jour finns)
Övre GI-blödning
  • 2 grova PVK. Hb, koagulation, blodgruppering och bastest. Beställ 2–6 enheter erytrocyter (Internetmedicin). Cirkulationspåverkan: kontakta IVA och kirurgjour direkt
  • Ringer-acetat vid cirkulationspåverkan. Blod restriktivt: transfundera vid Hb ≤70 g/L, mål 70–90 g/L. Vid hjärt-kärlsjukdom transfusion vid ≤80 och mål ≥100 g/L (SGF 2023). Gäller inte massiv blödning. Reversera antikoagulantia vid behov (se lokalt PM) i samråd med bakjour medicin (koagulationskonsult där sådan finns), särskilt vid faktor Xa-hämmare eller trombocythämmare utom ASA
  • Grov ventrikelsond (Internetmedicin).
  • PPI iv i högdos (får inte försena gastroskopin). Vid kända eller misstänkta varicer även terlipressin och antibiotika före gastroskopin, i samråd med bakjour medicin (gastroenterolog där sådan jour finns). Doser: Internetmedicin: Övre GI-blödning.
  • Akut endoskopi bör övervägas vid pågående/stor blödning, annars gastroskopi inom 24 h. Glasgow-Blatchford: vid ≤1 poäng kan patienten remitteras för gastroskopi i öppenvård (SGF 2023). Akut gastroskopi: endoskopijour, där sådan saknas via kirurgjour eller bakjour medicin
DKA, snabböversikt
  • NaCl 9 mg/ml 1 000 ml första timmen, sedan Ringer-acetat enligt protokollet under Endokrint (Internetmedicin). Kalium efter nivå. Vid S-kalium under 3,3 mmol/L: vänta med insulin och ge kalium tills S-kalium är över 3,6 mmol/L (Internetmedicin). Känd njursvikt med GFR under 30 eller dialys: inget kalium enligt schemat, kalium i samråd med bakjour medicin (njurmedicin där sådan jour finns)
  • Insulininfusion 0,1 E/kg/h: 100 E snabbverkande insulin i 500 ml NaCl 9 mg/ml. P-glukos under 15 mmol/L och kvarstående acidos: glukos 100 mg/ml 125 ml/h parallellt. Se Internetmedicin: Diabetesketoacidos.
  • Svår DKA → bakjour medicin (endokrinolog där sådan jour finns) och narkos/IVA. Ofta IVA (insulin-glukosinfusion + tät provtagning)
  • Fullt protokoll: se Endokrint
Status epilepticus
  • 0–5 min: trygg position, O₂, P-glukos, PVK
  • 5 min: bensodiazepin (diazepam 10 mg iv (5 mg/ml, 2 ml), över 75 år 5 mg (1 ml); utan venväg midazolam 10 mg im (5 mg/ml, 2 ml) eller intranasalt, i andra hand 10 mg buckalt)
  • Kvarstående anfall 5 min efter första dosen: upprepa bensodiazepin en gång. Därefter levetiracetam, natriumvalproat eller fosfenytoin IV. Kontakta bakjour medicin (neurolog där sådan jour finns), och förvarna narkos/IVA
  • 30 min refraktärt → narkos/IVA (propofol i första hand, därefter tiopental). Se Neurologi

Konstatera dödsfall

Som underläkare får du ofta konstatera dödsfall på jouren. Här är arbetsgången från fastställande till intyg. Lokala rutiner och blanketter varierar mellan regioner.

Den läkare som utfärdar dödsbevis och dödsorsaksintyg får inte vara make, barn, förälder, syskon eller på något annat sätt närstående till den avlidne.
1
Fastställ döden

Vid hjärtstillestånd fastställs döden med indirekta kriterier. Samtliga ska vara uppfyllda:

  • Ingen palpabel puls
  • Inga hörbara hjärtljud
  • Ingen spontanandning
  • Ljusstela, oftast vida, pupiller

Vid konstaterad eller misstänkt förgiftning eller hos nyfött barn: observera minst 20 minuter efter avslutad livsuppehållande behandling, med EKG-registrering. Vid nedkylning ska central kroppstemperatur vara minst 33 °C, också med EKG.

Notera tidpunkten för dödens inträde och sätt id-band på kroppen. Vid förväntat dödsfall kan en sjuksköterska göra den kliniska kontrollen och läkaren fastställa döden utifrån dessa uppgifter, men där onaturlig död ska uteslutas fastställer läkare på plats. Misstanke om total hjärninfarkt under respiratorvård är en egen väg med direkta kriterier och två neurologiska undersökningar.

2
Yttre undersökning och polisbedömning

Gör en yttre undersökning av kroppen för att leta tecken på yttre våld, och känn efter pacemaker eller annat batteriimplantat på kroppens framsida.

Ta ställning till om det är ett onaturligt dödsfall. Kontakta polisen utan dröjsmål vid skäl för rättsmedicinsk undersökning, till exempel yttre påverkan som olycksfall, våld, suicid eller förgiftning, oklart dödsfall där tidigare sjukdom inte förklarar döden, misstanke om fel eller försummelse i vården, missbruk eller framskriden förruttnelse. Då lämnas dödsbeviset till polisen, som beslutar om rättsmedicinsk obduktion. Är du osäker på om polisanmälan ska göras: rådfråga polisen och dokumentera det i journalen (HSLF-FS 2015:15).

3
Dödsbevis till Skatteverket

Skriv dödsbeviset elektroniskt via Webcert, som nås via journalsystemet. Det skickas till Skatteverket senast första vardagen efter att dödsfallet konstaterats. Är det ett polisärende lämnas dödsbeviset i stället till polisen.

4
Bårhusmeddelande

Fyll i bårhusmeddelandet enligt lokal blankett. Ange:

  • Batteridrivna implantat som pacemaker, ICD, insulinpump eller nervstimulator. Alla måste rapporteras eftersom de kan explodera vid kremering och därför ska avlägsnas före den.
  • Om klinisk obduktion begärts
  • Om polisanmälan gjorts
  • Uppgift om vävnadsdonation
  • Vem som avvisiterat värdesaker och var de förvaras
5
Anhöriga och donation

Ge samtalet med de närstående tid, några minuter extra betyder mycket. Ta ställning till organ- och vävnadsdonation och kontrollera donationsregistret. Organdonation förutsätter intensivvård: antingen efter total hjärninfarkt under respiratorvård (DBD) eller efter cirkulationsstillestånd när livsuppehållande behandling avslutats på IVA (DCD). Vävnadsdonation som hornhinnor, hjärtklaffar och benvävnad kan bli aktuell även efter dödsfall på vårdavdelning och en tid efter att döden inträtt. Kontakta donationsansvarig vid möjlig donation.

6
Obduktion och dödsorsaksintyg

Ta ställning till klinisk obduktion, en så kallad dödsorsaksobduktion, om dödsorsaken är oklar. Beslutet fattas av den läkare som ansvarar för dödsorsaksintyget, och obduktionsremissen ses som bevis för att närstående informerats och inte invänt.

Dödsorsaksintyget fylls i, också via Webcert, och skickas till Socialstyrelsen inom tre veckor. Ansvaret kan överlåtas till patientansvarig läkare. Görs en rättsmedicinsk undersökning utfärdar Rättsmedicinalverket intyget. Beslutar polisen att inte göra någon rättsmedicinsk undersökning ligger ansvaret kvar hos dig eller patientansvarig läkare.

LÄNK
Blankett och fördjupning
Se själva dödsbevisblanketten för att veta vilka fält som ska fyllas i, och läs hela handläggningen hos Internetmedicin och Vårdhandboken. Dödsbevis, blankett (PDF) Internetmedicin, dödsfallsutredning Vårdhandboken, dödsfall

Poäng & referenstabeller

Klinisk bedömning väger alltid tyngst. Poängen ersätter inte avstämning med bakjour medicin.

IM
Skalorna hos Internetmedicin
Flera av skalorna nedan finns även hos Internetmedicin. Länken står i respektive kort. Översikten hos Internetmedicin
NIH
NIHSS – strokeskala
Skattningsskala för svårighetsgrad vid stroke, 0–42 poäng. Finns även hos Internetmedicin.NIHSS hos Internetmedicin
LMH
Stöd vid läkemedelshantering
Fri webbsida och app från Region Skåne. Slår upp om ett läkemedel går att krossa, hur det späds inför intravenös administrering och om det är utbytbart. Praktiskt när en patient har sond och du behöver veta om en tablett kan krossas, eller när du iordningställer ett intravenöst läkemedel och behöver spädningsuppgifter. Kärninnehållet är fritt; den utökade sökfunktionen kräver inloggning i Region Skåne. Öppna lakemedelshantering.se
KOR
Kortison: Betapred till prednisolon
Terapeutiskt jämförbara doser (FASS): betametason 0,6 mg = prednisolon 5 mg = hydrokortison 20 mg = dexametason 0,75 mg = metylprednisolon 4 mg. Praktiskt motsvarar tio tabletter Betapred 0,5 mg ungefär åtta tabletter Prednisolon 5 mg, alltså Betapred 5 mg ungefär prednisolon 40 mg. Ekvivalensen gäller den antiinflammatoriska effekten. Betametason är långverkande med biologisk effekt över 48 timmar medan prednisolon är medellångverkande, så bytet påverkar doseringsintervallet och den individuella variationen är stor. Betametason bör inte användas som substitutionsbehandling vid binjurebarkssvikt.Räkna på MDCalc: Steroid Conversion
Kliniska referenstabeller
RLS
RLS 85: reaktionsgradskala
Svensk standard för medvetandegrad (GCS används internationellt). Gränsen går vid RLS 4: 1–3 är kontaktbar, 4–8 är medvetslös. Direkt översättning mellan RLS och GCS är inte möjlig. Tips: Läkemedelsboken har en grov jämförelsetabell. Vid metabola orsaker och intoxikation är skalan mindre tillförlitlig än vid skallskada.
Kontaktbar
RLS 1Vaken. Ej fördröjd reaktion. Orienterad.
RLS 2Slö eller oklar. Kontaktbar vid lätt stimulering: tilltal, enstaka tillrop, beröring.
RLS 3Mycket slö eller oklar. Kontaktbar först vid kraftig stimulering: upprepat tilltal, skakning, smärtstimulering.
Medvetslös, ej kontaktbar
RLS 4Lokaliserar smärta men avvärjer inte.
RLS 5Undandragande rörelse vid smärta.
RLS 6Stereotyp böjrörelse vid smärta (dekortikering): handled, fingrar och armbåge flekteras, benet sträcks och inåtroteras.
RLS 7Stereotyp sträckrörelse vid smärta (decerebrering): extension av nacke, pronerade och extenderade armar och ben.
RLS 8Ingen smärtreaktion.
Smärtstimulering ska ges både centralt och perifert innan en nivå fastställs. Källa: Starmark et al., Acta Neurochir 1988; Läkemedelsboken.
Gas
Blodgastolkning: steg för steg
Systematisk metod (Läkartidningen/SWESEM). Enheter i kPa. Tolka alltid i klinisk kontext. Laboratoriets referensintervall: pH 7,35–7,45 · pCO₂ 4,6–6,0 kPa · HCO₃⁻ 22–26 mmol/L · BE ±3 mmol/L. Stegen nedan använder Läkartidningens snävare gränser.
Steg 1. pH: acidos eller alkalos?
pH <7,38 = acidos · pH >7,42 = alkalos · 7,38–7,42 = normalt (men kan dölja kompenserad eller blandad rubbning, gå vidare ändå).
Steg 2. Vilken komponent driver?
RubbningpCO₂HCO₃⁻/BE
Metabol acidos(↓ komp)↓ HCO₃ / BE <−2
Respiratorisk acidos↑ >5,6(↑ komp)
Metabol alkalos(↑ komp)↑ HCO₃ / BE >+2
Respiratorisk alkalos↓ <5,1(↓ komp)
Den komponent vars riktning matchar pH är den primära. Ex: lågt pH + lågt pCO₂ → metabol acidos (pCO₂ är kompensation, ej orsak).
Steg 3. Är kompensationen adekvat?
  • Metabol acidos: förväntat ΔpCO₂ = BE × 0,13 kPa (±0,7), räknat från 5,3 kPa. För högt pCO₂ → även respiratorisk acidos; för lågt → även respiratorisk alkalos
  • Metabol alkalos: förväntat ΔpCO₂ = BE × 0,08 kPa (±0,7). Avviker pCO₂ mer än 0,7 kPa från det förväntade finns även en respiratorisk rubbning (Läkartidningen, ABC om syra-bastolkning 2021)
  • Respiratorisk rubbning: BE nära 0 → akut (<2 dygn). BE klart förhöjt/sänkt → kronisk (njurkompensation hunnit ske, >2–5 dygn)
Tröskelregler: pH<7,38 + BE<−2 + pCO₂>5,6 = både metabol OCH respiratorisk acidos. pH>7,42 + BE>+2 + pCO₂<5,1 = både metabol OCH respiratorisk alkalos.
Steg 4. Anjongap (vid metabol acidos)
AG = Na⁺ − (Cl⁻ + HCO₃⁻), normalt 12 ± 3 mmol/L.
  • Högt AG-acidos (MUDPILES): Metanol, Uremi, DKA, Propylenglykol, Isoniazid, Laktat, Etylenglykol, Salicylat
  • Normalt AG-acidos: diarré, njurtubulär acidos, acetazolamid (hyperklorem)
  • Laktat >4 mmol/L = laktatacidos (högt-AG). Laktat 2–4 mmol/L är förhöjt. Kontrollera om laktat förklarar hela AG-höjningen. Annars tänk ytterligare orsak (ketoner, intox)
  • Δ-ratio (ΔAG/ΔHCO₃): <1 → även normalt-AG-acidos · >2 → även metabol alkalos i bakgrunden
Räkneexempel
DKA: pH 7,20 · pCO₂ 3,2 · HCO₃ 10 · BE −16 · laktat 3
1. pH 7,20 → acidos. 2. BE −16 (metabol) matchar pH → metabol acidos; lågt pCO₂ är kompensation. 3. Förväntat ΔpCO₂ = 16×0,13 ≈ 2,1 → pCO₂ ~3,2 = adekvat respiratorisk kompensation. 4. Högt anjongap (ketoner). → Metabol acidos (DKA) med adekvat respiratorisk kompensation.
Salicylatintox: pH 7,44 · pCO₂ 2,8 · HCO₃ 15 · BE −9
1. pH 7,44 → övre normalt/alkalos. 2. BE −9 = metabol acidos, men pCO₂ 2,8 = mycket lågt (respiratorisk alkalos). 3. Förväntat ΔpCO₂ vid metabol acidos = 9×0,13 ≈ 1,2 → pCO₂ ~4,1; faktiskt 2,8 = lägre än förväntat → överdriven → samtidig primär respiratorisk alkalos. → Klassisk salicylat: blandad metabol acidos + respiratorisk alkalos.
KOL kroniskt: pH 7,36 · pCO₂ 8,0 · HCO₃ 32 · BE +7
1. pH 7,36 → lågt-normalt (kompenserat). 2. Högt pCO₂ (8,0) matchar pH-sidan → respiratorisk acidos. 3. BE +7 (högt) = metabol kompensation hunnit ske → kronisk. → Kronisk respiratorisk acidos med metabol kompensation. Mål-SpO₂ 88–92 %, var försiktig med syrgas.
Kräkningar: pH 7,50 · pCO₂ 6,0 · HCO₃ 34 · BE +9
1. pH 7,50 → alkalos. 2. BE +9 (metabol) matchar pH → metabol alkalos; lätt högt pCO₂ = respiratorisk kompensation. 3. Adekvat. → Metabol alkalos (kräkning/diuretika/hypovolemi). Åtgärda klorid-/volymbrist.
Venös gas: pCO₂ ofta ~0,8 kPa högre än arteriellt; normalt venöst pCO₂ utesluter i praktiken arteriell hyperkapni. Vid komplex/blandad bild, se Läkartidningen ”ABC om Syra–bastolkning på akuten” eller blodgas.se, och stäm av med bakjour medicin.
Na
Korrigerat natrium vid hyperglykemi
För varje 10 mmol/L ökat P-glukos sjunker P-Na upp till 3 mmol/L (Akut internmedicin). Följ Na när glukos sjunker under behandling.
Osm
Beräknad P-osmolalitet
2 × Na + glukos + urea (mmol/L). Referens 280–300 mosmol/kg för uppmätt osmolalitet (Karolinska Universitetslaboratoriet). Använd lokalt referensintervall. MDCalc: Serum Osmolality
QTc
QTc: Bazett & Fridericia
Räkna med uppmätt QT-tid och RR-intervall (60 / hjärtfrekvens). Mät QT i alla 12 avledningar och använd den längsta, exkludera ev. U-våg. Bazett är standard men överkorrigerar vid takykardi och underkorrigerar vid bradykardi. Vid HR utanför 60–100 är Fridericia mer tillförlitlig.
Bazett: QTc = QT / √RR   Fridericia: QTc = QT / ∛RR  (QT i ms, RR i sekunder). RR i sekunder = 60 / hjärtfrekvens.
Tröskel förlängd QTc: >450 ms (man), >460 ms (kvinna). ≥480 ms = hög arytmirisk (Akut internmedicin). Vanliga bidragande faktorer är elektrolytrubbning (K, Mg, Ca) och QT-förlängande läkemedel (se Janusmed riskprofil). Ökning >60 ms från baseline är också en varningsflagga.
CHA
CHA₂DS₂-VA: strokerisk vid FF (ESC 2024)
ESC 2024: CHA₂DS₂-VA ersätter CHA₂DS₂-VASc. Kön ingår inte i skalan. Rekommendationer är könsneutrala.
Hjärtsvikt: symtom/tecken oavsett LVEF, eller asymtomatisk LVEF ≤40 % (+1p)
Hypertoni (+1p)
Ålder ≥75 år (+2p)
Diabetes mellitus (+1p)
Stroke/TIA/tromboembolism (+2p)
Kärlsjukdom: kranskärlssjukdom (infarkt, angina, revaskularisering), perifer kärlsjukdom eller komplext aortaplack (+1p)
Ålder 65–74 år (+1p)
Tolkning
0 Låg strokerisk
1 Intermediär. ESC 2024 anger antikoagulation som klass IIa vid denna nivå. Vid osäkerhet: diskutera med bakjour medicin (kardiolog eller koagulationskonsult där sådan finns).
≥2 Hög. ESC 2024 anger antikoagulation som klass I vid denna nivå.
HB
HAS-BLED: blödningsrisk vid FF

≥3 poäng = hög blödningsrisk. HAS-BLED ≥3 är inte en kontraindikation för antikoagulation; syftet är att identifiera modifierbara riskfaktorer.

Hypertoni (okontrollerad, syst >160) (+1p)
Abnorm njur- eller leverfunktion (+1–2p)
Stroke (tidigare) (+1p)
Blödning (anamnes eller predisposition) (+1p)
Labilt INR (vid Waran) (+1p)
Elderly: ålder >65 år (+1p)
Drugs/Alkohol (NSAID, ASA, trombocythämmare 1p, alkohol 1p) (+1–2p)
Tolkning
0 Låg blödningsrisk
1–2 Intermediär blödningsrisk
≥3 Hög blödningsrisk. HAS-BLED identifierar modifierbara riskfaktorer och är inte avsett att utesluta antikoagulation.
EH
Modifierad EHRA-skala: symtom vid förmaksflimmer
Graderar patientens symtombörda vid FF. Ska bedömas hos alla FF-patienter. Styr symtomlindrande rytmkontroll. Konvertering ska ändå övervägas vid nyupptäckt FF, även hos asymtomatisk patient, och vid nedsatt EF (Akut internmedicin). Källa: kardiologi.se, efter Wynn et al., Europace 2014.
GradBeskrivning
IAsymtomatisk
IIaMilda symtom. Vardagen opåverkad och patienten besväras inte av symtomen.
IIbMåttliga symtom. Vardagen opåverkad men patienten besväras av symtomen.
IIISymtom som påverkar det dagliga livet
IVHandikappande symtom: dagliga aktiviteter omöjliga
Tips
I
Ingen symtomindikation för rytmkontroll.
IIa
Symtomlindring sällan huvudmotiv; individuell bedömning.
IIb
Överväg frekvens-/rytmkontroll om patienten önskar symtomlindring.
III
Symtomlindring motiverad: optimera frekvenskontroll, överväg rytmkontroll.
IV
Uttalad påverkan: aktiv rytmkontroll/ablation bör övervägas.
EHRA ersätter inte klinisk helhetsbedömning eller CHA₂DS₂-VA/HAS-BLED, som styr antikoagulation oavsett symtomgrad.
GR
GRACE-score (AKS riskskattning)
GRACE räknas på Internetmedicin: ålder, hjärtfrekvens, systoliskt BT, S-kreatinin, Killip-klass, hjärtstopp vid ankomst, ST-deviation och förhöjda hjärtmarkörer. Svenska källor använder gränsen GRACE >140. Över gränsen: KAG inom 24 h, planeras med bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns).
W
Wells-score (DVT i ben)
Aktiv malignitet (behandling senaste 6 mån/palliativ) (+1p)
Paralys/pares eller gipsbehandling av nedre extremitet (+1p)
Immobilisering ≥3 dygn eller kirurgi inom 4 v (+1p)
Ömhet längs djupa venernas förlopp (+1p)
Helbenssvullnad (+1p)
Vadomfång ≥3 cm större än andra benet (10 cm nedom tub. tibiae) (+1p)
Pittingödem i symtomatiska benet (+1p)
Ytliga kollateralvener (ej varicer) (+1p)
Tidigare objektivt dokumenterad DVT (+1p)
Alternativ diagnos minst lika sannolik som DVT (−2p)
Tolkning
<2p Låg sannolikhet. I denna grupp har negativ D-dimer högt negativt prediktivt värde (åldersjusterad gräns >50 år).
≥2p Hög sannolikhet. Negativ D-dimer har här inte tillräckligt negativt prediktivt värde för att utesluta DVT.
Rx
Behandling vid hög sannolikhet
  • Kontrollera först vikt, njurfunktion (eGFR) och trombocyter. eGFR <30, TPK <50 eller blödningstendens = komplicerad DVT: inläggning. Preparat och dos bestäms i samråd med bakjour medicin (koagulationskonsult där sådan finns). Vid samtidig lungemboli styr LE-risken vårdnivån: lågrisk-LE (sPESI 0) kan behandlas polikliniskt enligt lokal rutin, övriga läggs in.
  • Vid stark klinisk misstanke ges LMH i behandlingsdos s.c. i väntan på ultraljud, utan att invänta svar.
  • Preparatval och dos styrs av vikt och njurfunktion. Vid nedsatt eGFR skiljer sig preparaten åt, och vid uttalad njursvikt kan heparininfusion bli aktuell i stället.
  • Vid hög blödningsrisk eller hög kroppsvikt används i vissa PM tvådosförfarande. Vikt- och dosgränser varierar mellan sjukhus. Följ ditt lokala PM.
  • DVT utan särskilda riskfaktorer kan i många fall behandlas direkt med NOAK och remitteras till trombosmottagning.
W
Wells-score (lungemboli)
KriteriumPoäng
Kliniska tecken på DVT3
Lungemboli minst lika sannolik som annan diagnos3
Puls > 100/min1,5
Immobilisering > 3 dygn eller kirurgi inom 4 veckor1,5
Tidigare verifierad lungemboli eller DVT1,5
Hemoptys1
Malignitet, behandlad senaste 6 månaderna eller under palliation1
≤4 p
Låg klinisk sannolikhet: ta D-dimer. Negativ D-dimer utesluter lungemboli med stor sannolikhet. Över 50 år: gräns ålder × 0,01 mg/L.
>4 p
Hög klinisk sannolikhet: DT lungartärer utan D-dimer. Behandla i väntan på DT.
Gäller vid stabil hemodynamik. Samma skala finns på fickkortet VTE 1/2. Källa: Internetmedicin, Lungemboli; Akut internmedicin, Lungemboli.
sP
sPESI: riskskattning vid lungemboli
Simplified Pulmonary Embolism Severity Index. Skattar 30-dagarsmortalitet och identifierar lågriskpatienter som kan vara aktuella för poliklinisk behandling. Bör göras på alla med bekräftad lungemboli.
KriteriumPoäng
Ålder > 80 år1
Cancer (aktiv eller i anamnesen)1
Kronisk hjärt- eller lungsjukdom1
Puls ≥ 110 slag/min1
Systoliskt blodtryck < 100 mmHg1
Syresaturation < 90 %1
0 p
Låg risk: 30-dagarsmortalitet ca 1 %. Poliklinisk behandling kan övervägas enligt lokala rutiner (om ingen annan orsak till inläggning).
≥1 p
Ej lågrisk: 30-dagarsmortalitet ca 11 %. Sjukhusvård rekommenderas. Bedöm samtidigt hemodynamik, troponin/NT-proBNP och högerkammarbelastning för vidare riskstratifiering.
sPESI ersätter inte klinisk helhetsbedömning. Hemodynamiskt instabil LE (chock/hypotoni) är alltid högrisk oavsett sPESI: kontakta bakjour medicin (kardiolog där sådan jour finns) och IVA för ställningstagande till trombolys. Källa: ESC 2019, Akut internmedicin, Internetmedicin.
P
PERC: utesluter LE utan D-dimer
Vid låg misstanke: om samtliga uppfyllda är LE-risk <2 %. Ingen D-dimer behövs.
  • Ålder <50
  • Hjärtfrekvens <100/min
  • Sat ≥95 % på rumsluft
  • Ingen tidigare DVT/LE
  • Ingen operation/trauma med sjukhusvård <4 v
  • Ingen hemoptys
  • Ingen östrogenbehandling
  • Ingen ensidig bensvullnad

Diagnoskartan

Interaktiv karta över akut internmedicinska diagnoser och deras samband.

En visuell översikt. Utforska hur diagnoser hänger ihop. Klicka på en nod för snabb handläggning. Öppnas i helskärm.

Varför Medicinakuten

På akuten finns kunskapen, men den ligger utspridd. I lokala PM, i appar, i länkar och anteckningar du aldrig hittar tillbaka till. När du behöver svaret som mest har du sällan tid att leta, och det du hittar är ofta skrivet för någon som redan kan sammanhanget.

Medicinakuten samlar det du behöver på ett ställe och strukturerar det efter hur du faktiskt tänker på jouren, från sökorsak och ABCDE till differentialer och handläggning. Allt är kortfattat, handlingsinriktat och förankrat i svensk akutsjukvård.

Diagnoskartan visar hur tillstånd hänger ihop i stället för var för sig. Läsvärt tränar resonemanget bakom besluten, inte bara fakta. Studier kopplar de nyckelstudier som styr handläggningen till kartan. Fickkorten ger det viktigaste om ett tillstånd på ett kort med fram- och baksida. Tillsammans gör det kunskapen snabbare att hitta, lättare att förstå och enklare att använda när det gäller.

Ingen kokbok: besluten tas i rätt kedja

Medicinakuten ger dig underlaget, men besluten på jouren tas sällan ensam. Hälften av jobbet är att stämma av med rätt person: mellanjour eller bakjour i medicin, och vid specialiserade åtgärder kardiolog, endokrinolog, njurmedicin, neurolog, hematolog eller onkolog, infektionsjour, IVA, kirurgjour, gynjour eller Giftinformationscentralen. Där egen specialistjour saknas går vägen via bakjour medicin, eller via IVA och narkos, som i sin tur kontaktar regionens specialister. Där en dos eller åtgärd är specialiserad står det vem du stämmer av med. Doser och gränsvärden visar vad källorna anger, så att du vet vad du diskuterar.

Var informationen kommer ifrån

Innehållet bygger på etablerade svenska källor, i första hand Internetmedicin och Akut internmedicin. Medicinakuten sammanfattar det som redan står där, kortar ner det till det som behövs på jouren och binder ihop tillstånden med varandra genom Diagnoskartan. Det gör kunskapen snabbare att hitta och lättare att överblicka. Originalkällan är alltid mer utförlig, och vid tveksamhet gäller den, det lokala PM:et eller en senior kollega. Medicinakuten är ett referensverktyg och inget beslutsstöd.

Spara appen på hemskärmen

Medicinakuten fungerar som en app: den öppnas i helskärm och fungerar offline. Så här sparar du den:

Öppnar du den här sidan inifrån Instagram? Då måste du först öppna den i en riktig webbläsare. Klistra sedan in i Safari (iPhone) eller Chrome (Android).
iPhone / iPad Safari
  1. 1
    Tryck på Dela-ikonen längst ner i Safari.
  2. 2
    Scrolla och välj ”Lägg till på hemskärmen”.
  3. 3
    Tryck Lägg till. Klart. Ikonen finns nu bland dina appar.
Android Chrome
  1. 1
    Tryck på menyn (⋮) uppe till höger i Chrome.
  2. 2
    Välj ”Installera app” eller ”Lägg till på startskärmen”.
  3. 3
    Bekräfta. Appen läggs till på din startskärm.

Kontakt

Frågor, synpunkter eller förslag? Hör gärna av dig till kontakt@medicinakuten.se.

Ansvarsfriskrivning

Medicinakuten är ett utbildnings- och orienteringsstöd för vårdpersonal och studenter. Innehållet utgör inte medicinsk rådgivning och ersätter aldrig klinisk bedömning, lokala PM eller samråd med erfaren kollega. Doser och rekommendationer ska alltid verifieras mot regionala PM, FASS och aktuella nationella riktlinjer innan klinisk användning. Användning sker på eget ansvar. Medicinakuten är avsett som pedagogiskt hjälpmedel för lärande och orientering, inte som en medicinteknisk produkt, och genererar inga individanpassade behandlingsbeslut.

© 2026 Medicinakuten.se · Med ensamrätt

Offline-läge: appen fungerar utan internet